This study aims at examine what kind of interest the European Union (EU) have in promoting a democracy process in Eastern Europe. The study is a descriptive case study where the case Ukraine is used to draw general conclusions. The questions asked to pursue the aim are: why does the EU want to promote a democracy process in Ukraine, what kind of methods does the EU use  and why is Russia trying to prevent the EU-Ukraine development and instead supporting a Russia-Ukraine development. In this study an analytical model is created and used to analyze EU:s way in promoting democracy in Ukraine. The analyze model consists of six steps used to describe the general promotion of a democracy process and it?s applied in the empirical analysis.

Recent studies about refugees have shown that there are differences in how refugees are framed, depending on where they are fleeing from. Studies have also shown that right-wing populism and refugee framing can be linked. With the theoretical framework of Banulescu-Bogdans three frames and right-wing populism, this study examines how polish politicians within the PiS party have framed refugees fleeing in 2015 in contrast to refugees fleeing in 2022.The aim is also to analyze how and if right-wing populist discourses are reflected in the frames. Using framing analysis, nine statements from different PiS-politicians were analyzed. The results show that the dominating frame towards refugees during 2015 was the threat-frame, contributing to frame the refugees as a cultural threat and security threat. The dominating frame used towards refugees 2022 was the victim-frame, contributing to frame the refugees as deserving and worthy of help. Furthermore, right-wing populist discourses were clearly existing in the framing of refugees in 2015. Discourses as ??us?? and ?? the other?? along with signs of nativism are reflected in the frames.

This thesis is a comparative analysis of language policy in the Post-Soviet states Ukraine and Kazakhstan, wherein the states are seen as rational actors using language as an instrument in the nation-building process. With a take-off point in an underframe of theories on the nation, national identity, instrumentalism, power and the particular role of language in the nation-building process, this thesis shows that language is a key instrument used by the two states.The Ukrainian and Kazakhian language policies create and put across a certain image of the nation, by emphasising the titular languages as symbols of the new states. The line of argument in the language policy is a balance act between large-scale promotion of titular languages and a careful and inclusive attitude towards the Russian language. The biggest differences are that Ukraine, compared to Kazakhstan, has a more comprehensive and consequent language policy with a deeply rooted historic rhetoric. The most obvious instruments of the states in language policy is censuses, corpus-planning and the state choosing one official language..

The purpose of the essay is to investigate whether the principles formulated by Peter Ackerman and Christopher Kruegler, concerning strategic non-violent conflicts, can serve a purpose when analyzing improvised non-violent conflicts. The principles are derived from factors that have been prominent in earlier successful improvised non-violent conflicts.The essay is based on two research questions; if the factors included in the principles formulated by Ackerman and Kruegler, exist in the two cases that this study investigates, and if those principles offer a satisfactory explanation for the outcome of an improvised non-violent conflict.To answer the questions the study uses a comparative method, where the improvised non-violent conflict of 2004 in Ukraine is compared to the improvised non-violent conflict of 1988 in Burma.The answer to the first question shows that the factors contained in the principles previously mentioned, exists in both cases. The answer to the second question is more uncertain, as there seems to be doubts on whether the case of Ukraine really was completely improvised. Another reason for caution is that the factors contained in the principles, only consider actions made by non-violent actors, and not by opponents or third parties. Thus the risks of missing vital explanatory factors are substantial..

Ukraine shares a long history with Russia. In the early 21th century, Ukrainians wanted a freer Ukraine. Therefore the orange revolution started in 2004 by the Ukrainians and had a positive outcome. The situation later became worse because of the economic crisis in 2008 and a corrupt president. The pro-western politician Petro Poroshenko was elected to become president in 2014.

I dagens massmedielandskap ökar ständigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna från nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhålla och engagera sin publik i syfte att stå sig i denna konkurrens. I praktiken innebär det att få tittarna att inte byta kanal eller gå in på en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter så att de blir ?underhållning? är att det kan påverka nyheternas trovärdighet och i förlängningen påverka tittarens ideologiska åsikter och värderingar med en förvrängd verklighet.

