Handledning Àr en metod för lÀrande och utveckling som anvÀnds pÄ arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen Àr den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle fÄ en djupare kunskap om specialpedagogens syn pÄ handledning.För att fÄ svar pÄ syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingÄtt i studien, dÀr vi i intervjuerna utgÄtt frÄn en intervjuguide med halvstrukturerade frÄgor.Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn pÄ handledning till största delen överensstÀmmer med den litteratur som finns i Àmnet.

Detta examensarbete Àr avslutningen pÄ civilingenjörsutbildningen pÄ MÀlardalens högskola. I arbetet anvÀnds de kunskaper som förvÀrvats under utbildningen genom att utveckla en produkt Ät företaget Idesta i Eskilstuna. Uppgiften var att utveckla ett lock av typen roll-top lock till Idestas bordsvÀrmare. BordsvÀrmaren anvÀnds till att varmhÄlla mat pÄ bland annat restauranger och locket behövs för att skydda maten frÄn omgivningen och hÄlla maten frÀsch.  MÄlet var att göra en attraktiv och funktionell design och se till att locket gÄr att producera i Eskilstuna. Om det fanns tid skulle Àven gÄngjÀrnen till de befintliga locken göras mer estetiskt tilltalande och enklare att montera. En definition av roll-top lock gjordes och den blev: ett rundat lock som fÀlls eller skjuts undan.

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed. The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den svenska flyktingpolitiken gentemot det ockuperade Norge under andra vÀrldskriget samt att ta reda pÄ hur mÄnga flyktingar som kom frÄn Norge till Sverige. Uppsatsen har bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för att besvara syftet. Syftet ska besvaras med hjÀlp av litteratur frÄn norska och svenska författare samt med arkivmaterial frÄn Norrbottens minne. Andra vÀrldskriget bröt ut den 1 september 1939 nÀr Tyskland anföll Polen. I inledningen av kriget hade nazisterna med sin ledare Adolf Hitler stora framgÄngar.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och sÀrskolans undervisning. Rapportens syfte Àr att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i sÀrskolan. Studien Àr genomförd i en medelstor stad och alla informanter Àr verksamma pÄ samma skola. Vi har utfört den hÀr studien med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansÄg att det var viktigt att arbeta med motivation.

Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstÄ hur rektorer resonerar nÀr de skapar en specialpedagogtjÀnst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har pÄ skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jÀmföras med vad som framgÄr i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan. I undersökningen valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan. Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstÀmmer, med nÄgot undantag, med vad som stÄr i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utstrÀckning pÄ organisationsnivÄ.

Eftersom man aldrig kan förutspÄ vilka frÄgor och funderingar en bok kan vÀcka hos en elevgrupp ska man aldrig anvÀnda sig av en bok för höglÀsning som man sjÀlv tidigare inte har lÀst. Jag har i mitt utvecklingsarbete lÀst in mig pÄ barnlitteratur, gjort en sammanstÀllning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolÄren med hjÀlp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har lÀst ett skönlitterÀrt verk har jag utformat en rad diskussionsfrÄgor som man kan föra löpande med höglÀsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har lÀst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrÄgor och konkreta uppgift kopplats till LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, sÄ att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lÀmplig bok att arbeta med i klassrummet..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens sjÀlvförtroende pÄverkades dÄ eleverna fick möjlighet att trÀna sig i att tala inför sÄvÀl större som mindre grupper. VÄr undersökning genomfördes i en Äk 5 dÀr vi med hjÀlp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade bÄde i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utlÀsa om nÄgon förÀndring skett. Eleverna skrev loggbok en gÄng i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gÄ frÄn enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framtrÀdande inför grupp, en sÄ kallad soloredovisning.

