Sökresultat:
1664 Uppsatser om Tydligare mötesplats - Sida 32 av 111
HÄllbarhetsredovisning: faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten ur revisorers och hÄllbarhetsansvarigas perspektiv
Miljö och socialt ansvar fÄr en allt större betydelse i det globala samhÀllet och detta har gjort att mÀngden publik hÄllbarhetsinformation har ökat de senaste Ären. HÄllbarhetsredovisningar Àr inte lika anvÀndbara nÀr analyser och utvÀrderingar av hÄllbarhetsprestanda ska göras, som Ärsredovisningar Àr nÀr företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte nÄgon nationell bestÀmmelse för hur hÄllbarhetsredovisningar ska upprÀttas och detta gör att det blir svÄrt för intressenter att utvÀrdera och jÀmföra. Syftet med studien Àr att studera jÀmförbarheten mellan svenska externa hÄllbarhetsredovisningar som Àr frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen pÄ jÀmförbarhet identifieras.
Vad motiverar strokepatienten?
Stroke Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar och medför i regel en plötslig och omskakande förÀndring bÄde för patienten sjÀlv samt för nÀrstÄende. Rehabiliteringen efter en stroke innebÀr Äteruppbyggnad och anpassning av fysiska, sociala samt emotionella aspekter av individens liv. Sjuksköterskans förmÄga att motivera patienten Àr grundlÀggande för optimering av stroke-patientens rehabiliteringsmöjligheter. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga strokepatientens motivationsfaktorer till rehabilitering samt undersöka hur sjuksköterskan anvÀnder sig av motivation i omvÄrdnads- och rehabiliterings-arbetet. För att undersöka Àmnet utfördes en litteraturstudie baserad pÄ kvalitativa forskningsrapporter.
mÄltid och Àtande : en studie om hur det presenteras hos individer och i tidsskrifter
AbstractDen hÀr uppsatsen Àr en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet Àr att undersöka vilka konstruktioner av mÄltiden och Àtandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusomrÄde har den första frÄgestÀllningen för avsikt att spÄra vilka konstruktioner som finns kring mÄltid och Àtande. Ytterligare en frÄgestÀllning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner.
Faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som pÄverkar patientsÀkerheten : En litteraturstudie
Introduktion: Sverige har en nollvision gÀllande vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden, trots detta intrÀffar ca 100 000 vÄrdskador per Är som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning pÄ sikt kan Àventyra patientsÀkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat frÄn 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning pÄverkas av flera faktorer som ingÄr i rubrikerna bemanning, omvÄrdnadens krav och mental arbetsbelastning.
FrÄn stat till koloni : En historia om tvÄngsarbete i Kongo.
SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.
Miljöredovisning : Ett omrÄde under utveckling
Denna uppsats Ă€r en fallstudie av Söderhalls RenhĂ„llningsverk AB (SĂRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa Ă€r att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpĂ„verkan. SĂRAB:s miljöredovisning innehĂ„ller ingen finansiell information vilket gör det svĂ„rt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Ăven KPMG har intervjuats för att ge en allmĂ€n bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lĂ€tt att fĂ„ klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.
En undersökning om Àmnessamverkan mellan lÀrare i Idrott och hÀlsa respektive Fysik
Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram orsaker till varför samverkan mellan Àmnena idrott och fysik inte försiggÄr i större utstrÀckning Àn det gör idag och vilka möjligheter lÀrarna sjÀlva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lÀrare i fysik och 8 lÀrare i idrott och hÀlsa. Resultaten av dessa intervjuer Àr att lÀrarna vill arbeta Àmnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker Àr organisatorisk tid och att man Àr osÀker i relationen till den lÀrare man i sÄ fall skall samarbeta med. LÀrarnas förslag pÄ lösningar Àr att dels fÄ större möjligheter att mötas, bÄde spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gÀllande att tydligare styra verksamheten.
