Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lÀrmiljön kan frÀmja barn i deras lÀrande. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att utveckla barns lÀrmiljö. Vi ville Àven ta reda pÄ hur barnen uppfattar sin lÀrmiljö samt hur de önskar att deras lÀrmiljö ska se ut. Vi ville Àven undersöka hur lÀrare anser att barnen gynnas i sitt lÀrande av att arbeta i en vÀlplanerad lÀrmiljö. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lÀrares tankar kring Àmnet.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Detta Àr en fallstudie och resultaten gÄr inte att generalisera. Huvudsyftet med studien Àr att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. DÀrefter följer forskning inom olika omrÄden sÄsom utomhuspedagogik och olika teorier om lÀrande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem Är, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett pÄ bÄda förskolorna.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sÀgas bestÄ av faktorer i tvÄ kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stÀmningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhÄllningssÀtt skapar utrymme för lek och lÀrande. Leken Àr en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter Àr mycket vÀsentliga för hela verksamheten. Det innebÀr att barnen pÄverkas av den socialaoch kulturella vÀrld de lever i och genom leken lÀr sig dess sociala och kulturella koder.

Sett över hela vÀrlden Àr fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom fotbollen i Sverige ligger pÄ 3-7 skador per 1000 trÀningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeomrÄdet hos fotbollsspelarna Àr nedre extremitet dÀr ankelstukningar Àr den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom fotbollen Àr inte helt klarlagda, men sÄdant som kan leda till skador Àr inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet hÄller i trÀnarutbildningar som baseras pÄ tre olika nivÄer: bas, avancerad och professionell.

Studiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens funktion, Àr det skola eller inte? Vad har femÄringar för tankar och förvÀntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexÄringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrÄn hermeneutisk ansats och metodval Àr semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod Àr att fÄ en djupare och nyanserad information inom forskningsomrÄdet. Studien visar att femÄringarna upplever en positiv förvÀntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spÀnnande och roligt att fÄ byta verksamhet och trÀffa nya vÀnner.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgÄr frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrÄn den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjÀnsten, men pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning varierar och pÄverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren trÀffar. NÀr vÄrd enligt LVM ligger nÀra till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister frÄn socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhÄller att kommunikation och delaktighet underlÀttar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrÄn ett samhÀllsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhÀlle har ett annat behov Àn gÄrdagens vilket stÀller nya krav pÄ skolan att förbereda eleverna för det samhÀllet. Rapporten har undersökt hur elever tÀnker kring skriftsprÄkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftsprÄkandet i skolan kommer gÄ till i framtiden. Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i Är tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorer i sitt skriftsprÄkande.

Hur kan man göra för att ge mÀnniskor en möjlighet att fÄ bÀttre psykisk hÀlsa?Detta Àr huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som mÄlas upp Àr den psykiska ohÀlsan i Sverige i dag med en mÀngd mÀnniskor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de fÄr varaktig hjÀlp att vare sig förÀndra sina arbetsförhÄllanden eller sin livssituation.I uppsatsen frÄgas om mÀnniskor blint arbetar över sina förutsÀttningar dÀrför att de saknar insikt om att det de gör Àr ohÀlsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvÄng som stÀndigt piskar dem till att anstrÀnga sig yttrligare en bit fast de egentligen kÀnner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förÀndring beskrivs tvÄ olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förÀndra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frÄgor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma pÄ tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frÄgor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter pÄ i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt till Àmnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsÀtt nÀr det gÀller lÀrande om fortplantning. Barnens frÄgor och funderingar stÄr i fokus och Àr avgörande för hur pedagogerna arbetar inom omrÄdet.

Denna uppsats behandlar ett problem som har uppkommit som en följd av att allt fler företag inom hemelektronikbranschen anvÀnder sig av köp pÄ avbetalning som ett sÀtt att marknadsföra produkter. Det smÄ företagarna i branschen har inte alls samma resurser som de stora. För att kunna överleva konkurrensen om kunderna och den enorma prispress som förekommer i branschen mÄste man hitta andra sÀtt att differentiera sig pÄ. De mervÀrden som skall skapas pÄverkas av olika saker. Bland annat vilka typer av erbjudanden man lÀgger fram för kunden samt pÄ vilket sÀtt.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ barnens tankar och idéer nÀr de fÄr prova pÄ mindfulness. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan anvÀndas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 Är och Àr alltsÄ en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp pÄ en förskola. HÀr har jag tillsammans med fem barn, i Äldrarna tre till fem Är, undersökt mindfulness.