Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur man kan göra en lektionsplanering i slöjd enligt Lgr 11, de nya regelverken som trÀdde i kraft hösten 2011, dÀr hÀnsyn tas till elever med ADHD. Arbetet bygger pÄ litteratur om ADHD och implementeringen av LÀroplanen för grundskolan med hjÀlp av Skolverkets AllmÀnna rÄd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt egen beprövad erfarenhet i slöjdundervisning. I arbetet beskrivs vad ADHD innebÀr, hur det kan visa sig och hur man kan bemöta problematiken för att kompensera för elevers svÄrigheter i skolan, samt att lÀrarens kunskap om ADHD-problematiken Àr vÀsentlig för att kunna bemöta elever pÄ ett bra sÀtt. Eftersom det finns sÄ mÄnga olika beteenden till samma diagnos sÄ Àr det viktigt att veta vilken problematik som man ska ta hÀnsyn till, eftersom alla Àr olika och har olika behov..

Varje dag utförs riskbedömningar inom rÀttspsykiatri och kriminalvÄrd. Syftet meddenna uppsats Àr att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvÀnds och den traditionella uppfattningen av hur omrÄdet och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgÄng av olika studier som behandlarbedömningarnas trÀffsÀkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. DÀrnÀst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillÀmpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrÄn Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tÀnkbarakonsekvenser av och farhÄgor kring anvÀndningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. TvÄ grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehÄll men olika sprÄklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de bÄda uppgifterna sÄ kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med tvÄ kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar pÄ ett mycket svagt samband mellan den sprÄkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

What amount of knowledge of guitar playing can be expected after completing upper compulsory school? A qualitative research involving three different music teachers provides their view of knowledge. Their expectations have been compared to a quantitative research involving 58 upper secondary students from the social sciences programme. The idea is to compare their pedagogic intentions to the pedagogic realities of music teachings.The study shows a clear advantage for students who has attended some form of external music tuition as well as for those students who have someone in their families who play an instrumentIf the knowledge primarily is due to extracurricular activities perhaps there is time for a reformation of the music subject so that all may enjoy the education, not merely those who already possesses a curtain amount of knowledge...The experience must not be allowed to submit to the vast forests of chords, by doing so one misses the purpose entirely.

Jag har i den hÀr uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvÄsprÄkighet. UtifrÄn min frÄgestÀllning har jag utgÄtt ifrÄn huruvida tvÄsprÄkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har Àven snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i tvÄ kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige pÄ ett sÀtt som de upplever som positivt.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.

Syftet med studien Àr att ge exempel pÄ hur idrott och hÀlsa lÀrares syn pÄ undervisningen i friluftsliv pÄverkats av kursplanen Lgr11 och hur nÄgra lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgÄngspunkt lÀroplansteoretisk forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgÄr det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lÀrarna. Det har Àven blivit lÀttare att förstÄ vad som ska undervisas i. Det framgÄr att lÀrarna tycker att den teoretiska undervisningen Àr lÀttare att genomföra i friluftsliv, dÄ det tidigare fanns problem för lÀrarna att genomföra praktisk undervisning.

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. TvÄ mentorers och tvÄ adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan arbeta för hÄllbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lÀrares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar pÄ kvalitativa intervjuer med textillÀrare i grundskolan och elever i Ärskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lÀrare undervisar och hur lÀrare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hÄllbar utveckling. Skolan har en estetisk profil dÀr man arbetar Àmnesövergripande och Äterkommande har inslag av hÄllbar utveckling i form av Äterbruk.

Denna studie handlar om hur lÀrare uppfattar lÀxor och dess betydelse för lÀrande. Studien, som Àr en kvalitativ undersökning, Àr baserad pÄ nio lÀrare som undervisar pÄ gymnasiet i skilda Àmnen och med olika antal Ärs erfarenhet av lÀraryrket. Det pÄgÄr en debatt i skolvÀrlden idag ifall lÀxor Àr nödvÀndiga eller inte. Eftersom debatten frÀmst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivÄ. Vi har med hjÀlp av litteratur och lÀrares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lÀrare ger lÀxor.

Vi har en förestÀllning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga Àmnena inte Àr sÀrskilt varierande. Syftet med denna uppsats Àr att se huruvida förutsÀttningarna finns för en rÀttvis bedömning i matematiken och de naturorienterande Àmnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ skolor i Malmöregionen, dÀr lÀrarnas svar skulle hjÀlpa oss att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att det finns bÄde likheter och skillnader i lÀrarnas strategier vid bedömning i de bÄda Àmnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga Àmnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utstrÀckning.

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lÀrandet. Som metod har vi anvÀnt oss av upplÀgget undervisningsförsök. I undersökningen har vi anvÀnt oss av för- och eftermÀtningar i form av prov och enkÀter. DÀrefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermÀtningarna har vi tillÀmpat lektioner i utomhuspedagogik inom Àmnet matematik.Resultatet indikerar pÄ att utomhusmatematik Àr nÄgot som gynnar eleverna, frÀmst de svagpresterande.