Det övergripande syftet med studien Àr att beskriva en lÀrares olika former av kommunikation i en dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lÀrarens kommunikation ut, hur kan den förstÄs och vilka konsekvenser kan den fÄ för elevernas lÀrande? I uppsatsen anvÀnds begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrÄgorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution dÀr de historiskt formade traditionerna och normerna sÀtter ramarna för danspedagogens kommunikation.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga mÀnniskors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sÀtt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) OmrÄdet för Kultur och samhÀlle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer VÄrterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvÀndning har pÄverkat unga mÀnniskors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förÀndring av interaktionen mellan mÀnniskor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska vÀrlden. Studien bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 Är. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka frÄgan om vad muslimska gymnasieelever har för tankar och Äsikter kring den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med fem muslimska praktiserande gymnasieelever. Genom att undersöka vad tidigare forskare sagt om Àmnet har jag analyserat mitt material. Jag Àr frÀmst intresserad av att titta pÄ Jonas Otterbeck och Jan Samuelssons tidigare forskningar inom detta Àmne. LÀroplanen för gymnasieskolan med inriktning religionskunskap har varit ett underlag genom hela uppsatsen.Studien visar pÄ olika problemomrÄden som kan uppstÄ under religionstimmarna i skolan.

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvÄrdnadsarbete gÄr mot att vÄrda mÀnniskor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka Ängest hos patienter och deras nÀrstÄende.Bakgrund: Palliativ vÄrd förebygger och lindrar lidande genom tidig upptÀckt, noggrann analys och behandling av smÀrta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar Àven stöd till nÀrstÄende under och efter vÄrdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever Ängest i livets slutskede, hos döende patienter, deras nÀrstÄende och sig sjÀlva, med fokus pÄ orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design dÀr fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist pÄ trygghet och tillit skapade Ängest för patienter och deras nÀrstÄende. KÀnslor av otillrÀcklighet gav Ängest hos sjuksköterskorna.

Att alla oavsett Älder, mer eller mindre har funderingar över vÀrldens struktur och beskaffenhet tror jag mig vÄga pÄstÄ. Hur dessa ser ut i de lÀgre Äldrarna Àr en intressant frÄga som jag tittat nÀrmare pÄ.Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar pÄ frÄgor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-Äringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jÀmfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lÀrare anvÀnda mig av elevernas vardagstÀnkande?Svaren pÄ mina tre frÄgor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft Àr nÄgot sjÀlvklart, nödvÀndigt och alltid nÀrvarande. Tankestrukturen hos eleverna Àr ett vardagstÀnkande som förklaras pÄ ett vardagligt sprÄk.

Den hÀr Àr en studie som berör omrÄdena kring förÀndring, grupper och lÀrande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förÀndring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lÀrande förÀndringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsÀttningarna för andra ordningens förÀndring kan förbÀttras inom gruppen och SKTF. För att svara pÄ detta har den metodologiska utgÄngspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stÀrka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhÀlle (Lpfö98). Syftet med denna studie Àr att jag med detta som utgÄngspunkt har tittat nÀrmre pÄ förskolelÀrares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelÀrare kÀnner inför de mÄngkulturella direktiven som lÀroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mÄl. Studien tar Àven upp hur förskolelÀrarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmÄga att förstÄ och leva sig in i andras kulturer och vÀrderingar.Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelÀrare frÄn en förutbestÀmd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelÀrare ser att förskolan besitter en mÄngfald som de ser positivt pÄ. Denna mÄngfald stÀller krav pÄ en interkulturell pedagogik hos förskolelÀrarna, för att man pÄ ett mer effektivt och medvetet sÀtt skall kunna arbeta för de mÄngkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien Àr att förskolelÀrarna upplever ett behov av fortbildningar i strÀvan mot ett mer interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förstÄelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. UtgÄngspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra waldorflÀrare har berÀttat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlÀgga följande frÄgestÀllning: Hur man anvÀnder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig regelbundet av pentatoniska sÄnger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass Àr pentatoniska melodier dominerande. Om man lÀser i waldorfskolans kursplan om Àmnet musik stÄr det att fr.o.m.