Bedömning i dans: En studie om hur danslÀrare arbetar med bedömning inom GY11
I denna studie granskas hur danslÀrare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar pÄ ett personligt intresse för omrÄdet som blivande lÀrare. Bedömning Àr ett omdiskuterat Àmne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska Àmnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgrÀnsning Àr att förhÄlla sig till de nya lÀroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, dÄ det Àr dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt omrÄde, sydöstra Sverige. Metoden som anvÀnts Àr en intervjustudie dÀr personer, som Àr verksamma lÀrare inom gymnasieskolan och dansÀmnet, inom det valda omrÄdet har intervjuats.
MÄngfaldsintegration hos kommunikationskonsulter
Vi valde att undersöka huruvida det finns ekonomiska incitament att implementera en strategi som leder till ökad mÄngfald inom konsultbranschen. Spelar det egentligen nÄgon roll om företagens ÀndvÀnder sig av mÄngfald? Vidare stÀller vi oss frÄgan med vilka metoder mÄngfalden integreras. Vi anser oss ha funnit tydliga exempel pÄ hur fallföretagen genom teamdesign och fokusering pÄ personlig/social kompetens inom rekryteringsprocessen skapat uthÄlliga konkurrensfördelar. GenomgÄende framgÄr att fallföretagen aktivt försöker skapa team dÀr deltagarna har olika kompetenser i syfte att lösa komplexa problem med ökad kreativitet.
Datalagring i Sverige : en balanserad och tillförlitlig reglering?
AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.
Ăr standardiserade miljöledningssystem anvĂ€ndbara inom kommunal förvaltning? : En studie av hur ett verktyg frĂ„n den privata sektorn anvĂ€nds inom den offentliga sektorn
Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.
Rysslands officiella retorik i kampen mot terrorism : en analys av president Putins terroristretorik
Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordÄden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt Är senare.Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgÄr av den ryska sÀkerhetsdoktrinen frÄn 2000 samt terroristlagen frÄn 1998. UndersökningensförhÄllningssÀtt till den ryska terrorismen Àr det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhÄllningssÀttet till kampen mot terrorism har förÀndrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmÀssigt söker att utöka det internationella samarbetet pÄterroristbekÀmpningens omrÄde. De ÄtgÀrder som lyfts fram Àr bÄde i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgÄng till fristÀder men Àven lÄngsiktiga ÄtgÀrder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rÀttvisare fördelningspolitik.Detta pÄtagligt liberalt prÀglade budskap fÄr dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordÄden stÄtillbaka för en tydligare realistiskt fÀrgad retorik dÀr militÀr makt intar en central plats i reaktionen..
"Mellan stolarna" - En studie om hur pedagoger och elever ser pÄ att mÄnga elever inte uppnÄr mÄlen i skolan
I dagens skolor Àr det mÄnga elever som lÀmnar bÄde grund- och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Orsakerna till detta lÀggs ofta pÄ de enskilda eleverna och inte pÄ skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror pÄ faktorer som rör bÄde skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullstÀndiga betyg. Studien har nÀrmat sig dessa förklaringar ur bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas mÄluppfyllelse beror mycket pÄ den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och bÄde lÀrare och elever anser att det elevernas livssituation Àr avgörande för deras inlÀrning och för hur de uppnÄr mÄlen.
Handlingsutrymmets förutsÀttningar och konsekvenser : En studie om mellanchefer i kommunal omsorg
Syftet med denna studie Àr dels att utifrÄn mellanchefernas beskrivningar förstÄ vilket handlingsutrymme mellanchefer inom Àldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 Ären har den kommunala Àldre- och handikappomsorgen genomgÄtt stora förÀndringar. Ansvaret för verkstÀllandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristÄende, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer frÄn USA och Storbritannien började under 90-talet slÄ igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett sjÀlvstÀndigt ledarskap och att de skulle ha tillgÄng till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar pÄ att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, Ätminstone i att bestÀmma över sin egen tid och hur politikernas och handlÀggarnas beslut ska verkstÀllas.
Psykisk ohÀlsa bland ungdomar i Sverige
Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ăven fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.