Den hÀr studien handlar om hur lÀrare hanterar det dagliga arbetet med mÄlrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka mÄl lÀrarna utgÄr ifrÄn i arbetet med sina elever samt hur de arbetar med bedömning och dokumentation av elevernas sprÄkutveckling. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i förberedelseklass pÄ tre olika grundskolor. Enligt resultatet arbetar lÀrarna i enlighet med andrasprÄksforskningen samtidigt som deras arbete pÄ flera punkter krockar med Skolverkets förordningar. Studien visar Àven att Skolverkets förordningar i ett fall motsÀger varandra samt att lÀrarna arbetar enligt 4 § i Skollagen dÄ de anpassar utbildningen efter varje elevs behov..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur diagnosmaterialen God lÀsutveckling ? KartlÀggning och övningar och Nya lusboken: en bok om lÀsutveckling kan fungera som underlag för lÀrarens bedömning av elevernas lÀsutveckling. Ytterligare ett syfte har varit att ta reda pÄ hur dessa material förhÄller sig till lÀro- och kursplaner.Den metod som vi har anvÀnt oss av i denna studie har varit kvalitativ textanalys. I analysen har vi utgÄtt frÄn ett antal analysbegrepp som vi hÀmtade frÄn forskning om lÀsning.VÄra resultat visar pÄ att bÄde God lÀsutveckling ? KartlÀggning och övningar och Nya lusboken: en bok om lÀsutveckling har en relativt god överensstÀmmelse med mÄlen och kunskapskraven i bÄde Lpo 94 och Lgr 11, men att diagnosmaterialen fokuserar pÄ olika delar av lÀsutvecklingen.

I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar pÄ hur den kan motsvara mÄl som Àr formulerade i grundsÀrskolans lÀroplan. Jag lyfter vid sidan av den Àven fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jÀmför den med FMT-metoden. Min slutsats Àr att metoden lÀmpar sig ypperligt vid arbete i sÄvÀl grundsÀrskolan, som i den ordinarie grundskolan.

Ambitionen med detta gestaltande examensarbete var att utforma ett adekvat lÀromedel för teckning som Àr vÀl förankrat i LÀroplanen för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmets 2011 (Lgr 11) kursplan för Bild i högstadiet. Detta söktes uppnÄs genom en studie av tidigare relevant forskning och genom ett test av det lÀromedel, HjÀlp! Jag Tecknar, som producerades i och med den gestaltande processen. Arbetet kan sÀgas vara uppdelat i tvÄ delar, Ä ena sidan utvecklingen av ett lÀromedel och Ä andra sidan ett test av samma lÀromedel. Testet genomfördes genom en frivillig kursverksamhet med barn och ungdomar som kunde tÀnka sig att deltaga i utvecklingen av lÀromedlet. Resultatet visar frÀmst pÄ möjligheter med HjÀlp! Jag Tecknar och hur boken skulle kunna motarbeta, framförallt, inaktivitet och underlÀtta för en lÀsare att just teckna.

I vÄr undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. PÄ vilket sÀtt det anknyter till lÀroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker ocksÄ om det finns nÄgot sammanhang med vilket utbildningsÄr de intervjuade Àr examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra informanter kommer frÄn tvÄ orter, Linköping och Eslöv.I vÄr undersökning jÀmför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och SkÄnsk knyppling och pÄ vilket sÀtt dessa förekommer i skolan.Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv Àr starkare i Linköping jÀmfört med Eslöv pga. att det i SkÄne finns andra hantverk som ocksÄ Àr traditionellt starka och som dÄ konkurrerar med knypplingen..

Syftet med studien Àr att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvÀrdighet i betygsÀttningen som finns pÄ lÀrar- respektive skolnivÄ. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan anvÀnds som mÄtt pÄ bristande likvÀrdighet. Studien bygger pÄ betygen frÄn runt 1300 elever i Ätta skolor under sex Är i en mindre svensk kommun. FlernivÄanalys anvÀnds för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten Àr att lÀrarnivÄn dominerar skolnivÄn stort i de studerade Àmnena som Àr svenska, engelska, matematik, no-Àmnen samt idrott och hÀlsa.

En uppförandekod Àr ett antal riktlinjer som ett företag eller en organisation stÀller upp i syfte att tillse att deras verksamhet bedrivs pÄ ett etiskt, socialt och/eller miljömÀssigt föredömligt sÀtt. MÄnga företag anvÀnder sig av uppförandekoder för att implementera CSR (Corporate Social Responsibility)-arbete i den egna organisationen. För att CSR-arbetet ska bli trovÀrdigt mÄste uppförandekoderna Àven implementeras i leverantörs- och distributionskedjorna. NÀr företag söker lÀgre produktionskostnader och anvÀnder sig av underleverantörer i lÄglönelÀnder, kan svÄrigheter med denna implementering uppstÄ. SvÄrigheterna beror till stor del pÄ att företagen Àr separerade geografiskt, vilket i sin tur leder till affÀrskulturella, sociala, politiska, ekonomiska och legala skillnader.