In 2022, Russia completed its full-scale invasion of Ukraine. The EU responded with powerful restrictive measures against Russia to demonstrate its unified support for Ukraine, indicating that the perception of Russia as an external threat to the EU, particularly in Central and Eastern Europe (CEE), has become increasingly evident following the invasion. Drawing on theory and previous research suggesting that external threats strengthen group identities, I argue that Russia is perceived as an external threat to EU identity in CEE after Russia's invasion of Ukraine. Stephan and Stephan's integrated threat theory considers an external threat as either realistic, posing a threat to the ingroup's existence, or symbolic, posing a threat to the ingroup's worldview. The purpose of this study is to examine the relationship between EU identity and the perception of Russia as a group threat to the EU among individuals in CEE based on the nature of the group threat: realistic and symbolic.

This case study examines how individuals involved in the Swedish peace movement have navigated their peace activism due to the intensified security debate which followed Russia?s full-scale invasion of Ukraine in February 2022. By conducting semi-structured interviews with peace activists involved in the Swedish peace organization Svenska freds- och Skiljedomsf?reningen, the study aims to provide insight into how peace activists, and the peace movement as a whole, can be affected when the security debate intensifies. By applying a theoretical framework consisting of Political Process Theory (PPT) and Discursive Opportunity Structure (DOS), as well as previous studies and literature on social movement organizations and peace movements, the study?s objective is also to apply context to the observations made by the peace activists in the study.

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt.Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier.

Det kalla krigets slut har medfört förändringar i svensk säkerhetspolitik. Sedan mitten på 1990-talet har en vidgning av begreppet säkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör ämnet högaktuellt. Med hjälp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade säkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frågan om hot mot Sverige och vår säkerhet påverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring säkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker använder händelser i vår omvärld för att förändra hotbilden mot Sverige och vår säkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som händelse. En innehållsanalys av offentligt tryck före kriget jämförs med uttalanden under kriget och detta jämförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förändringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk säkerhet vilket även gäller åtgärder mot dessa hot.

Detta examensarbete skrevs på uppdrag av Södra skogsägarna. Syftet med arbetet var att fördjupa kunskapen om marknaden för pannved i Nederländerna. Arbetet beskriver bland annat kunder till vedföretagen, priser för ved, var veden kommer ifrån samt hur vedföretagen ser på framtiden inom vedmarknaden. Förutom detta ger arbetet även en bild av Nederländerna, dess energiförsörjning, den förnyelsebara energin och skogsråvaran i landet. Teorierna som ligger till grund för arbetet är framförallt marknadsundersökning, omvärldsanalys och beskrivning av erbjudandet.

Denna studie är en del av projektet ?Globalized eduscapes: students, learning and mobility in knowledge society? med målsättningen att studera studentmobilitet mellan Sverige och Östra Europa. Fokus i studien riktas mot inresande studenter som består av två grupper, dels av utbytesstudenter som deltar i utbytesprogram vid universiteten i Luleå och Umeå, dels av studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade ?freemovers?, som master-studenter och doktorander. Uppsatsen avgränsar sig till inresande studenter från Ryssland, Ukraina och Polen.

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmänt folkmusikaliskt? Sångstil och variation i folkliga koraler hos tre sångare från Gammalsvenskby. ? Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p).Uppsatsen behandlar den folkliga koralsången, dvs.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 20 poäng på Industriell Ekologi på KTH, Stockholm. Examensarbetet utförs som en del i projektet Omvärldsanalys för att identifiera och sprida kunskap om efterfrågan av miljöanpassade varor, tjänster och system på IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Projektets syfte är att genom omvärldsanalys studera behov och efterfrågan av miljöteknik i Polen, Ukraina och nordvästra Ryssland för att sedan sprida denna information till företag i Stockholmsregionen. Projektet är finansierat av NUTEK och är en del av Stockholm Sustainable Region och Regionalt TillväxtProgram. Examensarbetets övergripande frågeställning är: Hur kan man med hjälp av omvärldsanalytiska verktyg identifiera och kartlägga behov och efterfrågan av miljöanpassade varor, tjänster och system i en viss region? Examensarbetet omfattar två huvudsakliga delar: Den första delen består av en litteraturstudie där olika omvärldsanalytiska modeller och metoder beskrivs och diskuteras.