Likvärdighet och rättvisa är grundläggande värden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsättning av kärnämnena i år 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna på gymnasiet. Vi har jämfört betygsstatistiken avseende två hela årskullar elever år 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnått betyg i år 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnå samma betygsnivå på gymnasiet. Analysen av vårt material visar på skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna.

Syftet med arbetet är att undersöka i vilken mån algebraiska aktiviteter förekommer på Samhällsprogrammet på ett gymnasium. Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige med kvalitativa intervjuer av matematiklärare som undervisar i matematik B på Samhällsprogrammet. En textanalys av lärobok och lärarhandledning, som används på det aktuella programmet, har också gjorts med avseende på algebraiska aktiviteter. Resultatet visar att det på den aktuella skolan förekommer en del aktiviteter som variation till enskild räkning i läroboken. Resultatet visar också att de aktiviteter som är mest förekommande är av karaktären transformerande.

Denna rapport följer upp elevers betyg från grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra Småland. Det främsta syftet är att få en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgår från elever, som med några få undantag, är födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan år 2004-2006. Resultatet från studien visar på att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut då eleverna kommer upp i gymnasiet..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att genom intervention utvärdera vilken effekt Positiv Psykologi, i form av CASIO-modellen, har på välmående, stresshantering och copingförmåga hos elever som går tredje året på en idrottsinriktad gymnasieutbildning. Våra frågeställningar var:- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i interventionsgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i kontrollgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan interventions- och kontrollgruppen i för- och eftertesten?MetodVi har använt oss av en kvantitativ interventionsstudie som pågick i sex veckor med en grupp elever som gick tredje året på ett idrottsinriktat gymnasium som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Interventionen hade CASIO-modellen ( Circumstances, Attitude, Standards, Importance & Other things) som grund. Denna modell är sprungen ur den positiva psykologin, och den syftar till att ge deltagarna verktyg att lösa problem i livet och öka sin livskvallitet.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet än den svenska ser på värdegrunden och hur det arbetas med värdegrunden på en gymnasieskola. Undersökningen bygger på intervjuer med en lärare och tre elever om deras erfarenheter av värdegrunds arbete och deras tankar kring värdegrunden. Undersökningen innehåller även observationer som gjort på den gymnasieskola som eleverna och läraren tillhör. Undersökningen har sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna inte känner till värdegrunden som ett begrepp men att dess värderingar stämmer väl överens med deras eget sätt att tänka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med värdegrunden i vissa ämnen på skolan men att värderingarna dock genomsyrar undervisningen och lärarnas och elevernas förhållningssätt..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande..

Denna studie syftar till att undersöka om det råder någon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning om friluftsliv inom skolans senare år. I studien har vi använt oss av enkäter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever från ett högstadium och ett gymnasium i Luleå kommun varav 87 av dem var pojkar och 67 var flickor. Resultatet av vår studie pekar på att det endast finns en fråga där vi statistisk kan säkerställa att en skillnad mellan könen råder, pojkar tycker att det är för lite friluftsliv i skolan, de vill ha mer friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan pojkar, flickor och deras uppfattning om friluftsliv..

Syftet med arbetet är att presentera en handlingsplan för lärare som vill använda sig av studieteknik i historieundervisningen. Genom att sammanväva teorier om inlärning, utveckling, studieteknik, historiemedvetande, identitet, lärobokstexter, minnet och hjärnan presenteras dels en förberedande handlingsplan dels en utförande handlingsplan. I den förberedande handlingsplanen är målet att eleverna skall bli effektiva i sitt användande av studieteknik. Detta för att eleverna sedan genom den utförande handlingsplanen skall kunna utnyttja studieteknik för att öka sin inlärning och förståelse i ämnet historia..

This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-Württemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum.

This study investigates how assistive technology tools are used in the classroom by students in reading and writing disabilities in the school years immediately prior to moving to gymnasium. Through observations and interviews with two students and two teachers this study also considers if the use of these tools can lead to increased accessibility and goal fulfilment, and whether these elements are prerequisites for success. The result shows that the students use laptops in the classroom, primarily for writing longer texts, and that in order to be successful, an early start, equipment, time and positive attitudes towards the tools are important. The students use the tools in the classroom, but they have very different feelings about how included they are in the class. The participants see a clear link between the use of assistive technology tools and increased goal fulfilment. .

Stress is something that has increased in recent decades among adolescents. Several reports indicate that young people today are more stressed because of the many demands they wear. They should be good in school, achievement expectations, get an education or job, make choices and think about their future. The purpose of our essay is that we want to explore and gain an understanding of how young people in the third grade in high school looks to stress. To conduct this study, we used a qualitative approach, by doing interviews with 10 high school students attending third grade at Västerviks gymnasium. The result we got out of the interviews was that young people experience stress differently, depending on their different as individuals. We found that there are different causes of stress, such as school, media, friends, demands from various quarters and choosing education.The interviews showed that some kind of stress was possible to handle for the adolescents, for instance by making schedule. Some stress from society was, on the other hand, more difficult to avoid..

Detta är en undersökning av varför så få killar går på estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som går estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser på genus i förhållande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas närhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgår även att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstånd från omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

Stress is something that has increased in recent decades among adolescents. Several reports indicate that young people today are more stressed because of the many demands they wear. They should be good in school, achievement expectations, get an education or job, make choices and think about their future. The purpose of our essay is that we want to explore and gain an understanding of how young people in the third grade in high school looks to stress. To conduct this study, we used a qualitative approach, by doing interviews with 10 high school students attending third grade at Västerviks gymnasium. The result we got out of the interviews was that young people experience stress differently, depending on their different as individuals. We found that there are different causes of stress, such as school, media, friends, demands from various quarters and choosing education.The interviews showed that some kind of stress was possible to handle for the adolescents, for instance by making schedule. Some stress from society was, on the other hand, more difficult to avoid..

The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we?re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.