Sökresultat:
106 Uppsatser om Tystnadsplikt. socialtjänsten - Sida 7 av 8
Revision : Tystnadsplikten kontra upplysningsplikten
En revisors uppgift Àr att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget pÄ ett korrekt sÀtt. En revisor mÄste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta Àr deras oberoende.  En revisor har, bÄde enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rÀttsliga konsekvenser, sÄsom skadestÄnd. Dock finns situationer dÄ en revisor inte bara kan, utan ska kringgÄ tystnadsplikten.
TAXERINGSREVISION : Ska revisorer ha samma möjlighet till undantag
DÄ taxeringsrevision Àr en relativt ingripande ÄtgÀrd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda kÀnsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rÀtt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar frÄn revisionen, men det Àr dÄ frÀmst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, lÀkare och tandlÀkare.Vad det gÀller revisorer sÄ omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har dÀrmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart Äberopa 3 kap.
En studie i lÀrare och elevassistenters uppfattningar om
elevassistentens yrkesroll och yrkesutövning
Enligt Utbildningsdepartementets lÀroplan frÄn 1994 (Lpo-94) har skolan ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ mÄlen för sin utbildning. Undervisningen ska dÀrför anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Detta kan innebÀra att nÄgra eller nÄgon av vÄra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lÀrare fÄr dÀrmed ytterligare en person att relatera till i vÄr yrkesutövning. Vi fann dÀrmed ett personligt intresse i att öka vÄra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förvÀntas samarbeta med oss lÀrare.
Yttrandefrihet & privat sektor, gÄr de att kombinera? : PrivatanstÀlldas kritikrÀtt i förhÄllande till lojalitetsplikten
Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.
GatubyrÄkrater i skolan : - En gymnasieskolas implementeringsprocess
Skolverket skapar förordningar dÀr bland annat kursens innehÄll och betygskriterier beskrivs. Skolan Àr nödgad att följa dessa förordningar men Àven att skapa lokala kursplaner. Skolverket Àndrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och dÀrmed mÄste skolan Àndra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gÄ till pÄ en gymnasieskola i Kalmar lÀn. Studien undersöker ocksÄ vilka övervÀgande lÀrarna tagit, vilka dilemman som uppstÄr, hur dessa yttrar sig samt om lÀrarna anser att den nya kursplanen Àr en förbÀttring jÀmfört med den tidigare.
PassivitetsrÀtten i skatteutredningar ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Fastighetspaketering : ett etiskt försvarbart förfarande?
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Culpa in contrahendo. En analys av det prekontraktuella skadestÄndsansvaret
I denna uppsats utreds under vilka förutsÀttningar en förhandlingspart kan göras ansvarig för culpa in contrahendo i samband med en avbruten avtalsförhandling. Vidare analyseras de lege ferenda huruvida en förhandlingspart, nÀr förhandlingarna har pÄgÄtt en viss tid, skall behöva presentera sakliga skÀl för att avbryta förhandlingarna för att undgÄ skadestÄndsskyldighet.Som huvudregel gÀller enligt svensk rÀtt att parterna i en förhandling Àr fria att avbryta förhandlingen nÀr som helst och utan att ange nÄgra skÀl. Parterna förhandlar pÄ egen risk och ersÀtts inte för de kostnader de Ädrar sig under det prekontraktuella stadiet. Denna utgÄngspunkt kan motiveras utifrÄn bl.a. den negativa kontraheringsfriheten och teorier om ekonomisk effektivitet.
Google ser dig : En kvalitativ studie av internetanvÀndares medvetenhet och Äsikter om filterbubblor
Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.
Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Advokat pÄ fel sida om lagen : Dilemmat nÀr lojalitetsplikten möter straffrÀttsskipningen
Varje dag möter advokaten rÀttsliga problem och spörsmÄl som ska lösas men han möter ocksÄ sitt eget dilemma. Enighet rÄder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rÀttssystemet vilket innebÀr en prövning av de olika normer som advokaten har att förhÄlla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gÀllande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behÄllit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfÀr. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnÀmnd beslutar om disciplinÀra ÄtgÀrder i situationer dÀr advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift Àr sÄdana disciplinÀra ÄtgÀrder som kan sanktionera advokaters handlande.
Den missförstÄdda lagen : En studie om revisorers obenÀgenhet att anmÀla sina klienter vid ett misstÀnkt bokföringsbrott
Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.
Svensk kod för bolagsstyrning : Hur pÄverkas revisorernas förtroende?
SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.
Fildelning och försvaret av upphovsrÀttsskyddade verk pÄ Internet : Ansvar och skadestÄnd i ljuset av IPRED
I Sverige pÄgÄr ett omfattande tillgÀngliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig Àr en teknik för överföring av datafiler frÄn en anvÀndare till en annan. DÄ denna teknik exempelvis anvÀnds till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrÀtt i Lag (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som Àgnar sig Ät detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.De upphovsmÀn eller rÀttighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrÀtten till sina verk, har en del olika metoder att anvÀnda sig av. Dessa metoder strÀcker sig frÄn allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd.
Revisorernas förtroende : En studie av hur revisorerna skapar förtroende hos intressenter
PÄ senare tid har finansiella skandaler fÄtt ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmÀnheten och nÀringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhÀllsekonomin och ett minskat förtroende för dem Àr problematiskt. DÄ förtroende Àr viktigt, Àr det nödvÀndigt att kÀnna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det pÄverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som pÄverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien anvÀnder sig av beskrivande metoder, dÀr primÀrdata bestÄr av intervjuer med respondenter och sekundÀrdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, dÀr verkligheten studerades genom att tillÀmpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen hÄller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens Àr centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita pÄ denne.