Sök:

Sökresultat:

1207 Uppsatser om Tusen gćnger starkare - Sida 42 av 81

"Nu tar vi kampen för en hÄllbar utveckling ett steg lÀngre..." : En sprÄkvetenskaplig studie av tre svenska företags hÄllbarhetsredovisning mellan 2003 och 2013

Idag Ă€r medvetenheten om miljöförstöring och dĂ„liga arbetsförhĂ„llanden för anstĂ€llda större Ă€n för trettio Ă„r sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hĂ„llbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie Ă€r en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hĂ„llbarhetsredovisning, frĂ„n 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa pĂ„ eventuell förĂ€ndring över tid. Med en socialkonstruktivistisk sprĂ„ksyn anvĂ€nds delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som prĂ€glar hĂ„llbarhetsredovisningarna. Även hĂ„llbarhetsredovisningens omfattning i förhĂ„llande till Ă„rsredovisningens totala omfĂ„ng undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med Ă„ren.

Koreografen, dansen, skolan: Hur dansförestÀllningar kan relateras till gymnasieskolan

Studiens syfte Àr att undersöka relationen mellan dansförestÀllningar, skapade för att visas för gymnasieelever, och gymnasieskolans verksamhet. Syftet Àr Àven att undersöka hur koreograferna till dessa förestÀllningar anvÀnder sig av gymnasieskolans styrdokument, vad koreograferna tÀnker om lÀrares syn pÄ en dansförestÀllnings relation till gymnasieskolan samt vilka relationer författaren ser mellan förestÀllningarna och styrdokumenten. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer med tre koreografer och observationer av dansförestÀllningar som koreograferna skapat. Resultatet visar att ingen av koreograferna anvÀnt sig av skolans styrdokument nÀr de skapat förestÀllningarna, tvÄ av koreograferna kan dock tÀnka sig att göra det. FörestÀllningarna relateras istÀllet till skolans verksamhet genom koreografernas uppfattningar om ungdomars liv och genom uppfattningen att skolelever bör fÄ se dans.

FöretagsÀnglars investeringsbeslut: motiv, kriterier och barriÀrer

SamhÀllets tillvÀxt Àr beroende av nya och vÀxande smÄföretag. De smÄ företagen Àr i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna vÀxa. MÄnga gÄnger kan det i ett tidigt skede vara svÄrt att hitta finansiÀrer som Àr villiga att ta den risk som Àr förknippad med nystartade och vÀxande smÄ företag, en möjlig finansiÀr skulle dock kunna vara en företagsÀngel. FöretagsÀnglar Àr privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte Àr att granska vilka motiv och beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsÀngels investering samt hur denne kan gÄ till vÀga för att utvÀrdera ett investeringsförslag.

Arbetsterapeuters erfarenheter av rehabilitering för den Àldre patienten inom slutenvÄrd : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete Ă€r nĂ„got som bedrivs pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Detta innebĂ€r att mĂ„nga patienter som söker vĂ„rd och behandling kan komma att tillfrĂ„gas om att delta i forskning. En person som Ă€r sjuk, och i behov av vĂ„rd, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendestĂ€llning i förhĂ„llande till vĂ„rdpersonalen. Patienten Ă€r den hjĂ€lpsökande och vĂ„rdpersonalen Ă€r de som pĂ„ grund av kunskap och förmĂ„ga att hjĂ€lpa patienten har en starkare stĂ€llning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebĂ€ra att patienten fĂ„r ökad uppmĂ€rksamhet men patienten kan ocksĂ„ uppleva att beroendestĂ€llningen gentemot vĂ„rdpersonalen förstĂ€rks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts dĂ€r tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begrĂ€nsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka Ă€r; ÖvervĂ€ganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt FrĂ„n kĂ€nslan av stöd ? till kĂ€nslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvĂ€rldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

Analys av eroderbar dammdel vid VittjÀrvs dammanlÀggning

Dammar har byggts vÀrlden över i flera tusen Är men det Àr först nu under de senaste femtio Ären som tekniken och kunskapen gjort att allt större dammar kan konstrueras. Dessa dammar Àr relativt unga och har dimensionerats efter det högsta uppmÀtta flödet i Àlven multiplicerat med en sÀkerhetsfaktor. 1983 bildades Flödeskommittén vars uppgift var att ta fram nya riktlinjer för dimensionerande flöden. 1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nÀstan alla svenska dammar Àr underdimensionerade med avseende pÄ extremflöde. Under perioden 2002-2007 kommer Sveriges största dammÀgare, Vattenfall, att investera 1.2 miljarder i dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrder hos sina anlÀggningar.

