Sök:

Sökresultat:

1664 Uppsatser om Tydligare mötesplats - Sida 53 av 111

OMVÅRDNADSPERSONALENS OMHÄNDERTAGANDE AV SUICIDALA PATIENTER : VĂ„rdpersonalens upplevelse av att vĂ„rda patienter som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvĂ„rdsavdelning omkring dessa patienter.-en kvalitativ intervjus

Introduktion: Suicidala patienter Àr en patientgrupp som vÀckte kÀnslomÀssigt engagemang hos vÄrdpersonalen.  För att kedjan av vÄrdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vÄrden skulle fungera optimalt behövdes ett vÀl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonalens upplevelse av att vÄrda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvÄrdsavdelning vid vÄrd av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper dÀr resultatet tolkades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att vÄrdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrÀvande patientgrupp. Resultatet visade Àven att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvÄrden och psykiatrin.

Att utveckla en webbutik för skyddsskors- och arbetsklÀdesmarknaden

Rapporten beskriver utvecklingen av en webbutik för ett fiktivt företag inom arbets- och skyddsklÀdesbranschen. Detta projekt utgör examinationsmaterial för en kandidatexamen för gruppens medlemmar. Projektgruppen bestod av fem medlemmar som under projektets gÄng arbetat enligt Scrum-metodiken. ProgrammeringssprÄken som anvÀnds Àr Python, Javascript, HTML, CSS och SQL. En marknadsundersökning gjordes som bekrÀftade att marknad finns och identifierade lÀmpliga mÄlgrupper.

LĂ€rares uppfattningar av individanpassad undervisning

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Progressiva avskrivningar i bostadsrÀttsföreningar -En studie om K-regelverkens effekt pÄ bostadsrÀttsföreningars finansiella rapporter

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch dÀrmed försvann möjligheten för bostadsrÀttsföreningar att tillÀmpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrÀtts branschen attanvÀnda sig av progressiv avskrivning pÄ fastigheten. DÄ förbudet kom fanns rÀdslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.MÄl med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna pÄ de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och dÀrmedbostadsrÀttsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod dÀr grunden Àr intervjuer gjordamed representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har Àven tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrÀttsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder pÄ att den finansiella rapporteringen ibostadsrÀttsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberÀttelsen. DÀrbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsÄret pÄ ett sÀtt som gör detbegripligt för intressenter.

Inte bara en dÄlig dag : Upplevelser av depression ur ett genusperspektiv

Enligt World Health Organization berÀknas depression vara den andra största sjukdomsorsaken i vÀstvÀrlden Är 2020. MÀn och kvinnor har olika upplevelser och uttryckssÀtt vid depression. Kvinnor visar sina kÀnslor tydligare Àn mÀn, vilket kan leda till att mÀns upplevelser av depression kan förbises. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva mÀn respektive kvinnors upplevelser av depression för att sjuksköterskan ska fÄ en djupare förstÄelse för depression ur ett genusperspektiv. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Har grundskolan kompetenta lÀrare?

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en bild av eventuella skillnader nÀr det gÀller pedagogers syn pÄ det skönlitterÀra arbetets roll i olika skolÄr. I vÄrt syfte ingick Àven att undersöka om man i praktiken kan se tecken pÄ ett snÀvt synsÀtt nÀr det gÀller litterÀrt arbete relaterat till elevers Älder sÄsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade pÄ samma skola, tvÄ i varje skolÄr. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en nÀr de undervisade med och kring skönlitteratur.

Skatter och redovisning i ideella föreningar : ideella föreningar i koncerner och pÄverkandefaktorer vid val av verksamhetsform

Bakgrund: Ideella föreningar Àr mycket vanliga i det svenska samhÀllet men det saknas en civilrÀttslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsÀttning och stora tillgÄngar. Det ska vara skattemÀssigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gÀllande regelverk och praxis pÄverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. SÀrskilt sÄdana ideella föreningar som ingÄr i eller har nÀra samverkan med en koncern. Syftet Àr vidare att redogöra för de faktorer som pÄverkar företrÀdarna i ideella föreningar till att lÀgga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

Personlig men inte privat : KriminalvÄrdares individuella uppfattningar om professionalitet i yrkesutövandet

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

AnvÀndaracceptans för Web 2.0

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute pÄ Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebÀr detta egentligen? Ordet innebÀr i grund och botten en attitydförÀndring som har med hur InternetanvÀndare anvÀnder Internet och dess applikationer att göra. Det rÄder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan rÀknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bÀttre förstÄelse för ordet och dess innebörd.

