Konflikten i Rwanda behöver ses i ett historiskt perspektiv, genom att studera vad som ligger till grund för missnöjet mellan hutuer och Tutsier ökar möjligheten till förståelse som ger kunskap. Ett flertal aktörer däribland militären har sin del i den eskalerande situationen samt utländska aktörer: som bistår med vapenleveranser och finansiering av militära aktiviteter samt soldatstyrkor. FN: s fredsbevarande styrka UNAMIR kommer för att övervaka det undertecknade fredsavtalet, dock bryts avtalet och konfliktsituationen förvärras. Uppsatsens ämne är att studera bakomliggande orsaker till konflikten i Rwanda. Syftet är utifrån Mary Kaldors (2000) forskning, att undersöka varför maktkampen mellan hutuer och Tutsier eskalerade efter inbördeskriget 1990 som sedermera utlöste folkmordet 1994 samt undersöka FN: s möjligheter till att skapa fred.

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot Tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.