Jag har alltid fascinerats av kaffekannan i silver, hur tydlig den är i sin form och hur den bär på en tradition inom användandet såväl som utförandet. Det finns en tyst överenskommelse hur en kaffekanna ser ut och hur vi betraktar föremål med en tydlig funktion.Ur silversmedens synvinkel fungerar kaffekannan nästan som en ikon. Detta är något som håller på att försvinna i och med att kaffekannan i silver inte används på samma sätt i dag som den gjorde förr..

Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av Berg & Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera ? reagera respektive offensivt ? defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område. Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor..

Att tidsperceptionen är påverkbar har tidigare påvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen påverkar fartperceptionen, med hypotesen att när interna taktgivaren går snabbare uppfattas farten som lägre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfärd. Inga signifikanta resultat påvisades ifråga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan på fartperceptionen. Däremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart åt beroende på betingelsen.

Jag har alltid fascinerats av kaffekannan i silver, hur tydlig den är i sin form och hur den bär på en tradition inom användandet såväl som utförandet. Det finns en tyst överenskommelse hur en kaffekanna ser ut och hur vi betraktar föremål med en tydlig funktion.Ur silversmedens synvinkel fungerar kaffekannan nästan som en ikon. Detta är något som håller på att försvinna i och med att kaffekannan i silver inte används på samma sätt i dag som den gjorde förr..

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan använda sig av när relationer mellan pedagog och elev skär sig, eller för att förebygga att detta inträffar. Undersökningen visar också vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skära sig utan orsak. Undersökningen är empirisk och har utförts i enkätform. Den ansats som har använts för databearbetning är kvalitativ. Enkäter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Titel: Näthotsapparaten - en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar näthot mot journalisterFörfattare: Jenny Meyer och Anders WidlundUppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13 522Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt när näthot riktas mot derasjournalister.Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras på intervjuer med fyra medarbetare på Aftonbladet.Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén på ett snabbt och effektivt sätt hanterade de problem som uppstod i samband med näthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera på akuta åtgärder,såsom säkerhetsvakter och IT-spårning av gärningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande åtgärder kring näthot. Det finns på Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur näthot ska hanteras.

Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lärandemomenten lades på ett tekniskt kunnande, på bekostnad av kunskaper kring det mellanmänskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förväntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvåras förståelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvårdnad samt hur det är relaterat till det praktiska utförandet.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus på hur två offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebär. Syftet med studien var att tolka och förstå hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom två offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer på direkt nivå. En chef på direkt nivå har inte någon underställd chef utan enbart underställda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lärareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________Vårt syfte med studien är att undersöka vad nio lärare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.Vår undersökning kommer att utgå från följande frågeställningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka är det enligt lärarna som gynnas av en ställd diagnos, barnet/eleven, lärarna eller föräldrarna?På vilket sätt skiljer sig åsikterna mellan lärare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år gällande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lärare som är verksamma inom olika åldrar. Resultatet av vår studie visar att lärarna överlag är kritiska till en diagnos, däremot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom är en diagnos nödvändig för att barnet/eleven ska få rätt hjälp och stöd. Frågan om när en diagnos bör ställas skiljer sig mellan lärarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollärarna. Lärarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör ställas förrän i skolan medan lärarna i grundskolans tidigare år hävdar att en diagnos bör ställas så tidigt som möjligt.

I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring differentialekvationens tre singulariteter.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in.

Projekt är en etablerad arbetsform på bland annat kunskapsföretag inom många olikaaffärsområden. Ett projekt har ett mål, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfälligt samla expertkompetens från många olika områden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplägget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet är således projektledarens kompetens avstort värde.Projektledare kan lära av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det ärviktigt att behålla kunskap inom organisationen då kunskapsföretag är beroende avkunniga anställda och företagets affärsidé bygger på att sälja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

När människor kommunicerar sänds både medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler är socialt och kulturellt bundna och därmed inget som människor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andraspråksinlärare i Sverige kan det däremot vara svårt att få syn på de tysta, sociala konventioner som gäller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur den tysta kommunikationen påverkar människors möjligheter till samförstånd och möten över kulturgränserna. Fokus har varit på andraspråksinlärares förhållningssätt i samtal beträffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstånd till motparten.Tidigare forskning inom ämnet svensk kommunikation är tämligen bristfällig. Stor vikt har fästs vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lärare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andraspråksinlärares kännedom om svenska sociala koder är av nytta för välfungerande kommunikation.