Sökresultat:
1165 Uppsatser om Tv-reklam i butik - Sida 28 av 78
Attityd på köpet? : Om unga konsumenter och co-branding
I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.
Känslor i uppror
En gång för länge sedan fanns en värld där kunder och företag levde i kärlek och harmoni, utanatt företagen tvingades tävla om kundernas uppmärksamhet. Idag ser dock världen annorlunda uteftersom utbudet av varumärken och produkter har ökat till det enorma. Det har bidragit till attallt fler företag slåss om kundernas uppmärksamhet, i ett mediebrus som är tätare än någonsin.Mottagare av företags marknadsaktiviteter är inte längre lika mottagliga, och därför utvecklashela tiden nya marknadsföringsmetoder. En av dessa är gerillamarknadsföring, där syftet är attskapa så stor uppmärksamhet och genomslagskraft som möjligt. Metoden hjälper varumärken attskapa den uppmärksamhet som krävs genom att använda marknadsföring på annorlunda sätt somskapar reaktioner i sin omgivning.
Flerspråkiga barn med dyslexi : en studie kring synen på dyslexin och dess utveckling hos elever med flerspråkighet med fokus på tre förortsskolor i Stockholm
Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få högatittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill äratt ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det ävenreklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen..
I den bästa av bästa världar: Hur kan jag använda storytelling som ett verktyg i marknadsföringen av ett varumärke?
Under mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan använda sig av storytelling inom marknadsföring. Att hitta kärnhistorien i varumärket, och därefter hur man på bästa sätt kan kommunicera det budskapet. För att testa teorin i praktiken samarbetade jag med företaget Älvsbyhus. I mitt arbete får ni följa hur jag hittar verktyg inom storytelling som kan lyfta fram kärnan i budskapet.
Konceptbutik på hjul
Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjälp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gått till väga, vilka teorier och metoder jag använt migav för att sedan kunna få fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket är att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar Sneakersnstuff´skoncept.För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rätt atmosfär i enbutik med layout, färg och ljus. .
Win-win-win? : En kvalitativ fallstudie om fem organisationers användande av cause-related marketing.
Denna studie är ett fall av organisationers användande av cause-related marketing. Syftet är att beskriva utvalda organisationers strategier med och användande av specifika cause-related marketing-aktiviteter.Organisationers vilja att bygga relationer med intressenter ökar ständigt och det blir allt mer populärt bland organisationer att ta ett socialt ansvar i hopp om att förbättra denna relation. Att organisationer säljer produkter och donerar en summa till välgörenhet benämns cause-related marketing och är ett vanligt välgörenhetsinitiativ vilket ofta upplevs positivt. Dock finns en skepticism mot organisationers användande av detta verktyg då intressenter i vissa fall ifrågasätter organisationers bakomliggande motiv. Detta innebär att utformningen av varje specifik cause-related marketing-aktivitet är avgörande för dess framgång.För att besvara syftet med denna studie har samtalsintervjuer och en kvalitativ innehållsanalys använts.
Från exkludering till inkludering : En studie om framställningen av invandrare i läroböcker för grundskolan senare år
Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam.
Öl- & alkoläsksmarknadsföring ur genusperspektiv
Alkoholkonsumtionen i Sverige är högre än på mycket länge. Med nya överenskommelser,som öppnade möjligheter för alkoholbranschen att marknadsföra sina produkter, utsättskonsumenter för ökad påtryckning av önskad kommunikation från företagen. Företagenskommunikation riktar sig gärna till den yngre allmänheten som ofta formar sinauppfattningar och attityder genom inlärning och erfarenheter. Uppsatsen behandlarhuvudsakligen företagets kommunikation med hjälp av tre angreppssätt; medieval,förpackning och reklam. Beroende på förespråkarens kön uppfattas reklamens inriktning oftaolika.
Klagomålshantering : med inriktning på butiker som tillhandahåller högengagemangsprodukter
SammanfattningIdag råder en hård konkurrens mellan butiker, vilket medför att kundvård är en viktig del av butiksdriften. Den här uppsatsen handlar om klagomålshantering, som är en del av kundvården. Syftet är att undersöka hur butiker med ett sortiment av högengagemangsprodukter hanterar klagomål, se om butikscheferna förstår vikten av en god klagomålshantering och om det går att effektiviserar hanteringen. För att ta fram information om hur klagomålshantering fungerar i butiker, har sex stycken butikschefer intervjuats, där resultaten visar att hantering av klagomål sker på ett snarlikt sätt i samtliga butiker. Genom att butiker inser vikten av den information som klagomål inbringar, kan de förbättra sin verksamhet, vilket genererar i nöjdare kunder och förhoppningsvis en ökad intäkt.För att lyckas med en bra klagomålshantering, krävs det att alla i verksamheten engagerar sig och har goda kunskaper om hur klagande kunder ska bemötas på bästa sätt.
GER LOJALITETSPROGRAMLOJALARE KUNDER? : Varför ska butiken ha kundklubb?
Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.
Marknadskommunikation för Föreningsauktionen
Föreningsauktionen är ett lägsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation från föreningarnas sida.Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville därför undersöka hur företaget kan nå ut till fler potentiella kunder och på så sätt öka trafiken och buden på deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen står inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan använda reklam för att få sin produkt känd på marknaden.I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton läsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende..
ABP - Animaliska biprodukter i butiker
Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker.
Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad.
En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.
Coops egna ma?rkesvaror : en uppdatering av varukraven
Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter.
Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.
Konflikter på arbetsplatsen : mellanmännskliga konflikter i butik
En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.
Integrering av gamification i reklam : utmaningar, möjligheter och problem
In this study, we have explored a new area called ?gamification? ? a word and concept that was first introduced on the Internet autumn 2010. Gamification concerns integrating game design, with emphasis on game mechanics and game dynamics, into non-gaming contexts ? such as marketing. At its basic definition, it concerns the process of transforming all kinds of activities into games.