Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet.

Syftet med detta arbete är att belysa pedagogers erfarenheter om arbetet med de elever som inte vågar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av rädsla att våga tala. Det resoneras även mycket om vikten av att kunna tala för sig, vilket innebär ett problem för Tysta elever. Den litteraturstudie som ligger till grund för denna undersökning berör tolkningar om vad läroplanen och kursplanerna skrivit om dessa elever. Även som olika forskares uppfattningar om tystlåtenhetens känsla, orsaker, konsekvenser och åtgärder berörs.

SammanfattningEtt av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

Utgångspunkten för uppsatsen är frågeställningen Kan jag finna ett didaktiskt tillvägagångssätt, med hjälp av den tysta kunskapen, genom dialogen och praktisk övning, i min kommande roll som bildlärare?Mina frågeställningar har jag ställt för att kunna synliggöra kunskapsöverföring för mig själv och för att kunna effektivt få användning av den i en lärande situation. Genom en dagboksprocess har jag redogjort för hur uppsatsen behandlar min frågeställning. Jag har valt ut tre specifika delar från processen och med hjälp av Bengt Molanders bok, Kunskap i handling, sammankopplat hans teorier med min upplevelse av processen. Gestaltningen, trasmattan, visar en klar och tydlig förbindelse mellan teori och praktik, att den existerar, att jag har praktiserat ?lära genom att göra?.Uppsatsen behandlar samspelet mellan en inlärningsprocess under ett praktiskt arbete med en gestaltningsuppgift och filosofiska studier.

Syftet med detta arbete är att uppmärksamma de tysta och blyga barnens svåra situation. I detta arbete belyses bland annat barnens skolmiljö, hemmiljö samt föräldrarnas och lärarnas roll. Två andra viktiga delar som också tas upp är gruppens betydelse och vikten av att känna sig trygg och att ha ett bra självförtroende. Vad kan orsakerna vara till ett sådant tyst och blygt beteende men framförallt vilka hjälpmedel och tips finns det? Informationen som vi använt oss av kommer främst från litteratur men även från intervjuer av fyra pedagoger i Skåne och Blekinge län.

I dag är det inte längre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som är de viktigaste tillgångarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser så som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur organisationer kan arbeta med att underlätta överföringen av den tysta kunskapen vid omsättning av personal. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvägagångssätt som används för att behålla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stämning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Diskussioner kring tysta flickor är ett ämne som berör många, såväl i skolan som i samhället i stort. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lärar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vår undersökning vill vi belysa varför vissa flickor är tystare än andra flickor. Till syftet hör även att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv åt. De datainsamlingsmetoder som användes var enkätfrågor till flickor i årskurs 6, strukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Studien som har fallstudiekaraktär, vände sig till tre lärare, tre specialpedagoger samt 68 elever i olika årskurser. Syftet med vår studie var att undersöka upplevelse, motiv, målsättning och perspektiv på tyst läsning samt med hjälp av resultaten göra en jämförelse av den tysta läsningen mellan våra klasser för att se om funktionen var likvärdig. Studien har genomförts med hjälp av observationer av den tysta läsningen. Därefter genomfördes intervjuer med klasslärare och specialpedagoger på respektive skola samt utdelning av enkäter till de elever som vi tidigare studerat under våra observationstillfällen. Resultaten av studien visar att majoriteten av eleverna läser, i stor utsträckning under lässtunden, de tycker om tyst läsning och uppskattar sig själva som goda läsare.

Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap i hur den tysta och subtila mobbningen ser ut mellan flickor i skolan, och hur man som pedagog kan skapa sig verktyg för att upptäcka den. Det finns litteratur som behandlar mobbningen som förekommer i allmänhet och synnerhet bland pojkar. Forskningen för hur flickor agerar finns det betydligt mindre av. I definitionen tyst mobbning, har det tillkommit nya redskap att använda sig av ? nämligen elektroniska medier i form av sms, mms och internet.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder: Behöver den tysta läsningen förändras- varför?Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka.