Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt.

Strävan efter konkurrensfördelar via kunskapsdominans har blivit en alltmer centralstrategi för företag i dagens samhälle. Det finns ett intensivt intresse för ett bredareintellektuellt kapital, kreativitet, innovation och mer lärande inom företagen.Utmaningen företagen ställs inför, är att återanvända dess fulla kunskapspotential, se tillatt den blir bevarad, sprida den vidare och till slut överföra kunskapen inomorganisationen för att skapa mervärde. Rapporten ämnar översiktligt undersöka de metoder och modeller som konsultföretagetAcando använder för att hantera och bevara sitt kunskapskapital inom företaget. Det ärbegreppen ?tyst kunskap? och ?explicit kunskap? som analysen belyser, och all faktabygger på litteraturstudier samt intervjuer på Acando.Resultatet visade att det finns ett fungerade system idag som delar kunskapen mellanmedarbetarna på Acando.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

?Syftet med vårt examensarbete är att studera pedagogers uppfattningar om lärarprofessionen utifrån perspektiven allmän lärarutbildning i förhållande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gällande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vår studie. För att ta reda på pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, på verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i två urvalsgrupper, beroende på utbildning. Resultatet påvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingår i deras grundutbildning. Pedagoger med lång yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingått i deras grundutbildning.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Jag är yrkeslärare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta yrke av en anledning. Jag ville få möjlighet att påverka och motivera unga till att vilja lära. För mig är det viktigt att använda undervisningsmetoder som fångar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lämna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som består av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstånd).

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur och i vilken utsträckning låg- och mellanstadielärare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att få reda på vad som sagts om ämnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att läsa aktuell forskning på området. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma låg- och mellanstadielärare i kvalitativa öppna intervjuer där mina huvudfrågeställningar var: Hur används skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras färdigt läromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att använda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna har en positiv bild av att använda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sättet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara högläsning där läraren eller eleverna läser högt för varandra eller egen tyst läsning.

Under vår egen skolgång och även vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de få ämnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött på att pojkarna uppmuntras i de ämnen som flickor generellt presterar bättre i. Detta fick oss att vilja ta reda på vad detta berodde på och hur man skulle kunna visa på att även pojkar behöver uppmuntras.Litteraturstudien är gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jämförelser mellan litteraturerna). Vi har använt oss av fem avhandlingar och två vetenskapligt granskade artiklar.Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omständigheterna och traditionella normer. Det påvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen på flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istället utpekar flickor som et avbrott från normen.Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger..

Utgångspunkten för uppsatsen är frågeställningen Kan jag finna ett didaktiskt tillvägagångssätt, med hjälp av den tysta kunskapen, genom dialogen och praktisk övning, i min kommande roll som bildlärare?Mina frågeställningar har jag ställt för att kunna synliggöra kunskapsöverföring för mig själv och för att kunna effektivt få användning av den i en lärande situation. Genom en dagboksprocess har jag redogjort för hur uppsatsen behandlar min frågeställning. Jag har valt ut tre specifika delar från processen och med hjälp av Bengt Molanders bok, Kunskap i handling, sammankopplat hans teorier med min upplevelse av processen. Gestaltningen, trasmattan, visar en klar och tydlig förbindelse mellan teori och praktik, att den existerar, att jag har praktiserat ?lära genom att göra?.Uppsatsen behandlar samspelet mellan en inlärningsprocess under ett praktiskt arbete med en gestaltningsuppgift och filosofiska studier.