Sök:

Sökresultat:

1209 Uppsatser om Tusen gćnger starkare - Sida 66 av 81

Sinnesstimulering : En deskriptiv och explorativ studie om hur stimulans av de mÀnskliga sinnena kan anvÀndas för att pÄverka och skapa en upplevelse för kunden

Marknadsföring utgör inte nÄgon sÀrskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. PÄ grund av detta mÄste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nÄ ut till sina kunder. Genom att anvÀnda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istÀllet för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sÀtta mÀnniskans fem sinnen i centrum. Genom att anvÀnda sig av flera sinnen kan Àven ett mervÀrde skapas, vilket gör att företag inte lÀngre enbart kan koncentrera sig pÄ kÀrnprodukten.

Stress och personlighetens relation till prestation efter olika mÀngd trÀning i topprepsklÀttring inomhus

AbstraktFÀrdigheter utvecklas gradvis vid trÀning och fördelarna som erhÄlls Àr mÄnga. Utförandet gÄr snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av fÀrdigheter kan dock pÄverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten pÄ teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mÀngd trÀning. Prestation mÀttes med svenska klÀtterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som anvÀnds vid uppklÀttring för topprepskort.

Frankrikes uttrÀde ur NATOs militÀra samarbete

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike frĂ„n 1958 till 1970. Redan innan sitt makttilltrĂ€de ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett sjĂ€lvstĂ€ndigt kĂ€rnvapenförsvar och göra sig mer sjĂ€lvstĂ€ndigt och suverĂ€nt, frĂ€mst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejĂ€l fart efter hans makttilltrĂ€de och det franska sjĂ€lvstĂ€ndiga kĂ€rnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militĂ€ra samarbete.

Genusarbete pÄ förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers syn pÄ pojkars och flickors lek

Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

En ny kanal för att nÄ en ny generation vuxna? : En studie om att skapa relationer mellan banker och segmentet unga vuxna med Internet som kommunikationskanal

Internet har under de senaste Ären blivit en starkare kanal för kommunikation som ökat explosionsartat och Àven öppnat upp nya kommunikationsvÀgar för bankerna. Kunder som tidigare varit svÄra att bygga upp en relation med kan idag bli nÄbara pÄ ett enklare sÀtt medhjÀlp av den nya kanalen. Segmentering anvÀnds idag av banker i allt större utstrÀckning för att kunna identifiera olika typer av konsumenter för att mer effektivt kunna kommunicera med sina kunder och skapa relationer med dem.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om svenska storbanker anvÀnder sig av relationsmarknadsföring via Internet pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt mot segmentet unga vuxna i Äldern 18-26 Är. Studien har utifrÄn intervjuer med segmentet unga vuxna, intervjuer med en av de svenska storbankerna samt kompletterande undersökningar om ungdomars Internetvanor uppnÄtt följande slutsatser.De flesta ungdomar i segmentet gör inget aktivt val av bank utan lÄter faktorer som bekvÀmlighet och enkelhet styra, vilket förklarar varför de flesta har valt samma bank som sina förÀldrar. De flesta har heller inte haft nÄgra problem med sin bank, dÄ de av naturligaskÀl inte heller haft sÄ stor kontakt med banken eller haft specifika behov.

Hur smakar varumÀrket? : En kvalitativ studie om hur livsmedelsbranschen anvÀnder sinnet smak i marknadsföringen.

Det finns mÄnga varumÀrken, inte minst i livsmedelsbranschen vilket leder till att marknadsföring blir en viktig del för företag för att nÄ sina konsumenter. Det Àr lÀtt att marknadsföring tappar sin effektivitet och nya sÀtt att kommunicera blir intressant. Sinnesmarknadsföring Àr marknadsföring via sinnena och anvÀnds idag av ett fÄtal företag men som med tiden har blivit mer uppmÀrksammat. Relationen mellan konsument och varumÀrke har visat sig bli starkare dÄ sinnena involveras. Smak Àr det sinne som Àr minst anvÀnt av de fem.

Ursprungslandsprincipen i tjÀnstedirektivet

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Den tecknade Pippi LÄngstrump - nÄgot obehagligt som krafsar pÄ liveversionen?

