Syftet med denna studie är att få kännedom om hur lärare arbetar med planering utifrån kursplaner och mål samt hur planeringen kan genomföras i ämnena svenska och matematik på grundskolan. Utifrån studiens syfte ställs dessa frågeställningar: Hur använder lärare skolverkets kursplaner och mål i planeringen? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i ämnet svenska på grundskolan? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i matematik på grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer användes som metod med utgångspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lärare som arbetar med svenska och matematik på grundskolan. I resultatet tydliggörs att lärares planeringsarbete kan genomföras på många olika sätt och att de intervjuade lärarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Syftet med mitt arbete har varit att jämföra två läromedel i tyska för svenska nybörjare, år 7, från två olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om så är fallet , vari dessa består. Jag har studerat olika språkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan läromedlens upplägg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstår. Jag går i kronologisk ordning igenom olika språkundervisningsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Därefter presenterar jag de två läromedlen och gör en jämförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att läromedlen skiljer sig åt och jag finner tydliga tecken på att båda läromedlen är starkt påverkade av och konstruerade utifrån de metoder som varit dominerande under tillkomståren..

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige ochTyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning avnyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiserasundervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gällerorganisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna?Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant område.Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk bådevad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, somtyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållandetill andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Denna studie är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka vilka målspråksländer som finns representerade och hur de framställs i läroböcker i ämena tyska och franska inom ramen för kursen moderna språk på gymnasiet. Med stöd från tidigare forskning har studien utgått ifrån att Tyskland och Frankrike är centrala i läroböckerna. Med teorier om "den andre" som innebär att något betraktas som annorlunda och främmmande, och eurocentrism som utgångspunkt har även övriga länders utrymme och framställning i förhållande till dessa centrala länder studerats. Resultatet har i enlighet med forskningen visat att Frankrike och Tyskland dominerar tydligt i samtliga läroböcker och att dessa länder ofta tjänar som utgångspunkt för kulturella framställningar. Resultatet har även visat att Sverige som kulturell utgångspunkt och som verktyg för jämförelse får en ganska stor plats i dessa lokalt producerade läromedel.

Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.

Uppsatsen är en fallstudie av landstriderna kring Narvik 1940 analyserade utifrån degrundläggande förmågorna med perspektivet att ta emot stöd.Trots tillskyndande stöd från allierade förband kunde inte de norska och allierade förbanden komma till ett avgörande mot de numerärt underlägsna och tillsynes avskurna tyska förbanden i fjällen kring Narvik.För att belysa de förutsättningar som rådde på taktisk nivå så används tre frågeställningar:-Hur fördelade sig de grundläggande förmågorna hos tyska förband respektive allierade förband under det studerade händelseförloppet?-Vilka förmågor var särskilt framträdande för de olika förbandens strid?-Vilka eventuella svårigheter att ta emot stöd i striderna kring Narvik är relevanta för svenska förhållanden?Resultatet av studien visar att avsevärda brister i förmågan till ledning hos de allierade förbanden förelåg varvid det tillskyndande stödet blev ineffektivt. Dessutom var de tyska förbandens goda förmåga till skydd samt uthållighet, viktiga faktorer för de allierades svårighet att komma till ett avgörande..

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk. En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen förändrades under de tre sista åren innan svenska arrangören Rockparty gick i konkurs och under de tre åren som tyska FKP Scorpio arrangerade festivalen. De perioder som studerats är 2007 till 2009 samt 2011 till 2013. Studien är kvalitativ och bygger på text- och bildanalys av 50 artiklar som publicerats i Aftonbladet under de berörda åren.De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är "Hur förändrades Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen mellan åren 2007 till 2009 och 2011 till 2013?", "Hur skildras de respektive festivalarrangörerna utifrån ursprung?" samt "Hur rapporteras det om festivalens väder under de respektive tidsperioderna?". Journalistiska perspektiv på framing-teorin, även kallad gestaltningsteorin, har använts som teoretisk grund.Studien visar att Aftonbladets rapportering var negativ under båda perioderna, men att den blev mer kritisk under FKP Scorpios arrangörskap.

Synen på grammatik har förändrats mycket över tid och debatteras än idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av språkundervisning har vi valt att med hjälp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i två nyutkomna läromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och ställa dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andraspråkslärande pekar på. Några viktiga faktorer som nämns i forskning och styrdokument kring språkinlärning innefattar kommunikativa mål, elevers behov och förutsättningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt när det gäller språkinlärning, i synnerhet av grammatikmoment..

Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan.

Kundmedvetenhet och företagens innovationer inom skomodet ökar kraftigt vilket bidrar till att fler företag vågar ta steget ut på en mer främmande marknad. Förutsättningarna för att lyckas internationellt beror mycket på marknadskunskap av de marknader som företaget vill expandera till. Att vara experter på skor räcker inte ända fram. En marknadsundersökning där en identifiering och eliminering av de sämre marknaderna är väsentligt för en lyckad expansion internationellt. Eftersom den Europeiska marknaden växer sig allt större samtidigt som företagets engagemang för expandering i världen ökar finns idag en starkare vilja att expandera längre från sin hemmamarknad.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                  Annie Karlsson Genuskonstruktioner i Bilder    Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet. Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks.Antal sidor: 28                                                                                                                                                                Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.