Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Det finns många små och medelstora familjeägda aktiebolag i Sverige och delägare i dessa företag har en stark anledning att skydda sina ägarpositioner i företaget mot oönskade förvärv från nya ägare. Familjemedlemmar har ofta investerat privat förmögenhet i företaget och både äger aktier och arbetar vanligen i företaget vilket innebär att dessa i högre grad än andra är beroende av dess resultat. Delägare i dessa företag önskar i de flesta fall att ägandet kvarstannar inom familjen och att ett framtida skifte till den yngre generationen genomförs. Under företagets livstid kan ett antal situationer och komplikationer inträffa i vilket ett skydd mot oönskade förvärv är motiverat. En ägare kan önska avyttra sin ägarandel, genomgå en äktenskapsskillnad eller plötsligt avlida.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

Många av de komponenter som är nödvändiga i ett nationellt beskattningssystem erkänns av EG-domstolen som tvingande hänsyn till allmänintresset, även om de bakomliggande värdena inte kommer till uttryck på exakt samma vis i EG-rätten som i den nationella rätten. De nationella allmänintressen som inte erkänns av domstolen kan sammankopplas med godtagbara förklaringar till varför ett sådant erkännande inte är lämpligt eller nödvändigt. Domstolen förefaller på så vis hålla en jämvikt mellan gemenskapens bästa och de enskilda medlemsstaternas bästa.EG-domstolens erkännande av dessa allmänintressen sker dock inte helt utan förbehåll. Medlemsstaternas yrkande på rättfärdigande avslås mer som regel än undantag. Det tydligaste exemplet är behovet av ett konsekvent beskattningssystem.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen står på en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet är att förklara och förstå och slutligen så vilar den på Foucault och hans syn på sexualiteten och diskurs. I nästföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhället utifrån begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal.

Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem har medfört utmaningar och aktualiserat frågor kring de nya personalkategorierna. Utifrån att personalkategorin specialistofficer i framtiden ska utgöra kontinuiteten inom förbanden är syftet med studien att undersöka specialistofficerens relation till arbetsgivaren Försvarsmakten. Arbetets ansats är att ge en ökad förståelse för specialistofficerens relationship commitment, dvs. engagemanget för själva relationen till Försvarsmakten.Studiens teoretiska ram bygger på Meyer och Allens konceptuella trekomponentsmodell om organizational commitment. Studien genomförs som en attitydundersökning i form av en enkät, med framförallt slutna påståenden men även två öppna frågeställningar där resultatanalysen innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ del.Resultatet visar att specialistofficeren tillmäter den känslomässiga komponenten störst betydelse för relationen vilket bekräftar tidigare forskning avseende kännetecken förprofessionsyrken.

Studien syftade till att analysera f?rh?llandet mellan grundskole- och gymnasiel?rares anv?ndning av artificiell intelligens (AI) och deras veckovisa administrativa tidsallokering, samt vilken betydelse en utbildning i AI hade f?r detta samband. Tidigare studier gav inga tydliga svar p? om AI har potential att p?verka l?rares administrativa tids?tg?ng p? ett positivt s?tt. Sambandet unders?ktes genom att anv?nda tv?rsnittsdata inh?mtad via en enk?tunders?kning besvarad av l?rare i en svensk kommun och resultatet analyserades med hj?lp av minsta kvadratmetoden (OLS).

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera. Trots att det i dessa länder visat sig fungera bra, var de flesta av de valda företagsledarna pessimistiska till ett avskaffande av revisionsplikten och efterfrågar även fortsättningsvis hård kontroll i samtliga företag.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.