Sökresultat:
1664 Uppsatser om Tydligare mötesplats - Sida 19 av 111
Redovisningskonsulternas förÀndrade yrkesroll
Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förÀndringar skett i branschen och fler Àr att vÀnta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förÀndringarna och hur det kommer att pÄverka deras yrkesroll. FörÀndringarna studien behandlar Àr auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förÀndrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger lÀsaren en inblick i förÀndringarna och för att ta del av redovisningskonsulters Äsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.Slutsatser som kan dras Àr att det i nulÀget Àr upp till redovisningskonsulten hur stor förÀndring den gör i sitt arbete dÄ de har valmöjligheter inom samtliga omrÄden som studien tagit upp. Auktorisationen Àr ett vÀlkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förÀndrade redovisningsreglerna inte kommer tillÀmpas i stor utstrÀckning av respondenterna i studien.
Dynamic alarm visualization using context mapping
För att göra informationen tydligare för en larmoperatör som sitter och övervakar larm som kommer in frÄn ett antal olika nÀtverkskomponenter sÄ har vi skapat ett system som förser larmen med extra information, kallad Context Type, sÄ att vi kan presentera larmen pÄ ett enklare sÀtt. VÄr informationsberikning, Àven kallad mappning, Àr utbyggbar för att möta kravet pÄ framtida utveckling. En webbaserad klient skriven i JavaScript Àr skapad för att presentera larmen pÄ ett nytt innovativt sÀtt som Àr baserad pÄ context typen istÀllet för larmobjektet. Mappningen Àr skapad med hjÀlp av Python kod och begrÀnsas av att endast anvÀnda textfiler som datakÀlla och webbapplikationen Àr endast utvecklad för webblÀsaren FireFox samt att visningsintervallet för larmen Àr begrÀnsat till ett dygn med entimmesintervaller. Mappningen var lÄngsam dÄ vi anvÀnde oss av regular expression.
Lekens betydelse för barns lÀrande : En studie utifrÄn förskollÀrares perspektiv
Denna studie har undersökt sex gymnasielÀrares uppfattningar och upplevelser av den nya lÀroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrÄn den föregÄende lÀroplanen. UtifrÄn kvalitativa intervjuer har lÀrarna fÄtt svara pÄ frÄgor kring betygsÀttning och bedömning i Gy11. Studien har utgÄtt ifrÄn ett lÀroplansteoretiskt ramverk, dÀr Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lÀrarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lÀrarna ansÄg att den nya lÀroplanen var tydligare i mÄnga avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svÄrtolkade och ledde enligt deras Äsikt till ojÀmn bedömning mellan skolorna. LÀrarna var Àven av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rÀttvis bedömning för eleverna.
Egalitarism och ekonomisk tillvÀxt - en komparativ studie av fem sydostasiatiska lÀnder
Den hÀr uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillvÀxt i fem sydostasiatiska lÀnder under fyra decennier frÄn 1960-talet och framÄt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar Àven hur statens autonomi och sociokulturell pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds. Teorier Àr hÀmtade frÄn bÄde nationalekonomi och ekonomisk historia.
Strandskydd JÀmförelse och tillÀmpning av ny lagstiftning
Syftet med uppsatsen har varit att jÀmföra NaturvÄrdsverkets förslag till en förÀndring av strandskyddsbestÀmmelserna, som kom Är 2002, med de nya strandskyddsbestÀmmelserna som i fullo trÀdde i kraft den förste februari Är 2010. Vidare har frÄgan hur de allmÀnna intressena tas till vara i strandskyddsbestÀmmelserna stÀllts samt hur förÀndringarna i lagstiftningen har pÄverkat detaljplaneringen av strandomrÄden i tÀtortsomrÄden. En fallstudie gjorts över ett strandnÀra omrÄde dÀr ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya strandskyddsbestÀmmelserna kan tillÀmpas vid detaljplanering. AvgrÀnsningen av arbetet har varit intresseavvÀgningen mellan de allmÀnna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera strandskyddets pÄverkan vid detaljplanering i strandnÀra lÀgen. De huvudsakliga kÀllorna har varit Regeringens proposition ?Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden?, NaturvÄrdsverkets rapport, ?KartlÀggning m.m.
