Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar Turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i Turistens ögon? Hur ser Turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig Turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet.

En upplevelse består av flera faser som innebär att den startar redan när Turisten upptäcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning på destinationen som Turisten befinner sig på blir Turistbyrån en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken syn Turistbyråer har på sin roll gentemot Turisten i deras upplevelser på destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för Turisten. Avgränsningsområdet för uppsatsen har varit Turistbyråer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie där tre Turistbyråer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre Turistbyråerna ser sig ha en informerande roll gentemot Turisten där det ingår att förmedla upplevelser som passar kunden och därmed medverka till att kundens totalupplevelse på destinationen ses som god.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur en stad, genom ett företagsekonomiskt synsätt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, då det saknas litteratur inom detta område. Med utgångspunkt från systemsynsättet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frågeställningarna. Storytelling kan enkelt sägas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en känsla eller en emotionell upplevelse via text, något som idag är allt viktigare i kampen om att vinna Turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg.

I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska sträva åt samma håll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete är samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vår studie har visat att det är viktigt att fokusera på företagets, eller projektets, interna styrkor, såsom kommunikation och planering för att lättare kunna hantera de externa faktorerna som inte är påverkningsbara i samma utsträckning som de interna.

Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och Turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

Slumturism är ett begrepp som används för guidade turer som reser till fattiga områden. Slumturism finns på flera ställen i världen, bland annat i Sydafrikas townships, där specialsydda resor tar Turister till det segregerade områdena vid namn townships. Kritiken är delad och säger att företagen oftast är utomstående där pengarna inte genererar tillbaka till samhället och invånarna blir förödmjukade av Turister. Arrangörerna säger däremot att de informerar Turisterna om hur verkligheten ser ut och att turismen ger arbetstillfällen. Studien fokuserar på lokalinvånarna och townshipturism i Sydafrika.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska Turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska Turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.

Scania är en globalt ledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. Bussverksamheten utgörs av bussar för Turist-, linje- och stadstrafik och står för 10 procent av Scanias totala försäljningsintäkter. I dagsläget utvecklas och tillverkas endast busschassier på Scania men för att erbjuda kunden kompletta fordon samarbetar Scania med utvalda karosstillverkande företag. Scania strävar efter att utveckla bussar med fokus på ergonomi, användarvänlighet och kvalitet. För att utveckla en förarplats med användarvänlig inredning krävs ett gediget underlag som grundas på ergonomiska och kognitiva riktlinjer samt chaufförers behov och önskemål.

The common drivers for hotel accommodation are tourism and business travel and hotel demand seem to outstrip supply in many places. More than 50 % of visitors to Sweden stay at a traditional hotel but is there room for alternate accommodation like serviced apartments besides the traditional hotel for people visiting? These are usually referred to as extended stay or long-stay accommodation. The aim of this thesis project is to explore whether there are growth opportunities for serviced apartments in Sweden. A secondary aim of the thesis project is to identify challenges (if any) to this segment and also to identify the major operators of serviced apartments in Sweden.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde är önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsätt. Metoderna som har använts för att få ett mer relevant resultat är kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med två lokalt boende. De ställda frågorna berörde bland annat åsikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen påverkas av turismen, arrangörernas förväntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar som behandlade hur lokalbefolkningen ställer sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mästerskap, sociala effekter och hållbarhet.Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey?s irridex som behandlar om hur välkomnande lokalbefolkningen är, enligt de själva, gentemot Turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger på när det kommer till bemötandet av Turisten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur normer om etnicitet, ålder och genus tar sig i uttryck i processen bakom resereklam och i den färdiga reklamen hos några av de största researrangörerna i Sverige. Studien är kvalitativ och materialet bygger på intervjuer som genomförts med marknadsansvariga och reklammakare hos de tre största researrangörerna i Sverige. För att få en mer konkret och djupare förståelse för hur den färdiga reklamen ser ut och hur den skiljer sig från hur researrangörerna upplever sin reklam har även ett urval av bilder från researrangörernas hemsidor analyserats. Analysen har utförts med Ervin Goffmans studie av reklambilder som underlag. Tidigare forskning på ämnet visar att det inte skett så stora förändringar i hur människor framställs i resereklam.

Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk Turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbäckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVäxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörerFörfattare: Dominique Fügedi Kurs: Turismvetenskap C Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Handledare: Christer FoghagenProblem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna.Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv.Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis.

Denna uppsats uppmärksammar fenomenet volontärturism som anses vara mer utav en välgörande form av resa, där volontärer anmäler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i världen, en turismform som är ömsesidigt fördelaktig för båda parter. Volontärer reser själva eller med en organisation till olika länder för att erbjuda sin tid och hjälp i olika projekt, bland annat för att få erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie är att begreppsliggöra vad volontärturism är och dess innebörd, samt undersöka hur en volontärTurists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi även volontärTuristernas förväntningar kontra den faktiska upplevelsen på deras resa till värdnationen.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört intervjuer med åtta volontärer, varav två skedde på plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med två olika volontärorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.