Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Ingrid Göranzon: Inflytande och delaktighet i musikskolan. En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p.Den kommunala musikskolan har en unik funktion i det svenska samhället, och många svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun.

Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit så pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lärarna kan påverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingående i ämnet idrott och hälsa och jämförts med tre andra utvalda skolämne. Frågeställningarna är: Vad är elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hälsa jämfört med andra ämnen i skolan? Påverkar olika lärarstilar elevernas rätt till inflytande? Undersökningen gjordes på två högstadieskolor på två olika orter i Skåne. För att tolka resultatet användes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

Hur mycket investmentbankerna påverkar aktiekursen.

SAMMANFATTNINGUppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.

Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De växer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar får de stärkt självkänsla. De kan då hjälpa sig själva bättre och förbättra verksamheten på ett positivt sätt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bästa, eftersom barnet tolkas då utifrån vad den vuxna tror sig veta, istället för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte Vår studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande på fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv.

Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflytandet där såväl formella och kollektiva som informella och individuella påverkanskanaler, används för att säkerställa elevinflytandet. Eleverna på skolorna hade möjligheter att påverka liknande intresseområden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frågor och menade att de kunde vara med och påverka och nå ett inflytande över skolan.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande.Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts.Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar.Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr.