Hjärtlungräddning (HLR) är en direkt livsavgörande kunskap och förväntningar på att sådan kunskap finns bland sjukhuspersonal är trolig. Syftet med studien var att kartlägga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar på ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkät bestående av fjorton frågor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranät. Majoriteten av svaren kom från sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns också representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Bakgrund Barn utgör en stor patientgrupp i Sverige. Sjuksköterskan kan möta barn i vården på de flesta instanser, både som patienter och som närstående. All vård ska tillgodose barns behov och vara av trygg och god kvalitet. Alla barn ska ha rätt att uttrycka sin mening om frågor som rör honom eller henne. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja välbefinnandet och delaktigheten hos barnet.

Årligen drabbas ca 10000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. I de fall ambulansen har en lång framkörning finns det på flera håll ett samarbetsavtal skrivet med lokal räddningstjänst som innebär att en s.k. IVPA-styrka, "I Väntan På Ambulans", larmas till patienten och påbörjar HLR. Syftet med studien är att få reda på hur ambulanspersonalen i ett valt område ser på samarbetet med IVPA i samband med hjärtstopp prehospitalt. Åtta kvalitativa intervjuer av ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Att föda barn är ofta en stor, viktig, unik, och speciell händelse i kvinnans liv som kräver stöd av omgivningen. Perineala skador uppkommer i mer än 65 % av alla vaginala förlossningar. Perineala skador kan orsaka både kort och långsiktiga psykiska och fy-siska problem för nyblivande mammor. Barnmorskan har ett betydelsefullt ansvar för att kvinnor får en så positiv upplevelse av sin förlossning som möjligt. Det finns inte mycket tidigare forskning om barnmorskas syn på suturering av perineala skador.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att whiplashtrauma potentiellt kan ge framtida besvär och att tidig insatt rehabilitering är av stor vikt. År 2001 tillsattes ett whiplashteam (WAD-team) på Sunderby sjukhus i Luleå med syfte att effektivisera omhändertagandet av patienter med whiplashtrauma för att reducera risken för framtida långvariga besvär. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera patienters erfarenheter av kontakten med WAD-teamet på Sunderby sjukhus samt följa upp om dessa patienter upplever besvär från nacken idag och i sådana fall i vilken omfattning. Metod: Samtliga 85 personer som varit i kontakt med WAD-teamet på Sunderby sjukhus under år 2001- 2007 fick möjlighet att medverka i studien, varav svar erhölls från 35 personer. Deltagarnas erfarenheter av kontakten med WAD- teamet samt nuvarande status avseende nacke efterfrågades.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.

Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter. Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.