Bakgrund: SmÀrta Àr inte bara fysiologiska mekanismer utan smÀrtan pÄverkar lidandet samt hela patientens livssituation. Att drabbas av lÄngvarig kronisk smÀrta Àr vanligt i samband med cancersjukdom i livets slutskede. Palliativ vÄrd Àr ett förhÄllningssÀtt som förbÀttrar patientens livskvalitet genom att förebygga och lindra lidande, med hjÀlp av tidig identifiering och behandling av smÀrta samt andra fysiska, psykosociala och andliga problem.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancersjuka patienters upplevelse av smÀrta i livets slutskede.Metod: Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats för att belysa mÀnniskans subjektiva upplevelser. Artiklarnas innehÄll analyserades med hjÀlp av Lundman & HÀllgren-Graneheims (2012) innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier samt tvÄ underkategorier om patienters upplevelser av smÀrta i livets slutskede. Huvudkategorierna Àr: Att leva med smÀrta, Tankar om döden i samband med smÀrta samt VÄrden och vÄrdandets pÄverkan pÄ patienters smÀrtupplevelser.Slutsats: Studien visade att cancersjuka patienter med smÀrta i livets slut hade likartade tankar om sin smÀrtupplevelse, smÀrtproblematik, sjuksköterskans förhÄllningssÀtt samt det palliativa vÄrdandet.

BakgrundAtt söka information pÄ Internet blir allt vanligare i skolan, dÄ datorn och dess sökfunktioner har blivit ett verktyg för att hitta information. DÄ kunskapsutbudet som finns tillgÀngligt pÄ Internet bÄde Àr brett och förÀnderligt, mÄste eleven ha kompetensen att vÀlja informationskÀllor och kritiskt granska sina val för att finna tillförlitlig information. Skolan har i och med den nya lÀroplanen Lgr 11 större ansvar för elevernas kompetensutveckling gÀllande kÀllkritiskt perspektiv och hantering av digital information.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka val elever gör dÄ de söker information pÄ Internet och varför de gör dessa val. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ pedagogernas tankar kring elevernas informationssökning i undervisningen.MetodVi har gjort en fenomenografisk studie dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer för att ta reda pÄ hur tjugofyra elever gjorde nÀr de sökte information pÄ Internet, vilka val de gjorde samt vad som lÄg till grund för dessa val. Vi intervjuade Àven sju lÀrare för att ta reda pÄ deras tankar kring Internet som sökverktyg.ResultatEleverna berÀttar hur de kan vÀrdera en kÀllas trovÀrdighet, men tillÀmpar inte dessa strategier i lika stor utstrÀckning.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Bakgrund: Omkring tvÄ procent av jordens befolkning drabbas av tvÄngssyndrom nÄgon gÄng under livet. TvÄngssyndrom innefattar tvÄngstankar vilket kan innebÀra Äterkommande pÄtrÀngande tankar och impulser som kan leda till att tvÄngshandlingar mÄste utföras, för att lindra eller eliminera den Ängest som uppstÄr. Rekommenderad behandling för tvÄngssyndrom Àr kognitiv beteendeterapi och serotoninstimulerande lÀkemedel. BÄda behandlingarna syftar till att utsÀtta sig för de "faror" som framkallar rÀdsla, för att sÄ smÄningom uppleva mindre tvÄng eller helt bli av med dem.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tvÄngssyndrom.Metod: Studien genomfördes utifrÄn kvalitativ metod och baserades pÄ fem bloggar. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna beskriva det specifika fenomenet av innehÄllet.Resultat: Att leva med tvÄngssyndrom innebar ett liv rymt utav styrda tankar och handlingar.

Bakgrund: ALS Àr en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp Àr progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden Àr 18 mÄnader. Det finns för nÀrvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebÀr att en mÀngd kÀnslor vÀcks. KÀnsla av oro inför hur livet skall sluta Àr vanligt Àven Ängest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad pÄ sjÀlvbiografier.