Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..

Syftet med studien var att undersöka vilken effekt ljud har på korrekturläsning när texten harett typsnitt som ökar svårigheten på uppgiften (Haettenschweiler) och hur det skiljer sig fråneffekten när texten har ett typsnitt som är mer lättläst (Times New Roman). Experimentethade tre ljudbetingelser: tystnad, roterat tal och tal. En 2×3 variansanalys med upprepadmätning användes för att analysera resultatet. Två typer av fel tillämpades i texterna: stavfeloch kontextuellt felaktiga ord. Resultatet visade att man blir sämre på att hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord i talbetingelsen, men bara i Times New Roman, inte iHaettenschweiler.

Syftet med denna studie har varit att belysa arbetslösa ungdomars upplevelse av sin situation som arbetslös och deras upplevelse och uppfattning av Jobbgarantin för ungdomar. Studien är en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fyra ungdomar i ålder 20-24 år, anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Haparanda. Ungdomarna intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna har jag tolkat med hjälp av teorin känsla av sammanhang, KASAM och utifrån de tre begreppen: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på att ungdomarna upplever sin situation som frustrerande och de beskriver en ökad passivitet ju längre tid i arbetslöshet, vilket påverkar deras känsla av sammanhang.

Syftet var att granska hur elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning. För att säkerställa att svaren inte är slumpartade har vi använt ?2 ? test. I vår undersökning framkom att eleverna upplever att det finns personal på skolan som talar om hur de ska vara mot varandra för att alla ska må bra och att det finns vuxna som de kan prata med om de inte mår bra.

This essay is about exploring the rhetorical business negotiation process. The aim has been to find out how skilled salespeople stand out, and what rhetorical means they use to convince the other party. For this study, a qualitative research interview was applied and altogether five vendors in three different industries were interviewed. The fundamental theory of the essay is based on classical rhetoric. From that I have chosen the specific parts that I have found useful to discuss negotiation and sales processes.The results show that there is not a one single rhetorical approach that is essential to convince the other party.

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en utanförstående upplever, påverkas av, och hanterar en konflikt mellan arbetskamrater på arbetsplatsen. En kvalitativ studie med öppna intervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att konflikter på arbetsplatsen påverkar såväl individen, arbetsgruppen som hela arbetsplatsen negativt. Den utanförstående upplever konflikter på arbetsplatsen som påfrestande och att de på flera olika sätt påverkas negativt av dem.

Anhörigvårdsom innefattar vård av partner är något som blivit allt mer vanligt. Detta pågrund av ekonomiska nedskärningar inom vårdorganisationen, brist påsjukhusplatser samt ökad livslängd hos befolkningen. Syftet med studien var attsynliggöra hur relationen påverkas av att vårda eller att vårdas av sinpartner. Studien är en litteraturöversikt där 17 artiklar valdes ut efterkvalitetsgranskning, då samtliga besvarade syftet. Ur artiklarna framkomresultatet där fyra teman synliggjordes, trygghetoch belastning i relationen, förändrade roller, avsexualiserad relationsamt minskat socialt liv.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av påtvingad behandling. Den är gjord på ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med särskilda befogenheter i vård av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget består av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lättare eller grövre kriminalitet. Metoden som använts för att analysera intervjuerna är fenomenologiskt inspirerad som innebär att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar på sex viktiga teman.

Den här experimentella studien undersökte huruvida man kan skyddas från bakgrundstal genom att använda sig av ett annorlunda teckensnitt än det man vanligtvis läser. Trettiotvå försöksdeltagare deltog i experimentet. Deltagarnas uppgift var att minnas information från texter om två påhittade folkslag som antingen var skriven med ett vanligt teckensnitt (Times New Roman) eller ett annorlunda teckensnitt (Haettenschweiler) i två ljudbetingelser: tystnad och irrelevant bakgrundstal. Resultatet visade att försöksdeltagarnas prestation på läsminnestestet försämrades av bakgrundstalet när texten de skulle minnas var skriven med Times New Roman, men inte när texten var skriven med Haettenschweiler. Det tyder på att man kan skyddas från att bli distraherad av bakgrundstal när man läser kortare texter skrivna med ett annorlunda teckensnitt, vilket kan vara en enkel lösning att använda i ett kontorslandskap..