Tillhörighet, trygghet och frihet : En kvalitativ studie om inhyrda lÀrares arbetssituation

Uppsatsen handlar om inhyrda lÀrares arbetssituation som befinner sig utanför organisationers grÀnser vilket leder till exkludering och bristfÀlliga arbetsvillkor. Inhyrd personal befinner sig i en trepartsrelation mellan sig sjÀlv, bemanningsföretag och kundföretag. Detta skulle kunna göra att den formella tillhörigheten och kÀnslan av tillhörighet differentieras. Inget i studien tyder pÄ att de inhyrda lÀrarna inte kÀnner en tillhörighet till bemanningsföretaget som arbetsgivare och dÀrmed kan vi inte dra slutsatsen att detta Àr problemet. Snarare Àr det kundföretaget och dess medarbetare som inte ser de inhyrda lÀrarna som inkluderade i organisationen vilket skapar exkludering.Dagens företag behöver vara flexibla och för att möta detta behov anvÀnds inhyrd personal som en tillfÀllig resurs.

Maskuliniteter i skolans skönlitteratur : En studie av manliga maktstrategier i ungdomslitteratur

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hÄllbar utveckling skulle kunna förbÀttra villkoren i produktionsleden. De kan sÀkerstÀlla att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller krÀnker mÀnskliga rÀttigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hÄllbarhet skulle kunna möta kunders krav pÄ att produkter Àr tillverkade under miljömÀssiga och anstÀndiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hÄllbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften pÄ olika sÀtt. En hÄllbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som pÄverkar imagen.

Metoder för att förbÀttra kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare för en sÀkrare vÄrd ? en litteraturstudie

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbÀttra kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare för en sÀkrare vÄrd. Syftet var Àven att beskriva kvalitén pÄ de granskade artiklarna utifrÄn metodologiska aspekter gÀllande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrÄn databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrÄn tre teman.

Budgetlös styrning : En fallstudie av Svenska Handelsbanken

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

Cellarmering : En jÀmförande studie mellan traditionell betongarmering och en ny typ av armering innefattande projektering och produktion

Idag, inte bara i Sverige, bygger man mer och mer i betong. Betongkonstruktioner ses inte lÀngre som nÄgot kallt, grÄtt och trÄkigt dÄ man kan uppföra byggnadsverk som inte bara Àr starka och tÄliga utan Àven med originella former och fÀrger. För att fÄ betongen stark, inte bara i tryck mÄste sÄ gott som alla konstruktioner dock armeras pÄ ett eller annat sÀtt. Dessa nya och ofta komplicerade former pÄ konstruktionen stÀller nya krav pÄ armeringsmetoden som anvÀnds, trots detta har sÀttet att armera i stort sÀtt sett likadant ut i mÄnga, mÄnga Är.I den hÀr rapporten kommer man att utreda möjligheterna för en ny typ av armering att etablera sig pÄ en mycket konservativ marknad dÀr utrymmet för utveckling och nytÀnkande Àr till synes mycket litet.JÀmförelser mellan traditionell armering och denna nya cellarmering har gjorts, framförallt med avseende pÄ projekterings- och utförandenivÄ. Detta har gjorts genom intervjuer med sakkunniga, bÄde ute pÄ byggarbetsplatsen och i armeringsverkstad.

Mental kompetens : TÀnk bra ? mÄ bra ? prestera bra

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

HĂ„llbar utveckling inom detaljhandeln : En fallstudie av Beijer Byggmaterial AB och ÅhlĂ©ns AB

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hÄllbar utveckling skulle kunna förbÀttra villkoren i produktionsleden. De kan sÀkerstÀlla att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller krÀnker mÀnskliga rÀttigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hÄllbarhet skulle kunna möta kunders krav pÄ att produkter Àr tillverkade under miljömÀssiga och anstÀndiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hÄllbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften pÄ olika sÀtt. En hÄllbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som pÄverkar imagen.

Social hÄllbarhet i den delade staden

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

HÀstens behov av social kontakt - hur tillgodoser man den? : ett arbete med att ta fram en bedömningsvÀgledning, utfört pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn

Den 1 augusti 2009 trÀdde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmÀnna rÄd (DFS 2007:6) om hÀsthÄllning, saknr. L101, i kraft. HÀr anges det att hÀstar ska fÄ sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krÀvs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? InnebÀr det att alla hÀstar mÄste hÄllas i flock? Eller rÀcker det med en annan hÀst i hagen bredvid? GÄr det bra att hÄlla hÀsten ihop med andra djurarter? Och i sÄ fall vilka djur? Eller rÀcker det med mÀnsklig kontakt? FrÄgorna blir mÄnga, bÄde för hÀstfolk i allmÀnhet men ocksÄ för lÀnsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frÄgan.

En studie i anvÀndningsregler

Sedan Sverigedemokraternas intrĂ€de i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev frĂ„n Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vĂ€djade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma Ă„r kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fĂ„tt ett allt starkare vĂ€ljarstöd i frĂ€mst SkĂ„neregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, VĂ€sterbotten och Gotland. Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra mĂ„nader före valet 2014 i regionerna dĂ€r partiet fick högst respektive lĂ€gst vĂ€ljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehĂ„llsanalys baserat pĂ„ 464 artiklar frĂ„n tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar frĂ„n SkĂ„neregionen och fem tidningar frĂ„n Stockholm, VĂ€sterbotten och Gotland.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->