Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska tolv svenska företags årsredovisningar. Arbetet inriktar sig på att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi använder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gå ifrån det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat är kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat årsredovisningar med hjälp av ett egenutformat frågeformulär.

Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod.Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir.Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information.

Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar upplevs inte som ett problem..

Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.

Syftet med undersökningen är att belysa hur tecken som stöd (TSS) används i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gällande barns språkutveckling och kommunikation vid användandet av TSS? Följande frågeställning har formulerats utifrån syftet: Hur/när använder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns språkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i användandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att använda TSS? Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en är specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna är positiva till användningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns språkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika användningsområden när det gäller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flerspråkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det främjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förståelsen kring professionella tjänsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmänhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frågan kring varför konsultföretagen väljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av människor. Det är just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen är ute efter.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan innebära huruvida en relation kommer hålla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre män och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för närvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nätverk.

Detta arbete är en studie som jämför två olika förändringsprocessers kommunikationsstrategier. De båda förändringsprocesserna skedde i ABB och handlade om byte av affärssystem till SAP. Vi jämför de båda fallen med varandra samt med teorier som rör förändringsstrategier, kommunikationsstrategier och kommunikation. Resultatet blir utifrån detta en egen framtagen kommunikationsstrategi som är avsedd att passa liknande framtida förändringsprocesser i ABB..

Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen..

Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur ledare och anställda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmåga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de båda partnerna, kan vi presentera en förståelse om hur det skapas nya kreativa idéer även när medarbetarna inte är under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgått ifrån är en kvalitativ studie där data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delägare. Telefonintervjuerna genomfördes på tre lastbilschaufförer inom samma organisation.