Bakgrund: En uppmĂ€rksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrĂ€ttsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergĂ„ngen för Sveriges företag att tillĂ€mpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rĂ€tten att tillĂ€mpa avskrivningsmetoden. Problemet Ă€r ursprungligen en tolkningsfrĂ„ga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas pĂ„ olika sĂ€tt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillĂ€mpning av K2.Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och Ă„sikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrĂ€ttsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrĂ€ttsorganisationer samt bostadsrĂ€ttsföreningar.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprĂ€ttas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förĂ€ndringar IAS/IFRS vĂ€ntas bĂ€ra med sig kommer i mĂ„nga fall att pĂ„verka bolagen och dĂ€rmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrĂ„n sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s mĂ„lsĂ€ttning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svĂ„r att uppnĂ„.Vi har utgĂ„tt frĂ„n en positiv ansats och i studien anvĂ€nds en deduktiv metod dĂ„ vĂ„ra hypoteser baseras pĂ„ tidigare forskning och redan existerande teorier. VĂ„r studie grundas pĂ„ en totalundersökning, dĂ€r mĂ„lpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill pĂ„ Stockholmsbörsen.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb pÄ ett yrkesmÀssigt korrekt sÀtt, nÀr de inte ifrÄgasatt fortlevnaden hos bolag som senare gÄtt i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dÄlig trÀffsÀkerhet nÀr de bedömer ?going concern? och nÀr revisorerna utfÀrdar ?going concern? varningar formulerar de sig pÄ olika sÀtt. I revisionsstandard 570 Äterfinns en formulering som revisorerna bör anvÀnda, men formuleringarna pÄverkas av revisorns kompetens och oberoende.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Den 1 januari 2005 sker en stor omstĂ€llning för mĂ„nga av de svenska företagen avseende det sĂ€tt deras redovisning skall uppföras pĂ„. För noterade företag införs en tvingande lag som innebĂ€r att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istĂ€llet för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska RedovisningsrĂ„det. De onoterade företagen dĂ€remot har sedan tidigare haft möjlighet att vĂ€lja mellan tvĂ„ normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer sĂ„ledes ytterligare ett val. Viktigt Ă€r dock, för sĂ„vĂ€l noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. SĂ„ vad styr dĂ„ valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara pĂ„ ovanstĂ„ende frĂ„ga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsĂ€tt samt en deduktiv ansats.

Bakgrund: NÀr IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag Är 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgÄngar och goodwill, som uppstod vid förvÀrv, skulle redovisas pÄ ett mer transparent och jÀmförbart vis Àn tidigare. De studier som gjorts pÄ omrÄdet har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvÀrvade immateriella tillgÄngar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angÄende samma tillgÄngar. Vidare syftar studien till att ge svar pÄ varför eventuella skillnader, mellan sÀttet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgÄngar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ dÄ den syftar till att undersöka ett relativt outforskat omrÄde.

Sammanfattning JÀmstÀlldhetsplaner ? en kÀlla till förÀndring eller bara pappersarbete? Àr en kandidatuppsats i HandelsrÀtt. Vi har försökt att utreda om arbetsplatserna blir mer jÀmstÀllda i och med arbetet med jÀmstÀlldhetsplaner. Detta har vi gjort genom att analysera förarbeten och doktrin för att beskriva den rÀttsliga utvecklingen av jÀmstÀlldhetslagen med dess aktiva ÄtgÀrder och jÀmstÀlldhetsplaner som ett rÀttsligt medel för att öka jÀmstÀlldheten i arbetslivet. Vidare har vi för att belysa hur jÀmstÀlldhetsplaner fungerar i en del av verkligheten anvÀnt oss av litteratur pÄ omrÄdet, mailkorrespondens med JÀmO, utfört en telefonintervju med en fackförening samt varit ute pÄ fem företag och intervjuat.