Sökresultat:
1664 Uppsatser om Tydligare mötesplats - Sida 52 av 111
VÄrdnadshavares uppfattning av hÀlsosamtalet för barn i förskoleklass : En enkÀtstudie
Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdnadshavares uppfattning av hÀlsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i uppfattning utifrÄn vÄrdnadshavares födelseland.Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkÀt som skickades till vÄrdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter tvÄ pÄminnelser var 64,8 % (n=153).Resultat: HÀlsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrÄn vÄrdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillrÀcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfÀllig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfÀllig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs sÄ att den helt kunnat förstÄs, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förstÄelse av information utifrÄn vÄrdnadshavarnas födelseland (p=0,006).
Betyg i Ärskurs sex ? Hur ser lÀrare pÄ denna förÀndring innan första betygstillfÀllet?
Det nya betygssystemet och betygssÀttningen frÄn och med Ärskurs sex börjar tillÀmpas i full
skala i den svenska grundskolan frÄn och med lÀsÄret 2012/13. Denna studie har som syfte att
undersöka lÀrares uppfattningar om denna förÀndring under en period nÀr den faktiska
betygssÀttningen av sjÀtteklassare Ànnu inte har Àgt rum.
Fyra skolor och 38 lÀrare deltog i undersökningen.
Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men Àven teori och
forskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gÄng dök det ocksÄ upp andra intressanta fynd. Att arbetssÀttet för lÀrare redan har pÄverkats i sÄ stor utstrÀckning var ovÀntat och att sÄ pass mÄnga lÀrare ÀndÄ uttryckte att deras elever i sexan, eller Ànnu tidigare upplevde sÄ pass mycket stress, var ocksÄ nÄgot ovÀntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras ocksÄ.
Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssÀttningen i denna undersökning.
Nedskrivning av goodwill : En studie av hur finansbolag redovisar antaganden i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill
Syftet med vÄr studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill. Det har vi gjort genom att studera hur informationen delges i Ärsredovisningarna. Vi har dÀrmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter sÄsom aktieÀgare och analytiker. För att ta reda pÄ hur företagen har redovisat information av goodwill har vi utgÄtt frÄn den information som de lÀmnar i sina Ärsredovisningar. VÄr urvalsgrupp var de finansbolag som var listade pÄ Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap Ären 2007-2009. I gruppen ingÄr bÄde banker och investmentbolag.
En undersökning av Karlstad kommuns beredskap för mikrobiologisk dricksvattenförorening med fokus pÄ ett sÀrskilt boende
Vatten Àr ett livsviktigt livsmedel och tillgÄng till dricksvatten av god kvalitet betraktas av mÄnga som en sjÀlvklarhet i vÄrt samhÀlle. Trots detta Àr vattenförsörjningen sÄrbar. Vattenförsörjningen kan störas genom pÄ mÄnga olika sÀtt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening pÄ grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta Àr, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hÀlsorisken förknippad med dricksvatten.
Bioteknik i Ăresundsregionen - behovet av en katalysator i en klustermiljö
Denna uppsats undersöker en medlemsorganisations roll och betydelse för utvecklingen av en klustermiljö, samt vilka möjligheter en sĂ„dan organisation har att förmedla vikten av sina insatser i och utanför ett nĂ€tverk. En kvalitativ metod har anvĂ€nts i form av intervjuer med personer inom den offentliga sektorn vars arbetsuppgifter berör nĂ€ringslivet i Ăresundsregionen. Dessutom ligger diskussioner med nyckelpersoner inom organisationen Medicon Valley Academy till grund för den empiriska studien. De teorier som anvĂ€nds Ă€r: kluster, trippelhelix, regional innovationsteori, nĂ€tverk, organising capacity och Key Performance Indicators (KPI). Fem kommuner frĂ„n den svenska och danska sidan av Ăresund utgör tillsammans med Köpenhamns och SkĂ„nes motsvarigheter till landsting den insamlade empirin.
Neuropsykiatriska utredningar : En kvalitativ studie utifrÄn ett klientperspektiv
Syftet med denna uppsats har varit att belysa neuropsykiatriska utredningar utifrÄn ett klientperspektiv. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex informanter som har genomgÄtt en neuropsykiatrisk utredning. Avsikten med studien var att fÄ en djupare och tydligare kunskap om klienternas upplevelse av att genomgÄ en neuropsykiatrisk utredning. VÄra frÄgestÀllningar har belysts utifrÄn tre teman förvÀntningar, upplevelse och bemötande. Resultatet visade att det finns flera aspekter i utredningen som har upplevts som problematiska utifrÄn ett klientperspektiv, men ocksÄ aspekter utanför utredningen som upplevts som bekymmersamma utifrÄn klienternas utsagor.
Socialisation av kvinnor pÄ en mansdominerad arbetsplats
Uppsatsen faller inom ÀmnesomrÄdet organisation och vÄr undersökning handlar om kvinnor inom organisationer sett utifrÄn ett feministiskt perspektiv. Det feministiska perspektivet betraktar samhÀllet som ett könssystem och med det menar vi att de strukturer som finns i samhÀllet, liksom inom organisationer, inte Àr könsneutrala. FrÄn den stÄndpunkten har vi valt att studera socialisation av kvinnor och vad som kan tÀnkas ligga bakom den processen pÄ en mansdominerad arbetsplats. Valet av mansdominerad arbetsplats beror pÄ att vi tror att den kvinnliga socialisationen dÀr blir tydligare. För att komma fram till socialisationsprocessen har vi analyserat fram arbetsplatsens organisationskultur med de normer, vÀrderingar och ideal som rÄder.
