Sök:

Sökresultat:

259 Uppsatser om Tvingande hänsyn - Sida 10 av 18

JÀmstÀlldhetsplaner - en kÀlla till förÀndringar eller bara papperarbete?

Sammanfattning JÀmstÀlldhetsplaner ? en kÀlla till förÀndring eller bara pappersarbete? Àr en kandidatuppsats i HandelsrÀtt. Vi har försökt att utreda om arbetsplatserna blir mer jÀmstÀllda i och med arbetet med jÀmstÀlldhetsplaner. Detta har vi gjort genom att analysera förarbeten och doktrin för att beskriva den rÀttsliga utvecklingen av jÀmstÀlldhetslagen med dess aktiva ÄtgÀrder och jÀmstÀlldhetsplaner som ett rÀttsligt medel för att öka jÀmstÀlldheten i arbetslivet. Vidare har vi för att belysa hur jÀmstÀlldhetsplaner fungerar i en del av verkligheten anvÀnt oss av litteratur pÄ omrÄdet, mailkorrespondens med JÀmO, utfört en telefonintervju med en fackförening samt varit ute pÄ fem företag och intervjuat.

En diskursiv icke-identitet? : Ett ansprÄk pÄ asexualitet inom vardagens sexualitetsdiskurs

 Uppsatsen syftar till att undersöka hur avstÄndstagandet frÄn sexuell praktik ? det vill sÀga asexualitet ? problematiseras inom vardagliga kanaler, sÄ som inom film och media. I det samtida samhÀllet utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrÄn vilken alla andra intima relationer jÀmförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lÀgger uppsatsen vidare fokus pÄ att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nÀmnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som pÄ sina respektive sÀtt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet.

Interaktionsdesigners upplevelse av utvecklares empati fo?r design

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

Hur dagsljusinslÀppet pÄverkar upplevelsen av ett rum

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

Piska eller morot? : En studie av möjligheter och hinder samt förslag pÄ ÄtgÀrder till förÀndringar inom den svenska industrin i syfte att öka energieffektiviseringsarbetet.

Sverige Àr idag beroende av en sÀker tillgÄng till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns bÄde ny teknik och styrmedel för energieffektivisering sÄ har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin pÄverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiomrÄdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utslÀppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det rÄder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.

Fri rörlighet för arbetstagare inom Europeiska unionen - om omfattningen av diskrimineringsförbudet i artikel 39 EG

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

En hÄrig historia : En diskursanalys av kommentarer om kvinnors kroppshÄr

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshÄr pÄ internetforumet Flashback. Materialet som undersöks Àr knappt 1000 kommentarer frÄn 14 olika forumtrÄdar dÀr kvinnors kroppshÄr Àr det centrala Àmnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer pÄverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshÄr. Detta förklaras sedan utifrÄn sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshÄr pÄ kvinnors kroppar oftast benÀmns som antingen önskvÀrt eller inte önskvÀrt.

Fukthaltsma?tning av biobra?nsle vid Djupeds kraftva?rmeverk i Hudiksvall : Utredning av biobrÀnslen vid Djupeds kraftvÀrmeverk i Hudiksvall

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

ATT H?LLAS FAST MEN ?ND? FALLA En litteratur?versikt om patienters upplevelser av tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Handboll & arbetsrÀtt. En analys av svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga rÀttigheter

Intresset för svensk handboll Àr just nu enormt efter stora framgÄngar för landslagsverksamheten pÄ internationell nivÄ. De idrottsliga resultaten har bidragit till en positiv ekonomisk utveckling och medfört att förutsÀttningarna för handbollens verksamhet har förÀndrats Àven ur ett juridiskt perspektiv dÄ utövande pÄ elitnivÄ stÀller höga krav pÄ prestation och engagemang. Förevarande uppsats undersöker vad utvecklingen innebÀr för svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga stÀllning, vilka rÀttigheter som kan aktualiseras för spelarna och vad det kan fÄ för konsekvenser för klubbarna. Sammantaget visar utredningen att handboll pÄ elitnivÄ utgör arbete i ett juridiskt avseende och att elithandbollspelare Àr arbetstagare i arbetsrÀttslig mening. Det innebÀr att klubbarna Àr spelarnas arbetsgivare och att de arbetsrÀttsliga lagarna skall tillÀmpas pÄ parternas anstÀllningsförhÄllande.

Small State Influence in the European Union : The case of Sweden

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Unga vuxna med försörjningsstöd : En studie om det villkorade vuxenblivandet

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

?Vilken betydelse har Instagram fo?r dig?? : - En kvantitativ underso?kning kring betydelsen av Instagram fo?r kvinnor och ma?n i a?ldern 13-30 a?r

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

Komponentavskrivning enligt K3-regelverket : Hur identifierar fastighetsbolag komponenterna?

Problembakgrund och problemformulering: Komponentavskrivningar Àr en del av BFN:s allmÀnna rÄd som Àven kallas K3, vilket blev tvingande frÄn och med Är 2014. Vi har i denna komparativa studie behandlat hur familjeÀgda och kommunala fastighetsbolag tillÀmpar komponentmetoden, eftersom de kan ha olika skÀl till förvaltning. Vi kom dÀrför fram till följande problemformuleringar: Vilka kriterier har familjeÀgda respektive kommunÀgda fastighetsbolag vid identifieringen av antal komponenter? Hur förhÄller sig dessa fastighetsbolag till begreppet rÀttvisande bild i samband med valet av antal komponenter?Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla en förklaringsmodell för vilka kriterier familjeÀgda respektive kommunÀgda fastighetsföretag beaktar vid urskiljning av antal komponenter enligt K3-regelverket.Metod: Studien har ett explorativt syfte eftersom omrÄdet Àr outforskat. Studien har genomförts med en triangulering, dÀr vi först gjorde en pilotstudie dÀr vi tog reda pÄ om fastighetsbolagen hade tillrÀckligt med kunskap för att svara pÄ vÄra frÄgor.

Lyckade företagsförvÀrv: En studie pÄ institutionella mekanismer vid integration av företagskulturer vid företagsförvÀrv utifrÄn institutionell teori och kognitiv dissonans teori

Det finns ett ökat intresse för företagsförvÀrv och huvudanledningen till det Àr att företag vill skapa synergieffekter. MÄnga företag misslyckas med att göra företagsförvÀrv och tidigare studier visar pÄ svÄrigheter vid integration. Bristande anpassning av strategi och ledarskap har inte gett förklaring till varför företag misslyckas med integrationer. MÀnskliga och kulturella aspekter har visat sig vara relevanta att studera för lyckade integrationer.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för institutionella mekanismer vid integration av företagskulturer vid företagsförvÀrv. Ett delsyfte Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för en lyckad integration av företagskulturer vid företagsförvÀrv.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->