Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal.

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet.Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem.

Problem: Small companies dominate the skin care industry, and they also face moredifficulties, constraints and resistance in strategy implementation and sustainabilitywork than other operators. Still, the trend of sustainability strategies increasesignificantly precisely in this industry.Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge to the field ofsustainability strategies and motives for the implementation of them in smallercompanies who engage with skin care, in Sweden.Framing of a question: Why do some smaller Swedish companies in the skin careindustry choose to implement sustainability strategies in their business?Literature: The literature functions as a framework for the study and is considered toidentify the possible reasons why small companies choose to implement sustainabilitystrategies or not. The literature is collected before the empirical data.Method: This paper is constructed by a qualitative method approach. The empiricaldata were collected through interviews, by telephone, personal meetings and email,which were then transcribed and the interpreted by a model, which the authors havecreated.Conclusion: Smaller companies are often met by larger resistance and an until up tothe present slowly emerging industry with vague rules and controls as well as ancomparative knowledge of what is good and what is not.

Intresset bland studenter att gå traineeprogram är stort och få vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhålla denna certifiering. Vi analyserar, utifrån aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram.Vår analys utgår ifrån institutionell teori som i hög grad tar hänsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhålla legitimitet och stabilitet. Analys har även baserats på konceptet standardisering. Vårt tillvägagångssätt har bestått av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram.Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett användarbehov ur studenternas synvinkel, vilket är tecken på en rationell myt.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem har medfört utmaningar och aktualiserat frågor kring de nya personalkategorierna. Utifrån att personalkategorin specialistofficer i framtiden ska utgöra kontinuiteten inom förbanden är syftet med studien att undersöka specialistofficerens relation till arbetsgivaren Försvarsmakten. Arbetets ansats är att ge en ökad förståelse för specialistofficerens relationship commitment, dvs. engagemanget för själva relationen till Försvarsmakten.Studiens teoretiska ram bygger på Meyer och Allens konceptuella trekomponentsmodell om organizational commitment. Studien genomförs som en attitydundersökning i form av en enkät, med framförallt slutna påståenden men även två öppna frågeställningar där resultatanalysen innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ del.Resultatet visar att specialistofficeren tillmäter den känslomässiga komponenten störst betydelse för relationen vilket bekräftar tidigare forskning avseende kännetecken förprofessionsyrken.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Syftet med denna studie har varit att genom socialsekreterarnas reflektioner och diskussioner ge en bild av hur specialisering kan skapa gränser mellan olika enheter inom Individ- och familjeomsorgen samt Funktionshinder i en stadsdel i Göteborgs Stad. För att undersöka detta använde vi oss av följande frågeställningar:1. Hur befäster/bevakar socialsekreterarna organisationens gränser?2. Hur interagerar socialsekreterarna inom organisationens gränser?3.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera. Trots att det i dessa länder visat sig fungera bra, var de flesta av de valda företagsledarna pessimistiska till ett avskaffande av revisionsplikten och efterfrågar även fortsättningsvis hård kontroll i samtliga företag.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera.

Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige.Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Eftersom att ingen av agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet.

Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begränsar den fria rörligheten på spelmarknaden är förenlig med EG rätt samt om det kan misstänkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen än de som åberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen är förenlig med EG-rätten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling på marknaden och rättspraxis kan tala för att en ändring i lagstiftningen är behövd.Uppsatsen visar på flera faktorer som pekar på att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte är förenlig med EG-rätten. Den stora ekonomiska hänsynen kan verka avgörande och får inte vara ett huvudskäl till en inskränkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omständigheterna på spelmarknaden i Sverige för att de begränsningar som gjorts inte längre är lämpliga för att uppnå det ursprungliga syftet med inskränkningarna.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprätta årsredovisning och låta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjärde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta små företag från denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad från nästan alla andra EU-länder låtit bli att införa särskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa småföretagarnas åsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i våra grannländer, snart är ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jämförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska småföretagens attityder och åsikter har insamlats genom en enkätundersökning som skickats till 300 småföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens på 19 procent.

Bryggeriet är en ideell förening som ingår i det civila samhället i och med att man tar ett tydligt socialt ansvar för framför allt ungdomar och deras fritidssysselsättning i Malmö. Föreningen är mitt uppe i en organisationsförändring till följd av en längtan efter stabilitet i organisationen men även en önskan om att hitta nya finansieringsalternativ till de bidrag man får från kommunen. Syftet med den här uppsatsen är att belysa vad som händer med en organisation i det civila samhället när inledningsfasen är slut och organisationen utvecklas och går vidare till att etablera sig på marknaden. Undersökningen är utformad som en fallstudie vilket bland annat betyder att det är en specifik enhet som är studerad. Den teoretiska utgångspunkten i min undersökning har varit DiMaggios och Powells teori om den institutionella isomorfin som menar på att organisationer inom samma fält blir mer lika varandra över tiden.