Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola dÀr en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingÄr i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sÀtt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnÄ syftet avser jag att besvara följande frÄgor: 1. Vad bestÄr regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehÄll? 2.

Examensarbetet skildrar olika lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning med matematik som utgÄngspunkt. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer med verksamma lÀrare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter pÄ hur temaarbetet kan förÀndras till det bÀttre. Resultatet visar att alla de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att arbeta Àmnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstÄ. I resultatet gÄr Àven att utlÀsa hur de intervjuade lÀrarna stÀller sig till vÄrt temaarbete..

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ inaktiviteten i dagens samhÀlle, med fokus pÄ barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lÀr sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete Àr att undersöka varför nÄgra av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ arbetets syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av hermeneutiken som inspirationskÀlla. DÀr vi samlat in delar, vÄr förförstÄelse samt de intervjuades förförstÄelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fÄngats till en horisontsammansmÀltning.

MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Arbetet handlar om huruvida man kan fÄ till ett meningsfullt lÀrande genom att anvÀnda sig av metoden PBL, problembaserat lÀrande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lÀrande under 1900-talet för att dÀrefter koncentrera mig pÄ tre pedagoger, Marton, SÀljö och Dewey. UtifrÄn dessa tre pedagogers syn pÄ lÀrande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den Àr uppbyggd. Mycket i PBL överensstÀmmer med vad Marton, SÀljö och Dewey anser vara ett lÀrande som ger bra resultat.

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens undervisningsmöjligheter. Det vi lyfter fram i vÄrt arbete Àr skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning som Àr: Vilka möjligheter anser pedagogerna i grundskolan att skönlitteraturen kan skapa för barnen och undervisningen? har vi sökt efter relevant litteratur och gjort intervjuer med pedagoger som arbetar med skolÄr 0-2. Det centrala som kommit fram genom vÄra studier Àr skönlitteraturens betydelse för sprÄket, fantasin, identiteten, kunskapen, tanken och empatins skull.

Arbetet Àr en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen pÄ Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet Ätergivit intervjuerna vi har gjort med lÀrare, förÀldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts pÄ ett sprÄk som inte Àr modersmÄl för endera parten i intervjusituationen, dÀrför blir det en tolkning, blandat med vÄra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.De yttre förutsÀttningarna för alla avdelningarna Àr bland annat stora klassrum och stor skolgÄrd. Sedan gÄr vi vidare till bÄda avdelningarnas lÀrarperspektiv, efter det kommer förÀldraperspektivet och sist elevperspektivet.I intervjuerna med lÀrarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets lÀroplan i sprÄk, i orienteringsÀmnena finns en lokal lÀroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam lÀroplan för Europaskolorna. LÀrarna har alla genomgÄtt en lÀrarutbildning typisk för sitt hemland.FörÀldrarna berÀttar alla att de inte har informerats om lÀroplanen, de har inte nÄgot inflytande pÄ skolans verksamhet och att det inte finns nÄgon förÀldraförening.

VÄr undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av vÀrdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (LÀroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angÄende vÀrdegrunden. Detta för att visa pÄ att elever kan komma frÄn olika kulturer och ha olika erfarenheter av en vÀrdegrund. Genom att en lÀrare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne nÀrma sig ett samtal angÄende vÀrdegrunden i ett mÄngkulturellt klassrum pÄ rÀtt nivÄ och med rÀtt fokus..

Den hÀr uppsatsen handlar om bildÀmnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss mÀnniskor. Via grottmÄlningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fÄtt redskap att uttrycka, kÀnna och förmedla olika budskap frÄn urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie Àr att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildÀmnets undervisning utövas i grundskolans tidigare Är. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger pÄ fem olika skolor som alla undervisar i Àmnet bild i skolans tidigare Är.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Det hÀr kandidatexamensarbetet inom matematisk statistik och industriell ekonomi undersöker förklarande faktorer bakom rÀnteskillnad, sÄ kallad spread, mellan amerikanska och tyska statsobligationer. De obligationer som undersöks har en löptid pÄ fem respektive tio Är. Den huvudsakliga analysen görs genom multipel linjÀr regression. Regressionsmodellering av statsobligationsspread Àr vanligt förekommande i bankvÀrlden och det hÀr kandidatexamensarbetet kan utgöra en grund för vidare modellering och förbÀttring av befintliga modeller. Problemformuleringen och arbetsupplÀgget har utformats i samarbete med en svensk bank, som inte nÀmns vid namn pÄ grund av sekretesskÀl.Kandidatexamensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur verksamma historielÀrare pratar om och arbetar med det mÄngkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. MÄngkulturalitet i det hÀr avseendet fokuserar pÄ hur lÀrare tÀnker kring etnisk mÄngfald och pÄ hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielÀrare som Àr genuint intresserade av mÄngfaldsfrÄgor intervjuats, eftersom ett genuint intresse ocksÄ betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bÀsta resultatet, dÄ uppsatsen handlar om att fÄ ta del av verksamma lÀrares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lÀrarnas utsagor har en modell som Àr en sammanstÀllning av olika forskares resultat gÀllande det mÄngkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen anvÀnts.

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för anvÀndning i villor. Som energikÀlla anvÀnds de heta rökgaserna frÄn förbrÀnningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av Äret dÄ vÀrme- och energiförbrukningen Àr som störst i vÄrt land. Under den varma Ärstiden finns den tillgÀnglig som reservkraftverk. Tanken Àr att stirlingmotorns vÀrmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.