Dolda fel vid hästköp
Antalet hästar ökar kontinuerligt i Sverige och därmed ökar även handeln med dessa. De flesta köp sker utan några problem men i en del fall uppstår komplikationer då hästen inte uppfyller köparens förväntningar. Eftersom det vid ett hästköp ofta rör sig om betydande belopp är det av största vikt för köparen att hästen kan användas till det avsedda ändamålet. Ett felaktigt köp kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för köparen och kan sluta med en tvist med säljaren. Köparen kan endast med framgång åberopa de fel som varit dolda vid köpet. Syftet med denna uppsats är därför att få en bild av hur rättsläget ser ut när det gäller bedömningen av dolda fel vid hästköp.Uppsatsen har behandlats enligt rättsdogmatisk metod vilket innebär att jag har tolkat och systematiserat ett rättsligt material i syfte att fastställa gällande rätt. De rättskällor jag har använt är lagstiftning, rättspraxis och doktrin.Vid bedömningen om ett fel kan anses vara dolt måste utredningen först riktas in på om ett fel överhuvudtaget är för handen. I nästa steg avgör man således om felet kan betraktas som öppet eller dolt. Här har omfattningen av köparens undersökningsplikt stor betydelse. Hur långtgående denna är beror på vad som har framkommit i dialogen mellan parterna, liksom om det funnits skäl till ytterligare undersökning av hästen. Något som framkommit är att Högsta domstolen dels tar hänsyn till hur pass synligt felet är och dels vilken ansträngning köparen skulle behöva företaga för att upptäcka felet. De fel som har varit lätta att upptäcka och som varit ytliga kan i de flesta fall inte betraktas som dolda. Svaret på frågan om när ett dolt fel föreligger vid köp av häst blir därför att det beror på omständigheterna i det enskilda fallet.