Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra tvÄ lÀromedel i svenska för Ärskurs ett i grundskolan, ett frÄn 1948 och ett frÄn 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jÀmstÀlldheten fÄtt ett större genomslag i den modernare lÀroboken. En innehÄllsanalytisk metod anvÀnds och resultatet visar att trots att bÄda böckerna lever upp till jÀmstÀlldhetskravet 40-60 nÀr det gÀller representation av mÀn och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sÀgas vara jÀmlik..

Bakgrund: FrÄn och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny lÀroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nÀmns för första gÄngen i en svensk lÀroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framstÀlls som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen dÀr eleverna förvÀntas utveckla kompetenser sÄsom ansvar, kreativitet och sjÀlvförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar pÄ elevens sjÀlvstyrning; eleven fÄr frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning pÄ entreprenörskap i grundskolan kommer att innebÀra för lÀrare och elever.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar Ärskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration frÄn diskursanalys utifrÄn Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna frÀmst uppfattar entreprenörskap som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebÀr fokusering pÄ den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att vÀlja utifrÄn inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det Àr viktigt att eleven kÀnner lust för att lÀra och entreprenörskap i skolan ger förutsÀttning för det.

Enligt en lagÀndring, frÄn och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjÀlpa eleven att uppnÄ de mÄl som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lÀrare och förÀldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som stÄr skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, bÄde före och efter lagÀndringen. Arbetet syftar Àven till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.

Uppsatsen behandlar nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadieelevers övergÄng frÄngrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer och med en enkÀt, intervjuerna riktades till elever och enkÀten besvarades av dessas lÀrare. De studien undersökta ungdomarna trivs pÄ sin skola pÄ grund av den nÀrhet de upplever till varandra och till sina lÀrare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, Àr en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

Syfte Syftet med denna undersökning Àr att beskriva gruppen elever som inte Àr godkÀnda i de behörighetsgivande Àmnena svenska/svenska som andrasprÄk, engelska och/eller matematik och som dÀrmed inte Àr behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrÄn betyg, lÀsning samt ungdomars egna berÀttelser. Beskrivningen görs pÄ individ och gruppnivÄ. Teori För tolkning av empirin anvÀnds Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvÀrdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data.

Syftet med arbetet Àr att diskutera hur skolan och i synnerhet lÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar elevens identitetsskapande i en mÄngkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen Àr kvalitativa intervjuer dÄ studien Àr baserad pÄ elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter frÄn grundskolan. De upplever att lÀrarnas förhÄllningssÀtt har haft stor inverkan pÄ deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger pÄ hur lÀrarnas förhÄllningssÀtt till eleverna inverkar pÄ deras identitetskapande, sjÀlvkÀnsla och skolprestationer. Undersökningen Àr byggd pÄ intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar.

Denna studie har som syfte att beskriva en lĂ€rares tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som Ă€r relaterade till skriftlig sprĂ„kfĂ€rdighet i spanska, samt att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om detta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. I den hĂ€r studien anvĂ€nds uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingĂ„r bĂ„de lĂ€rarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som lĂ€raren sĂ€tter igĂ„ng och som ska hjĂ€lpa eleverna att utveckla en förstĂ„else för dessa.Undersökningen bygger pĂ„ en fallstudie i vilken olika kĂ€llor har anvĂ€nts: intervjuer med lĂ€raren och fyra elever, enkĂ€t, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rĂ€ttade uppgifter.Resultatet visar att lĂ€raren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven pĂ„ ett likadant sĂ€tt. För att tydliggöra kunskapskraven anvĂ€nder lĂ€raren flera olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, frĂ€mst utsagor om kvalitet och exempel pĂ„ korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet anvĂ€nder lĂ€raren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken pĂ„ kvalitet dessa innebĂ€r i en text. Återkopplingen till eleverna Ă€r ocksĂ„ ett tillfĂ€lle för att tydliggöra kunskapskraven.Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta rĂ„d om hur en text kan bli bĂ€ttre, samt att fĂ„ exempel pĂ„ bra och mindre bra texter.BĂ„de lĂ€raren och eleverna Ă€r tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen..

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I?ve chosen two of Sweden?s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers..

Sedan 1980 talet har det inom den militĂ€ra utbildningen i vĂ€stvĂ€rlden och dĂ„ frĂ€mst i USA blivitallt mer fokuserat pĂ„ manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen Ă€rmanöverteorin central numera. Den svenska militĂ€rstrategiska doktrinen anger attmanövertĂ€nkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier Ă€r det oftast krigshistoriska exempel som tas iansprĂ„k. Av naturliga skĂ€l Ă€r det oftast de stora krigen och slagen under de tvĂ„ vĂ€rldskrigen somanalyseras.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

AbstractParental participation is something that is included in school either we like it or not. Several studies have been done about this phenomena but not many of them have examined the pupils estimation about parental participation. Therefore did we get interested about the pupils situation because why haven?t almost anyone asked the pupils about this phenomena when it?s constructed fore them? To learn more about the pupils estimation did we a questionnaire in twelve different classes with children in the ages between 10-16 years. The results we got from the questionnaire concerning the pupils estimation about parental participation were both expected and unexpected.Keywords: Parental participationQuestionnairePupil estimation.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk sÄg pÄ nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika hÀndelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrÄn underlaget till studien hÀmtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och dÀrefter förflyttas fokus till vad de tvÄ grupperna förmedlade för stÄndpunkter. Studien visar pÄ en komplicerad bild dÀr Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen pÄ det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. DÀremot hade man inte samma instÀllning dÄ det gÀllde den norska kyrkostriden.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Sammanfattning:Syftet med denna uppsats var att undersöka somaliska elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares syn pÄ modersmÄlsundervisning som stöd för lÀrande. Ytterligare ett mÄl var att undersöka ifall modersmÄlsundervisning ger stöd för andrasprÄksinlÀrning. I litteraturgenomgÄngen lyfter jag fram olika teorier och tidigare forskningsresultat om modersmÄlsundervisning. För min undersökning valde jag att anvÀnda en kvalitativ intervjumetod. I min undersökning in-gÄr somaliska nyanlÀnda och tvÄsprÄkiga elever i grundskolan, deras förÀldrar och deras mo-dersmÄlslÀrare.