Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Studiens syfte är att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner är utformade. Metoden vi använt oss av är dels intervjuer med förskollärare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det är inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa är helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer än andra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad.

Många ungdomar med olika typer av problem kan i dagsläget inte bo kvar hemma. Anledningarna till det kan ligga hos ungdomen själv eller hos ungdomens familj och närsamhälle och kan då placeras på ett stödboende. Studiens syfte är att undersöka om ungdomar på stödboendet Kollektivboendet (Kollbo) i Örebro upplever sig vara delaktiga i den stödjande verksamheten och hur delaktigheten ser ut. Studien är en kvalitativ undersökning baserad på sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar boende på Kollbo och i deras slusslägenheter. De sex pojkarna är slumpmässigt utvalda utifrån ett antal sammanställda kriterier.

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

I Sverige sker varje år ett stort antal skogsbränder. Dessa bidrar till stora ekonomiska förluster för skogsägare samtidigt som de är nyttiga för naturen. Den främsta antändningsorsaken för skogsbränder är skapade av människor som vistas ute i naturen. På grund av detta riktas stora delar av det förebyggande arbetet mot dessa individer. Det förebyggande arbetet är främst information av olika slag.

Många förskolebarn som leker ute gör detta på förskolegården. Syftet med undersökningen är att beskriva barns utomhuslek på förskolans gård. Vad är karaktäristiskt för just utomhusleken och var och vad leker barnen? Arbetet belyser även leken ur barnens perspektiv, hur de själva upplever och beskriver sin lek. Undersökningen tar också upp utomhusleken ur ett genusperspektiv; hur flickors och pojkars lek och upplevelser av den skiljer sig åt.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

Byggsektorn präglas idag av en rad problem och brister i utvecklingen jämfört andra branscher. Entreprenadverksamhet är en delbransch som traditionellt kännetecknas av en starkt konservativ kultur, där planeringsarbete ofta står tillbaka till förmån för den faktiska produktionen. Forskning kring utvecklingsmöjligheter bedrivs på många håll, men förankringen i branschens aktörer är långsam och hämmad. Krav på allt kortare genomförandetider medför att produktiviteten bör ökas. Studien tar sin utgångspunkt i mindre aktörer, som till antal klart dominerar byggbranschen.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där? Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek. Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas. Förutsättningar för tillväxt i en gränsregion begränsas av brist på institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsättningar.

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt.

Det finns många olika typer av bromerade flamskyddsmedel. De är alla stabila i miljön men graden av toxicitet och bioackumulering varierar. Att bromerade flamskyddsmedel är endokrinstörande är känt men min hypotes är att de även är neurotoxiska och att de kan orsaka neurologiska störningar hos människa. Människor exponeras för bromerade flamskyddsmedel via damm och föda. Barn och foster som är känsligare än vuxna kan även exponeras via modersmjölk respektive placenta. Barn har högre serumkoncentrationer av bromerade flamskyddsmedel än vuxna.