Neoliberal planering, verklighet eller teori?
Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren.
Analys av nötningsfenomen i pappersbaserat friktionsmaterial för vÄta kopplingar
VÄta kopplingar anvÀnds i automatiska transmissioner för att överföra vridmoment. De primÀra komponenterna i en vÄt koppling Àr de oljesmorda pappersbaserade friktionslamellerna och separationslamellerna gjorda av stÄl. Volvo Construction Equipment (Volvo CE) utvecklar och bygger automatiska powershifttransmissioner med vÄta kopplingar till sina anlÀggningsmaskiner. Volvo CE och LuleÄ Tekniska Universitet (LTU) bedriver tillsammans forskning om vÄta kopplingar som involverar pappersbaserade friktionsmaterial. De tvÄ vanligast förekommande materialen i produktion, i detta examensarbete benÀmnda som material A och B, testades i en testrigg pÄ LTU.
Förvaltning av Àldre samfÀlligheter : En övergÄng till nyare förvaltningsformer
Syftet med denna studie var att studera Ă€ldre marksamfĂ€lligheter, med skog som huvudĂ€ndamĂ„l, utan ordnad förvaltning och deras övergĂ„ng till nyare lagstiftning angĂ„ende just förvaltning. Ăven avyttring av marksamfĂ€llighet har studerats i detta arbete.De metoder som anvĂ€nds i detta arbete Ă€r en studie om gĂ€llande rĂ€tt samt en intervjustudie. I studien om gĂ€llande rĂ€tt har lagstiftning, propositioner, LantmĂ€teriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick tvĂ„ förrĂ€ttningslantmĂ€tare och tvĂ„ delĂ€gare i samfĂ€llighet svara pĂ„ frĂ„gor.Studien av gĂ€llande rĂ€tt visar att samfĂ€lligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfĂ€lligheter, men för vissa samfĂ€lligheter Ă€r fortfarande den Ă€ldre bysamfĂ€llighetslagen tillĂ€mplig. Avyttring av samfĂ€llighet sker genom avstyckning och sammanlĂ€ggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrĂ€ttningslantmĂ€tarna stöter pĂ„ Ă€ldre skogssamfĂ€lligheter flera gĂ„nger Ă„rligen och att avyttring hanteras sĂ„ som studien av gĂ€llande rĂ€tt sĂ€ger.
"Det pratas mycket, det Àr det stora forumet" : En meningskonstitutionsanalys av fyra fritidsledares svar i en intervjukontext
UtifrÄn hur fritidsgÄrden diskuteras idag vill denna uppsats problematisera och diskutera fritidsgÄrdens verksamhet.Syftet med uppsatsen Àr att med en meningskonstitutionsanalys analysera och tolka fyra fritidsledares syn pÄ sitt yrke i en intervjukontext. Denna analys syftar till att finna en kÀrna i denna specifika fritidsgÄrdsverksamhet, som nÄs genom ett sökande i intervjupersonernas subjekt.HuvudfrÄgan Àr: Vad Àr kÀrnan i en fritidsgÄrds verksamhet? UnderfrÄgor i uppsatsen Àr: Hur berÀttar fritidsledarna om sitt arbete pÄ en fritidsgÄrd? Hur ser fritidsledarna pÄ ungdomarna som besöker fritidsgÄrden? Hur ser fritidsledarna pÄ fritidsgÄrden som plats?Författaren har metodologiskt utgÄtt frÄn de intervjuer som genomförts. Dessa intervjuer har skrivits ut och analyserats utifrÄn en meningskonstitutionsanalys.Resultatet av analysen visar pÄ att fritidsledarna jobbar pÄ tvÄ olika platser som givits namnen dÀruppe- och dÀrnereverksamheten. I dÀrnereverksamheten, som varit fokus i uppsatsen, framstÄr samtalet eller pratet som kÀrnan.
En utvecklingspotential: NANDA OCH VIPS i sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation
Caritasmotivet Àr kÀrnan i den vÄrdvetenskapliga vÀrdegrunden. Det innebÀr att motivet för vÄrdandet Àr medmÀnsklig kÀrlek, medlidande och barmhÀrtighet. God vÄrd utgÄr frÄn ett genuint intresse att lindra patientens lidande och vÀrna om dennes vÀrdighet. VÄrdandet Àr mer Àn vÄrdÄtgÀrder och behandling. Det finns en efterfrÄgan av att kunna mÀta och utveckla kvaliteten pÄ omvÄrdnaden.
Förslag till Omgestaltning av Stortorget i Karlskrona
Kandidatarbetet Àr utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förstÄelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förvÀntas förstÀrka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet Àr att det bestÄr av tvÄ delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmÀnt ? det vill sÀga öppet och tillgÀngligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.
"Mentala barriÀrer" - hur kan de övervinnas? : En intervjustudie om hur musikpedagoger arbetar med mentala strategier
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de anvÀnder sig av mentala trÀningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala trÀningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de anvÀnder sig av i sin undervisning? PÄ vilka sÀtt beskrivs dessa metoder komma till anvÀndning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som anvÀnder sig av mental trÀning pÄ varierade sÀtt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental trÀning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lÀrandehjÀlpmedel som utgÄr frÄn en grundidé.
Barnskötare i fokus : upplevelser av yrkesrollen i förskolan
I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade lĂ€roplanen.Förskolans lĂ€roplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förĂ€ndringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i lĂ€roplanen förtydligas förskollĂ€rarnas ansvar i riktlinjerna. Ăven arbetslagets, dĂ€r barnskötarna ingĂ„r, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs dĂ€remot inte nĂ€rmare Ă€n sĂ„.