Under det senaste decenniet har det skett en mÀrkbar förÀndring vad gÀller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förÀndringen Àr EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemslÀnder. En annan skillnad Àr införandet av de allmÀnna ekonomiska riktlinjerna som syftar Ät harmonisering av bedrivandet av finanspolitik pÄ nationell nivÄ. En tredje skillnad Àr introduktionen av stabilitets- och tillvÀxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemslÀnderna som skulle försvÄra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera om och i sÄ fall hur stabilitets- och tillvÀxtpakten har pÄverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken.

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhÄllanden, ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet om inte annat följer av sÀrskilda bestÀmmelser i denna lag? (8§). LikvÀrdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever gÄr ut grundskolan utan att klara de grundlÀggande nationella mÄlen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner Àr mÀrkbart stora. Forskning visar att det finns mÄnga faktorer, sÄvÀl interna som externa, vilka pÄverkar elevernas skolresultat.

This thesis aims to develop a theory in the under researched field of international comparative cultural policy studies. lt does so by combining theories from the fields of political scienceand cultural studies, researching how and to what extent the concepts of culture of different states have an impact on the way cultural policies are constructed.The thesis uses this theoretical development in order to research a specific problem, namely the perceived possibility that Swedish and German cultural structures are slowly converging. Two recent official policy documents from each country are the objects of study. Through comparative idea analysis and with Michiel S. D Vries theories on decentralization, the thesis explains the convergence between the countries by differing cultural views between them.

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika vÀrderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften pÄ samma sÀtt? LÀgger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen Àr gjord i Äk 5..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxna andrasprÄksstuderandes attityder till svenska sprÄket, deras upplevelse av den kommunikativa förmÄgan pÄ svenska samt deras bedömning av modersmÄlets inverkan pÄ svenskinlÀrningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmÄl: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har anvÀnts Àr samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska sprÄket och sprÄkinlÀrningen.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar i samband med anvÀndningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lÀrare i grundskolan. För att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar stÀlldes följande frÄgor: Hur uppfattade lÀrare att IWB pÄverkar pÄ elevens lÀrande? Hur IWB pÄverkade pÄ lÀrares behandling av undervisningsinnehÄll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med anvÀndningen av IWB? Resultat visade att anvÀndningen av IWB skapade nya sÀtt att kommunicera med förÀldrar bÄde muntligt och med hjÀlp av den digitala IT-tekniken. AnvÀndandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och förÀldrar.

Den nya lÀroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lÀrare i den svenska skolan att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsomrÄdet ska entreprenörskap löpa som en röd trÄd genom hela skolan. Medan en del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv sÄ finns det dock i dagslÀget relativt fÄ undersökningar angÄende grundskolan och lÀrarnas perspektiv. FörutsÀttningarna för införandet av entreprenöriellt lÀrande Àr oklara. En viktig förutsÀttning Àr dock att lÀrarna Àr bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

Föreliggande uppsats Ă€r en pressundersökning dĂ€r det övergripande syftet Ă€r att granska och analysera nyhetsrapporteringen i tvĂ„ smĂ„lĂ€ndska tidningar: SmĂ„landsposten och Östra SmĂ„land betrĂ€ffande den tyska respektive sovjetiska invasionen i Polen 1939. De metoder som har anvĂ€nts Ă€r en massmedietorisk analysmodell samt en komparativ metod för att undersöka tidningarna. I resultatkapitlet har tidningarna blivit summerade med betydelsefulla rubriker och citat samt att de finns i daterad ordning utefter utgivet datum. Resultatet visar att SmĂ„landsposten frĂ€mt anvĂ€nder kĂ€llor ifrĂ„n Berlin, de rapporterar gĂ€rna om Tysklands framgĂ„ngar och skriver dĂ€rmed ifrĂ„n ett tyskt perspektiv.  Östra SmĂ„land dĂ€remot anvĂ€nder huvudsakligen kĂ€llor ifrĂ„n Warszawa och vĂ€stmakterna.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

Vid genomföranden av markoperationer tillÀmpas de grundlÀggande förmÄgorna, verkan, rörelse, skydd, ledning, underrÀttelser - information samt uthÄllighet. Under slaget vid Isonzo 1917 nÄdde den österrikisk-ungerska och tyska styrkan stora framgÄngar genom nyttjandet av dessa förmÄgor mot sin italienska motstÄndare.I den hÀr uppsatsen Àr Rommels styrkor i fokus under tiden den 25 och 26 oktober 1917. Specifika hÀndelser vid den tidpunkten Àr vÀgspÀrren som tyskarna upprÀttade pÄ SavogonavÀgen samt framryckningen till byn Jevscek och intagandet av denna. En fallstudie av dessa hÀndelser har genomförts. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur Rommel nyttjade de grundlÀggande förmÄgorna. Detta har gjorts genom att anvÀnda de sex grundlÀggande förmÄgorna som en teoretisk modell.

Syftet med studien Àr att jÀmföra och uppmÀrksamma om mÀngden mÄl och precisionen i mÄlenskiljer sig Ät mellan företag frÄn olika lÀnder och vad det i sÄ fall kan tÀnkas bero pÄ. Studiengranskar Àven hur rapporteringen pÄverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i Ärsredovisningar och granskar företag frÄn USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag frÄn Frankrike, NederlÀnderna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). UtifrÄn tidigare forskning förvÀntas anglosaxiska företag rapportera flermÄl Àn kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag vÀntas rapportera fler mÄl Ànenkelnoterade.NÀr alla mÄl mÀts Àr skillnaderna i rapportering av mÄl mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnÄs signifikans för de mer precisa (hÄrdare)mÄlen.

Denna undersökning Àr Àmnad att utforska högstadiekillars syn pÄ de bakomliggande orsakerna till det faktum att deras grundskolebetyg Àr sÀmre Àn tjejernas, och att denna skillnad ökar. Analys av intervjuer med de 31 medverkande killarna gav ett antal möjliga förklaringar, bland annat; bristande planeringsförmÄga, en odefinierad optimism om framtiden samt en instrumentell-strategisk instÀllning till betyg..

Studier av lÀromedel Àr av grundlÀggande betydelse för blivande lÀrare. LÀromedelsgranskning Àr ett omrÄde som inte ges mycket uppmÀrksamhet i lÀrarutbildningen. Det Àr en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och vÀrdera lÀromedel, dÀrav mitt val av omrÄde för examensarbetet. Examensarbetet bestÄr av en undersökning av hur franska revolutionen framstÀlls i lÀromedel i historia för grundskolans senare Är. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jÀmförs.