Att mötas och bemötas. Om bemötande av förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd
Syftet med arbetet var att beskriva hur nÄgra förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet frÄn skolan, samt hur gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever bemötandet frÄn skolan. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av intervjuer för att undersöka hur nÄgra gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar pÄ att förÀldrarna till dessa elever Àr missnöjda med bemötandet frÄn skolan. FörÀldrarna önskar mer respekt och förstÄelse och Àven tydligare information om vilka rÀttigheter elever i behov av sÀrskilt stöd har.
ETISKA UPPLEVELSER I DIGITALA SPEL : Om etiska spel och etiska spelare
Digitala spel Àr ett interaktivt medium. Engagemanget akten att spela krÀver leder till kÀnslan av immersion. Detta krav pÄ interaktivitet har lett till undersökningar kring effekten av att spela digitala spel, pÄ det etiska planet. Detta arbeta har gjorts för att analysera hur spelare med olika etiska spelarrepertoarer upplever etiska inslag i digitala spel. En undersökning gjordes genom att först skapa ett digitalt spel med etiska inslag och sedan lÄta respondenter spela det samt besvara nÄgra intervjufrÄgor.
Erfarna lÀrares möjlighet till utveckling genom reflektion
LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ
flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var
att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet
kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll.
De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga,
praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en
enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att
kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.
Finansiell teori i praktiken : En studie om finansiell teori och dess förmÄga att förklara skuldsÀttningsgraden i smÄ börsnoterade bolag
I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur vÀl teorin kan förklara skuldsÀttningsgraden i smÄ börsnoterade bolag. De teorier som testas Àr avvÀgningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjÀr regressionsanalys och de undersökta bolagen Àr samtliga bolag med fÀrre Àn 200 anstÀllda pÄ tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för Ätta av de tio undersökta hypoteserna och Àr i flera avseenden tydligare Àn i tidigare studier som testar onoterade smÄ bolag eller ett bredare urval av bolag..
Motorikens betydelse för det sociala samspelet och lÀrandet : En studie om förskollÀrares upplevelser av förskolebarns motorik
Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes nÄgra frÄgestÀllningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lÀrandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjÀlpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i tvÄ förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats Àr att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.
Pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan (En jÀmförande studie mellan tvÄ Reggio Emilia- inspirerade och tvÄ andra kommunala förskolor)
Detta examensarbete handlar om Ätta pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Vi har med hjÀlp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förÀndrat deras förhÄllningssÀtt till matematik. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika förskolor. TvÄ Reggio Emilia- inspirerade förskolor och tvÄ kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande och att de ser vikten av matematik i förskolan.
Vad kommunicerar goodwill? : Olika aktörers syn pÄ goodwill
Goodwill Àr ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvÀrv och redovisas i ett bolags balansrÀkning. Balansposten uppstÄr nÀr ett bolag förvÀrvar en enhet för mer Àn det verkliga vÀrdet pÄ ett företags nettotillgÄngar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. GoodwillvÀrdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvÀrv. Visar det sig i framtiden att förvÀrvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultatrÀkningen.Syftet med studien Àr att fÄ en tydligare förstÄelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet Àr mot en individs egenintressen.
Den stÀndiga strÀvan - Ett lÀrarperspektiv pÄ rÀttvis betygssÀttning
Denna studies syfte Àr att undersöka och problematisera hur betygssÀttningen i skolan kan göras mer rÀttvis. Detta görs utifrÄn ett empiriskt underlag bestÄende av intervjuer med sex gymnasielÀrare i samhÀllskunskap. Intervjuerna analyseras utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt om vad rÀttvis betygssÀttning bestÄr i och vilka krav detta stÀller pÄ lÀraren. Resultatet visar att lÀrarna tvivlar pÄ att betygen Àr rÀttvisa. LÀrarnas eget synsÀtt pÄ rÀttvisa gÄr bortom formella krav pÄ likvÀrdighet och opartiskhet.
"Det ska löna sig att plugga" : En studie av lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr
Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.
InnergÄrden : FörbÀttrat utomhusflöde pÄ Àldreboende genom tillÀmpad Informationsdesign
I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.