Bakgrund: Här presenteras rökningens påverkan samt allmän kännedom om tobak, vilka risker som förekommer inför operation samt operationssår. Hur patienten bör sköta om sitt operationssår för att hindra uppkomst av infektioner. Sårläkningsprocessen beskrivs och är en betydande punkt för patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskans roll redogörs samt problemformulering om hur litteraturstudien valda ämne. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva tobaksrökningens påverkan på sårläkning av operationssår.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen på våra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för både modern och fadern och det finns ett behov av omvårdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att säkerställa familjens hälsa och välbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhändertagandet vid kejsarsnitt går framåt. Det är angeläget att sjukhusen har riktlinjer som håller en god kvalité och som är uppdaterade efter den senaste evidensen.

Bakgrund: Lex Maria infördes på 1930-talet efter att personal på ett sjukhus i Stockholm råkade förväxla ett läkemedel med ett rengöringsmedel vilket resulterade i att många patienter dog. Genom att känna till vilka misstag som görs och varför ökar, yrkeskompetensen och på så sätt höjs patientsäkerheten inom vården. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vad som anmälts enligt Lex Maria på sjukhus i Region Skåne under år 2000 och år 2010. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. Lex Maria anmälningar hämtades från Socialstyrelsens regionala tillsynsmyndighet syd.

Anestesisjuksköterskan kan arbeta över flera områden där arbete vid en anestesiklinik är det vanligaste. I arbetet på en anestesiklinik ingår även uppgiften att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus, interhospitala transporter. Tidigare studier har visat att många specialistsjuksköterskor är oroliga och bekymrade över dessa uppdrag. De upplevde otrygghet, osäkerhet och brist på tydliga riktlinjer. Ansvaret är stort och ibland är det långt mellan sjukhusen.

Det finns 79 sjukhus i Sverige som utför total höftledsplastik. Ett sjukhus i Mellansverige opererar årligen 300 elektiva höftplastikoperationer. Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av patienterna som inte går hem som planerat efter elektiv höftplastikoperation samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Även ålder- och könsskillnader vad gäller tidpunkt för hemgång har undersökts.Studien är empirisk och kvantitativ med en jämförande och deskriptiv studiedesign. Egenhändigt utformade formulär delades ut.

Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns.

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vård som ges på sjukhus och vårdinrättningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta en fördel eftersom vård i hemmet är betydligt billigare än en likvärdig behandling med sängplats på sjukhus. Allt eftersom vårdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. Omvårdnadspersonal inom hemtjänsten är nu den yrkesgrupp som står för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken är att dagens bostäder inte är anpassade för vård av svårt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen.

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen.

Arbetet behandlar frågeställningen "hur barns lek blir terapeutisk när de befinner sig i en sjukhusmiljö". Diskussionen föregås av en beskrivning av lekterapi på sjukhus, samt en genomgång av olika lekteorier. Frågeställningar som undersöks är vad lekterapi är, hur lekterapeutens roll ser ut, den terapeutiska leken samt hur skolan skulle kunna ha hjälp av lekterapeuternas kunskap..

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

I december 2006 fick Produktionsköket på Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bästa arbetsplats i Landstinget Västernorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid några tillfällen också kommit till final.Ett produktionskök är på många sätt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kännetecknat arbetet i många storkök.Många som arbetar i dessa kök är lågutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsställande klara arbetet. Deras möjligheter att få ett annat, mindre belastande arbete, är också små.Flera undersökningar har visat på arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket på Sundsvalls sjukhus gjordes en enkätundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkät, visade på en mängd arbetsmiljöproblem.Flera förändringar genomfördes och 2006 fick köket motta Västernorrlands landstings arbetsmiljöpris för bästa arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbättrade arbetsmiljön?Var känslan av ökad trivsel bestående?Hur upplevdes kraven som ställdes på de anställda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att få svar på dessa frågor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anställda, 30 personer.

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål.Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité.Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog.Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité..