Denna uppsats handlar om butiker i Sverige som utvidgat sitt sortiment till att omfatta varor eller tjänster från minst två traditionellt åtskilda branscher. Uppsatsförfattarna försöker systematisera dessa kombinationsbutiker, samt analysera vilka för- och nackdelar som finns. Med hjälp av ett antal fallstudier från svenska detaljhandelsföretag dras slutsatser om kombinationsbutikernas karakteristika. Kombinationsbutiker tycks skilja sig åt på flera punkter, bland annat med avseende på avsikter, ägarförhållanden och valda kundsegment. Skalekonomi, möjlighet till differentiering och upplevelseskapande samt ökad kundtillfredsställelse är några av de fördelar med kombinationsbutiker som särskilt framhålls.

Smartphones med Android som operativsystem har under de senaste åren blivit en allt större del av vår vardag. Kandidatarbetet undersöker vilken försäljningsmetod man som utvecklare ska använda sig av för att få största möjliga förtjänst, när man säljer ett spel på Androids marknad. De försäljningsmetoder, som studerats, är reklam, prissatt och in app billing. Från insamlad statistik av Google och enkäter har en förståelse kring vilken metod att föredra tagits fram. Resultaten visar att alla fungerar trots deras olikheter sinsemellan.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur viktigt det är för en butik att ha ett väldefinierat kundsegment och vilken påverkan detta har på butikskommunikationen. Vi vill se hur en butiks valda kundsegment återspeglar sig på butikens exteriöra, interiöra och psykosociala miljö.Slutsatser som kan tas av undersökningen är att kundsegmentering är av betydelse när butiker ska inreda och utforma sin butikskommunikation. Att veta vilken målgrupp butiken vill nå och sedan utforma miljöerna efter denna är viktigt för att attrahera konsumenten. Butikernas alla delar måste kopplas samman och riktas mot den målgrupp som butikerna har valt för att lyckas marknadsföra sig på bästa möjliga sätt och tillfredställa konsumentens förväntningar..

The purpose of this thesis is to describe the marketing channels Gen Y is exposed to, uses and is influenced by. The thesis also seeks to comment on whether there are other factors, in addition to the marketing channels described, which influence Gen Y in their consumption choices. In addition, we intend to develop knowledge about whether the generalizations of Gen Y have any bearing, or if they are only assumptions with no support. From the empirical results, we have seen a consensus among the respondents concerning which properties they want commercials to hold, but they differ in their opinions regarding which marketing channels the commercials should be distributed through. Overall, the respondents want the commercials to be entertaining, relevant to their interests, and they want to be able to choose themselves whet­her to take part of them or not..

Uppslaget till denna uppsats kom till vid en diskussion med anställda på konsumentvägledningen på Rådrummet i Karlstad. Diskussionen fördes med anledning av den förlängning av reklamationstiden från två till tre år, som gjordes i Konsumentköplagen 1 april 2005.Uppsatsen är baserad på en undersökning gjord för att belysa kunskaperna i reklamationsrätt och konsumenträtt bland butikerna i Bergvik och Mitt i City i Karlstad. Genom att få kännedom om de kunskaper som finns bland butikerna kan åtgärder sättas in om så skulle visa sig vara nödvändigt, exempelvis om resultatet skulle visa sig vara dåligt kan eventuella åtgärder för utbildning och liknande erbjudas. En liknande undersökning har tidigare gjorts utanför Göteborg av GP Konsument, och den har varit till stor hjälp för vår undersökning.Vår uppsats är koncentrerad till de köp som konsumenter gör för privat bruk från näringsidkare direkt i butik.Konsumenträttsliga lagar och regler har skapats för att stödja konsumenter och förbättra deras ställning på marknaden. Konsumentköplagen garanterar konsumenten ett minimiskydd som denne alltid har vid köp från en näringsidkare.För att få svar på vad de anställda i butikerna känner till om Konsumentköplagens regler har vi gjort en undersökning bestående av nio frågor som vi ställde till en anställd i varje deltagande butik i Bergvik samt Mitt i City.

I min undersökning har visats att balans är ett nyckelord. Balans mellan magasinens upplevda värde och dess pris. Balans mellan reklam och annat innehåll. Balans mellan lyx och alldaglighet. Jag har sett tydliga paradoxer, dels i magasinens innehåll, dels hos konsumenterna.

Konkurrensen är hård mellan butiker i Sverige, inte minst inom branschen hälsa och skönhet.Något som ökat den senaste tiden är efterfrågan på naturliga och ekologiskahudvårdsprodukter och konsumenter blir allt mer medvetna om miljö ? och rättvisemärktaprodukter. Det är viktigt för butiker med sådant sortiment att rikta sig till sina kunder på bästasätt och matcha sitt totala erbjudande till dessa väl för att de ska komma till just deras butik.Faktorer som sortiment, läge, pris, service, kommunikation och människor måste anpassas påbästa sätt till det valda segmentet.Vi har i denna undersökning valt att se hur deras helhetserbjudande riktas till kunderna ipraktiken och har då intervjuat butikschefer vilka driver dessa typer av butiker. Vi har tillsyfte att få en ökad förståelse och beskriva detta fenomen utifrån så som det ser ut idag i dessabutiker.Vi har valt att utgå från en modell som kallas sexhörningen där dessa sex bitar tas upp bit förbit i uppsatsen samt att beskriva vilket som är respektive butiks kundsegment. Utifrån dennamodell har vi utformat ett frågeformulär vilket vi haft som underlag för våra intervjuer medbutikscheferna.

I samband med att projektet Tryggare Kalmar startade, har debatten angående betalningsmedel blivit aktuell. Tryggare Kalmar är ett projekt som drivs av banker, handlare och polisen där de tillsammans vill minska kontanthanteringen i samhället för att ge en tryggare arbetsmiljö för anställda. Dock är inte alla övertygade om att en minskad kontanthantering är den optimala lösningen, då båda betalningsmetoderna har sina för - och nackdelar. I denna studie strävar vi efter att undersöka vad som påverkar butikers val av betalningsmetoder samt hur deras förväntningar på framtiden ser ut. Genom en kvalitativ studie har vi genomfört 14 intervjuer riktade till butiker inom detaljhandel samt till drivande nyckelaktörer som kan tänkas påverka valet av betalningsmetoder i butiker.

The aim of this essay is to find some of the main developing tendencies in the advertisement genre during the period of 1930-2000. The analysis is based on three examples of Gevalia cinema and TV-advertisement. Research findings are the result of using theories from different but relevant sciences, which are media, linguistics and rhetoric. Media studies help to explain the influence of the society and technology development on the advertising business. Linguistics and rhetoric give the main methods and terminology for the basic as well as comparing analyses of the three advertisements in question.

There are those who currently use social networks as a marketing tool that creates the standards that exist. There is no given standard, there are no absolute facts that exist through all time. A constant change is happening and therefore forcing everyone involved to adapt and make the changes needed to be current. What is relevant to consider in this study are the different roles a freelancer creates on the various channels of social media. Based on the results of the interviews that have been conducted the informants create different identities at different forums they reside on.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att användas i sammanhanget om hur Volvo använder sig av dem i sin varumärkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer även att appliceras på kundperspektivet då det beskriver hur individer uppfattar företags utsända kommunikation.Uppsatsens syfte är att analysera innehållet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framställer vad varumärket står för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser på Volvo som varumärke.I mitt forskningsarbete har jag använt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en Volvoåterförsäljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer från Volvo.Då det inte finns någon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram på närliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gällande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytänkande perspektiv i marknadsföringen där påverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen är att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumärkesbyggande därför anser jag det relevant att diskutera teorier gällande varumärken och hur våra sinnen kan påverka upplevelsen av varumärken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sänds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar känslor vilka ger en uppfattning av varumärket och organisationen.

Stadium AB är ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och säljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker säljs både produkter från märkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumärken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch där kundernas efterfrågan ständigt förändras med mode och säsong. Detta gör branschen komplex och medför att det ställs stora krav på varuförsörjningen till butikerna så att produkterna kommer i rätt volymer och vid rätt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta är att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intäkter som följd.I dagsläget använder sig Stadium av så kallade boxar för att introducera och fylla på butikerna med produkter.

Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur man skapar en varumärkesstrategi som fungerar från affärsidé ner till köpsituation. Vad görs idag för att uppnå en ideal upplevelse i butik och vad är gängse synsätt på hur kommunikationen ska utformas i denna kanal? Vidare är syftet att få en djupare förståelse för hur begreppen Emotional Branding, Experience Branding och Sensory Marketing bör sammankopplas och vad det kan tillföra ett varumärke inom retail. Hur kan åtråvärda upplevelser inom dagligvaruhandeln, en plattform som bör fungerar som en förlängd arm till varumärkets strategi, bidra till att bygga starka och känsloladdade relationer till sina kunder?Metodologi: Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt, bygger på en kvalitativt kvalitativ forskningsmetod och har en deduktiv ansats.

Konkurrensen inom klädbranschen är hård och det finns många stora aktörer på marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försäljning efter den ekonomiska lågkonjunkturen som inträffade under 2008. När det gäller småföretag har de begränsade resurser till skillnad från de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svårt att satsa på investeringar såsom ett bra butiksläge eller mer marknadsföring.Däremot finns också nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger även möjlighet för företagen att få kunder från större geografiska områden till skillnad från fysiska butiker. Nischmarknad är något som många småföretag väljer att fokusera på, därmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade småföretag som var detaljister i klädbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, när det gällde butiken och internet.