Blodtrycksmätning är en viktig del i en sjuksköterskas arbetsuppgifter och då både manuell och digital blodtrycksmätning idag förekommer parallellt inom svensk sjukvård syftar denna studie till att undersöka om det finns någon skillnad mellan de uppmätta resultaten i dessa mätmetoder och beskriva denna eventuella skillnad. Undersökningen genomfördes på en kärlkirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige under hösten 2009. Populationen bestod av 38 inneliggande patienter som följdes upp med totalt 65 blodtrycksmätningar. För att utföra undersökningen tillämpades cross-over design med kvantitativ ansats. Resultaten visade skillnader mellan de två mätmetoderna då den digitala metoden uppmätte högre blodtryck än den manuella. Digital blodtrycksmätning visade genomgående högre mätresultat jämfört med manuell metod.

Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård.

Delirium är vanligt bland äldre personer som vårdas på sjukhus. Att drabbas av delirium har ofta konsekvenser. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av delirium. Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre slutkategorier, att befinna sig i en skrämmande värld mellan dröm och verklighet, att känna sig som en outsider och få sin verklighet ifrågasatt, att finna trygghet i bekräftande relationer. Resultatet visade att många hade upplevet någon form av rädsla under deliriet och att allt det som upplevdes under deliriet kändes verkligt just då.

Felmedicineringar inom somatisk slutenvård är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Läkemedelsbehandling är en central del av modern sjukvård och ett viktigt ansvarsområde för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten vid sjuksköterskans läkemedelshantering inom somatisk slutenvård. Sjuksköterskans arbetsmiljö kan på olika sätt antingen medverka till eller motverka patientsäkerheten vid läkemedelhantering då många faktorer interagerar i denna komplexa miljö och process. Denna litteraturstudie är deskriptiv med en systematisk ansats med avsikt att sammanställa och lokalisera aktuell forskning. Via databassökningar på PubMed och CHINAL har relevanta artiklar identifierats. Resultatet, som baseras på tio vetenskapliga studier visar hur dynamisk och multifaktoriell sjuksköterskans arbetsmiljö är, och hur detta kan påverka patientsäkerheten vid läkemedelshanteringen.

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa.

När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie.

SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning är i samband med skada, då de har feber, andningspåverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. På ett flertal sjukhus används inte någon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet då bedöms utifrån liknande riktlinjer. Triagering används för att snabbt identifiera den patient som är svårast sjuk och därmed även i behov av snabbast vård och behandling.

Syftet med den här studien var att jämföra PTA och Silverhawk vid åtgärder av förträngningar i benens artärer. Undersöka vilken metod som gav minst komplikationer och vilken metod som åstadkom bäst blodflöde i benen efter en tids uppföljning hos patienterna genom att kolla på ABI värdet.För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av litteratur och artiklar. Vi har även skickat ut ett frågeformulär till olika sjukhus i Sverige för att få en bild över hur personal upplever användningen av PTA och Silverhawk. Det framkom i studien att ur komplikationssynpunkt är PTA och Silverhawk lika och att man inte behöver överväga den ena åtgärden över den andra då det kommer till patientens säkerhet. Värdet på blodflödet efter PTA och Silverhawk efter en uppföljning på mindre än sex månaders ligger på samma nivå och de två behandlingsåtgärderna har inga tydliga skillnader mellan varandra..

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Rapporten behandlar utvecklingsarbetet av ett nytt gåbord i samarbete med Skaraborgs sjukhus. Målet med arbetet var delvis att lokalisera och lösa de problem som fanns med det befintliga gåbordet. Samt utöver detta utveckla och göra bordet ergonomiskt anpassat för både vårdare och patient. Arbetet är uppdelat i bakgrund, förstudie, idégenerering, konceptutveckling och till sist ett resultat. I förstudien har de olika gåbord som finns på marknaden studerats och vilka problem det finns med dessa genom intervjuer med berörda parter.

Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvårdnad bedrivas utifrån vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. För att få svar ställdes följande frågor: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskor när det gäller införandet av evidensbaserad omvårdnad? Vilka möjligheter och svårigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? Hur kan sjuksköterskor gå till väga för att förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad? Tio sjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. Frågeställningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

Denna rapport är en jämförande studie av sjukvårdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss är ?läkaren? en sjöman, med endast ett fåtal veckors sjukvårds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte går att jämföra med den samlade sakkunskap som finns på ett sjukhus iland. Det ställs snarlika krav på sjömannen ombord som på läkaren iland vad gäller omhändertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv är satta för att sjömän världen över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och få en likvärdig kompetens när kursen är genomförd.Studien har använt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig åt mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

Rapporten behandlar utvecklingsarbetet av ett nytt gåbord i samarbete med Skaraborgs sjukhus. Målet med arbetet var delvis att lokalisera och lösa de problem som fanns med det befintliga gåbordet. Samt utöver detta utveckla och göra bordet ergonomiskt anpassat för både vårdare och patient. Arbetet är uppdelat i bakgrund, förstudie, idégenerering, konceptutveckling och till sist ett resultat. I förstudien har de olika gåbord som finns på marknaden studerats och vilka problem det finns med dessa genom intervjuer med berörda parter.

Inledning: Ett hjärtstopp sker plötsligt och kräver akuta insatser som hjärt- lungräddning (HLR). På sjukhus finns alltid personal närvarande som är redo att gripa in utifrån riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjärtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med närståendes närvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur närståendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes närvaro under HLR.