Sökresultat:
2710 Uppsatser om Tydliggörande pedagogik - Sida 43 av 181
Förebyggande metoder mot mobbning. En studie av förebyggande metoder, som lÀrare kan anvÀnda i sitt dagliga arbete i skolan.
Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.
KONTRASTERANDE V?GAR TILL EKONOMISK TILLV?XT En j?mf?rande studie av utl?ndska direktinvesteringars inverkan i Serbien och Montenegro
Foreign direct investment (FDI) is widely regarded as a significant catalyst for economic development especially in emerging and developing economies. While previous research has found different effects from foreign direct investments in different countries this study aims to explore the varying effects of FDI in Serbia and Montenegro. The study focuses on how FDI influences key economic indicators, specifically GDP per capita and employment rates, in the context of their aspirations to join the European Union (EU). Employing a comparative approach, the thesis examines the differing trajectories of Montenegro and Serbia in utilizing FDI for economic advancement. The research reveals that while Serbia shows significant positive correlation between FDI and both GDP per capita and employment rates, Montenegro displays no significant relationship in these aspects.
Va?derskydd ? Dimensionering och ja?mfo?rande analys
I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.
Utveckling av styrsystem för koncentrerandesolfÄngare
En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.
MĂ€tning av hjulvarvshastighet med mikrokontroller
En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.
Undvik chocken : Sjuksko?terskans a?tga?rder fo?r att tidigt uppta?cka sepsis
Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.
?Det ?r en konstant utmaning? En kvalitativ intervjustudie om f?ruts?ttningar och resurser som m?jligg?r och begr?nsar delaktighet f?r barn i sv?righeter i f?rskolans undervisning
Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde
anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera
de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till
?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och
insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling.
I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det
som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.
Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet
Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.
"Jag kan inte!" Sex lÀrare berÀttar om sina erfarenheter av elever som tror att de inte kan.
Jag har utgÄtt frÄn en fallstudie. Arbetets syfte har varit att fÄ kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren pÄ frÄgestÀllningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lÀrare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven Àr rÀdd för att misslyckas och gör sitt bÀsta för att behÄlla den sjÀlvkÀnsla han fortfarande har kvar.
Mobbningsförebyggande arbete: att Àndra barns attityder,
vÀrderingar och agerande
Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att pÄverka barns attityder, vÀrderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), AllmÀnna rÄd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och ÄttaÄringar. MÀtinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkÀter samt observationer. Under vÄra observationer sÄg vi positiva förÀndringar i barnens agerande, vÀrderingar och attityder.
Tva? svenska o?versa?ttningar av Jane Austens Emma - En ja?mfo?rande studie utifra?n Vinay och Darbelnets indirekta o?versa?ttningstekniker
I denna uppsats analyseras tvÄ översÀttningar av Jane Austens roman Emma utifrÄn Vinay och Darbelnets indirekta översÀttningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översÀttning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet Àr att undersöka hur de bÄda översÀttarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig Ät och, framförallt, vad dessa val i slutÀndan fÄr för konsekvenser för tolkningen av de bÄda översatta texterna. De fyra översÀttningstekniker frÄn Vinay och Darbelnets teori som appliceras pÄ exemplen Àr transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översÀttarna valt olika översÀttningstekniker för samma översÀttningsproblem och genomgÄende kan sÀgas att Bergvall hÄller sig nÀrmare kÀlltexten medan Nielsen oftare gör friare översÀttningar.
Trafikverket som samhÀllsutvecklare : En studie av rollen som samhÀllsutvecklare och tillhörande kompetenser
Rörelse och framkomlighet har alltid spelat en stor roll för samhÀllsutvecklingen. MÀnniskans geografiska rÀckvidd har ökat mycket under de senaste 50 Ären och detta tack vare bilen. Detta har fÄtt vissa konsekvenser sÄsom glesare stÀder, miljöförstöring och ökat antal trafikolyckor för att nÀmna nÄgra. Planering av vÄra transportsystem har skett utan eftertanke och Àr byggda utan större hÀnsyn till miljön, vilket Àr ohÄllbart och det mÄste till en förÀndring i anvÀndandet av vÄra transportsystem. Trafikverket Àr en svensk statlig organisation som stÄr för den lÄngsiktiga planeringen av det samlande transportsystemet i Sverige.
Faller du sÄ tar vi emot dig : trygghet, tillit och kommunikation i gruppundervisning med fokus pÄ kroppen som verktyg
Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).
FriskvÄrd: motion i arbetslivet
SÄ lÀnge mÀnniskan mÄr bra och har hÀlsan tar hon livet för givet. Förr i tiden var fysiska anstrÀngningar ett mÄste för överlevnadens skull. Vi arbetade frÄn morgon till kvÀll, stora som smÄ, med tunga sysslor bÄde hemma pÄ gÄrdarna och ute i arbetslivet. Idag Àr arbetssysslorna mer stilla sittande och kroppen fÄr inte den rörelse som den Àr skapt för som i sin tur kan skapa ohÀlsa. Förr arbetade vi ihjÀl oss, idag "vilar" vi oss till döds.
?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden?. LÀrare och medier i undervisningen
Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.