KvalitetssÀkring av Patent- och registreringsverket : EPO-praxis som förebild för svensk handlÀggning av patent

Svensk patentrÀtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat sÄ kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­lÀggandet hos det svenska patentverket, i förhÄllande till handlÀggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) Är 1978, föresprÄkades att det svenska patentverket ansÄgs hÄlla en godtagbar standard i sin handlÀggning, men att det fram­tida förhÄllandet mellan svensk patentrÀtt och EPC kunde komma att innebÀra förÀndring om kvalitetsnivÄn inte kunde anses tillrÀcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av PatentbesvÀrsrÀtten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handlÀggning ifrÄgasatts, varför författarna valt att undersöka om en förÀndring av hand­lÀggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framstÀlls i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­Àrenden Àn vad PRV har, varför en harmonisering av detta omrÄde bör diskuteras för sÀkerstÀllandet av hög kvalitet vid handlÀggningen hos det svenska patentverket. Det Àr författarnas uppfattning att en ofullstÀndig harmonisering Àven av formella regler resulterar i ett problem för sÀkerstÀllandet av rÀttssÀkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfÀllig.

Val av avskrivningsmetod & införande av komponent-avskrivningar K3 : En studie pÄ kommunala energibolag

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhÄller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som anvÀnts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har bl.a. anvÀnt oss av Burns & Scapens ramverk som ingÄr i den institutionella teorin, vilket Àr den teori som studien utgÄtt ifrÄn.Metod: Studien utgÄr ifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svÄrbedömd process som prÀglas av en inre tröghet pÄ grund av pÄverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstÄnd byggts upp pÄ grund av svÄra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har pÄkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

"Det enda vi vet sÀkert Àr att allt Àr osÀkert" : om riskbedömningar i Natura 2000-Àrende

SammanfattningUppsatsens syfte Ă€r att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rĂ€ttens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-Ă€renden. Elva svenska rĂ€ttsfall har analyserats och fyra fall frĂ„n EU-domstolen. Följande frĂ„gor besvaras;-       hĂ€nvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-       gĂ„r det att utlĂ€sa ur MÖD:s domskĂ€l om försiktighetsprincipen har tillĂ€mpats?Natura 2000-regleringen baseras pĂ„ tvĂ„ EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mĂ„ngfalden inom unionen. Medlemsstaterna Ă„lĂ€ggs dĂ€rför att upprĂ€tta skyddsomrĂ„den för de arter och livsmiljöer som Ă€r listade i bilagor till direktiven.

Litteraturundervisning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter

Syftet med vÄr undersökning Àr att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar lÀs-och skrivsvÄrigheter samt begreppet integrering för att dÀrigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen Àr kvalitativa intervjuer. TvÄ av vÄra informanter Àr lÀrare i svenska, en Àr specialpedagog och en Àr speciallÀrare. Resultatet visade att företeelsen lÀs- och skrivsvÄrigheter och integreringsbegreppet tolkas pÄ skilda vis beroende pÄ lÀrarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring lÀs- och skrivsvÄrigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

Hur fungerar Monroes idéer pÄ en svensk skola idag? - En presentation av "framgÄngsrika" skolor

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgÄngsrik skola fungerar pÄ en svensk skola. För att fÄ reda pÄ mer om framgÄngsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i Àmnet. Jag har Àven besökt en skola i Sverige dÀr man anvÀnder sig av denna skolmodell. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativ forskning, dÀr jag har anvÀnt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nÀmnas att Monroes modell som innebÀr en stark ledare och tydligare regler ungerar bra pÄ HjÀllboskolan som jag har studerat nÀrmare.

Det nya betygssystemet pÄ gymnasieskolan. En empirisk undersökning av lÀrares, rektorers och lokala skolstyrelsers bedömning av lÀrares möjligheter att tilldela betyg.

Uppsatsens innehÄll handlar om lÀrarens svÄrigheter vid betygssÀttning, och dÄ sÀrskilt vem som bedömer att lÀraren har, eller inte har, tillrÀckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om lÀraren skall, eller inte skall, sÀtta Icke GodkÀnd (IG) dÄ lÀraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke GodkÀnd" dÄ det dÀrvid kan tyckas sjÀlvklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebÀra allt under GodkÀnd (G). LÀrarens legala rÀtt och skyldighet att betygsÀtta, kopplat till den legitimitet som lÀraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, Àr det genomgÄende problemomrÄdet. Mitt syfte med uppsatsen Àr att klargöra om det finns en samsyn, vad gÀller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden frÄn Skolverket om ovanstÄende problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frÄgor i pÄstÄendeform, dÀr svarsalternativen Àr "InstÀmmer helt", "InstÀmmer delvis" och "InstÀmmer ej".

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->