Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrÄn det faktum att de Àr pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestÄende av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det Àr att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstÀmde vÀl. Pojkar konstruerades som problembÀrare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. BÄde pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrÄgasatte detta.

Jönsson, Emelie och PĂŒtz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktĂ€rer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lĂ€rande och samhĂ€lle. Studiens fokus ligger pĂ„ hur karaktĂ€rer i bilderböcker framstĂ€lls ur ett genusperspektiv och pĂ„ pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien Ă€r att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet Ă€r Ă€ven att beskriva hur pedagoger tĂ€nker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur gestaltas karaktĂ€rerna utifrĂ„n ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tĂ€nker pedagoger kring genus i bilderböcker pĂ„ tvĂ„ utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger pĂ„ de tvĂ„ valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nĂ„ fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Sundqvist, K & Svensson, A. VÄrdpersonalens syn pÄ Àldres sexualitet. En intervjustudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pÄgÄendet av sin högskoleutbildning och som senarelÀgger sitt barnafödande. Syftet Àr att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senarelÀggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÀmst frÄn Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras pÄ Rational Choice.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

VÄrt syfte med undersökningen var att fÄ fram barns och förÀldrars upplevelser och tankar kring fenomenet lÀxor. Vi ville ta reda pÄ hur lÀxor pÄverkar familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlÀrning. Vi anvÀnde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor och intervjuer fick vi fram mÄnga olika Äsikter och tankar kring lÀxor. Resultat visar pÄ stora skillnader i arbetsbelastning och pÄverkan pÄ barnen.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka tankar och attityder lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter Àr att undersöka hur lÀrare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att fÄ fram den data nödvÀndig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning Àr att lÀrarna ansÄg att iPaden tvingar lÀrare till utveckling, att elever och lÀrare kan arbeta mer kreativt pÄ en iPad jÀmfört med en bÀrbar dator samt det lÀsprojekt som skett Äret innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lÀrarna positivt instÀllda till implementeringen av iPads i undervisningen. LÀrarna tycks Àven anvÀnda iPaden nÀr undervisningen gagnas av den..

BAKGRUND: Det moderna samhÀllet innebÀr snabba förÀndringar, bÄde i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebÀr detta att lÀrarutbildningar och verksamheter ocksÄ förÀndras, nya arbetssÀtt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fÄtt en mindre framtrÀdande plats pÄ grund av teknikens genombrott. HöglÀsning i skolan kan vara ett sÀtt att hÄlla litteraturen vid liv, ett sÀtt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att höglÀsning som arbetssÀtt bidrar till att utveckla elever bÄde sprÄkligt och kognitivt.

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtionFörfattare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsatsExaminator: Magnus Ring Handledare: Åke NilsĂ©nSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhĂ„ller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram vĂ„ra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhĂ€llet erbjuder samt hur deras behov och begĂ€r efter marknadens produkter tar sig uttryck och dĂ€rtill Ă€ven hur de anvĂ€nder dessa som ett medel för att framstĂ€lla sig sjĂ€lva. FrĂ„gestĂ€llning: HuvudfrĂ„gan vi stĂ€llt inför uppsatsarbetet Ă€r, hur upplever och förhĂ„ller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhĂ„llningssĂ€tt till konsumtion?Metod: I relation till vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att anvĂ€nda denna metod och göra intervjuer med tio studenter pĂ„ Högskolan i Halmstad var att fĂ„ fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jĂ€mförelser i vĂ„rt insamlade material.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag pÄ fritidshemmet och ifall det Àven förÀndrar yrkesrollen. En förÀndring som kan utveckla yrkesrollen frÄn att fokusera pÄ omsorg till att Àven se en stor potential i att undervisa. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med studenter som gÄr sjÀtte och sista terminen pÄ sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jÀmförelse med gÀllande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det Àr intressant att notera hur studenternas syn pÄ uppdraget fokuserar mer pÄ att skapa en trygg och rolig fritid snarare Àn att se fritidshemmet som en arena dÀr eleverna erbjuds en fritid som Àr utvecklande och kan stödja dem i det lÀrande som förvÀntas ha skett i klassrummet.

Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra pedagogers tankar om höglÀsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur vÀljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin höglÀsning?Metod: Fyra yrkesverksamma lÀrare i Ärskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har anvÀnts som arbetsmetod. IntervjufrÄgorna som rör höglÀsning har delats in i dessa omrÄden: valet av höglÀsningsbok, fördelarna med höglÀsning och hur boken bearbetas.Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin höglÀsning.