Syfte:Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur Pippi LÄngstrump, Tommy samt Annika framstÀlls i dessa tvÄ filmer genom en jÀmförelse mellan de tecknade respektive otecknade karaktÀrerna.Detta syfte tÀnker jag uppfylla genom följande frÄgestÀllningar:Vilken bild ges av Pippi LÄngstrump i livefilmen jÀmfört med den nyare tecknade versionen? Vilka skillnader och likheter finns det? StÀmmer den tecknade Pippi-bilden bÀttre överens med dagens barnkultur?Hur karaktÀriseras rollerna Tommy och Annika i respektive film? Vilka skillnader och likheter finns det?Finns det slutligen nÄgonting som man har lagt till respektive tagit bort frÄn liveversionen i den tecknade versionen nÀr det gÀller Àventyr som Pippi hamnar i? I sÄ fall vad/vilka?Metod:Jag har i denna uppsats anvÀnt mig av en kvalitativ metod. Syftet med en kvalitativ metod Àr att fÄ en djupare kunskap Àn den som ges med kvantitativa metoder. Det finns dock en mÀngd olika former av kvalitativ metod och det Àr vanligt att man som forskare gör egna tillÀmpningar och tolkningar av metoden. Jag har gjort en jÀmförande film- och innehÄllsanalys av filmerna Pippi LÄngstrump flyttar in som liveversion respektive tecknad version.

Teknik i skolans tjÀnst? : ? en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning

Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Riskkapital för kooperativ : fallet KLS

Kooperativa företag har stÀndiga svÄrigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sÀllan erhÄller rÀnta pÄ sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar sÄsom företagsförvÀrv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) stÄr nu inför sÄdana problem, nÀr företaget mÄste stÀrka sin position pÄ marknaden för förÀdlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett mÄnga fusioner.

Country-or-not : En kartlÀggning av hur svenska modeföretag kommunicerar country-of-origin

Marknadskommunikationens syften kan vara mÄnga, men att bygga företagets varumÀrke starkare kan vara en av anledningarna till kommunikation med omvÀrlden. Att som företag inneha ett start varumÀrke Àr en fördel pÄ en allt mer globaliserad och konkurrensintensiv marknad. Det Àr dÀrmed av vikt för företag att pÄ ett tydligt sÀtt kommunicera sin identitet för att differentiera sig mot andra varumÀrken. En möjlig positioneringsstrategi att anvÀnda sig av för företag Àr att kommunicera varumÀrkets country-of-origin, nÄgot som enligt tidigare forskning kan vara extra gynnsamt för designrelaterade företag. Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska modeföretags anvÀndning av country-of- origin i sin marknadskommunikation.

Gynnar kommunsammanslagningar i Finland demokratin eller effektiviteten?

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

VÀxande problem för finansieringen av vÀlfÀrdsstaten : Var Àr den ekonomisk-politiska debatten?

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhÀllet. Det karaktÀriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare nÀrvaro av tjÀnster. VÄrd, skola och omsorg Àr exempel pÄ tjÀnster som i stor utstrÀckning tillhandahÄlls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahÄllandet av dessa tjÀnster Àr vitala ingredienser i ett vÀlfÀrdssamhÀlle, och man Àr mÄn om att kunna bibehÄlla en god vÀlfÀrd Àven i framtiden. VÀlfÀrdssamhÀllet sÀgs nÀmligen stÄ inför hopande problem hÀrrörandes frÄn en obalanserad produktivitetstillvÀxt samt en demografisk förskjutning.

Idrott och hÀlsas kursplan ur ett lÀrarperspektiv : En kvalitativ studie om idrottslÀrares syn pÄ kursplanen och dess pÄverkan pÄ Àmnet

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie Àmnar undersöka vilka förutsÀttningar som lÀrare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar Àven studien till att undersöka hur lÀrare uppfattar kursplanens pÄverkan pÄ Àmnet grÀnser och möjligheten att pÄverka dessa. Den första frÄgestÀllningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lÀrare i idrott och hÀlsa stött pÄ i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lÀrandeperspektiv? Den andra frÄgestÀllningen lyder; Hur upplever lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnets struktur i och med implementeringen av Lgr11?MetodDenna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslÀrare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen.

Hur ges incitament för privata aktörer att öka byggandet av hyresrÀtter?

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->