Turismbranschen kännetecknas i dag som turbulent och känslig för konjunktursvängningar, denna känslighet för omvärldsförändringar sätter krav på aktörerna att ha djupa insikter i hur resenären ser ut idag och hur resenären vill se ut i morgon. För att kunna uppnå denna insikt krävs en fungerade omvärldsanalys. Genomför då aktörer i Turismbranschen omvärldsanalys för att säkra driften eller bär omvärldsanalys prägel av Fingerspitzengefühl? Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, researrangörer och destination marknadsförings organisationer (DMO) arbetar med omvärldsanalys som ett verktyg i verksamheten för att hantera en mer osäker framtid, samt hur de använder den kunskap som generas av omvärldsanalyser för strategiska beslut i verksamheten. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod, med djupintervjuer samt litteratur och artikelstudier i ämnesområdena omvärldsanalys och beslutsprocesser.

Syftet med denna uppsats är att analysera och undersöka hur motivationsarbetet ser ut inom företagmed anknytning till Turismbranschen. Undersökningen har genomförts genom att studera relevantateorier inom området och sedan kopplat dem till en empirisk studie som har innefattat företag medolika kopplingar till Turismbranschen. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod därfokus har legat på att undersöka hur motivationsarbetet ser ut inom Turismbranschen. Jag har varit ikontakt med både anställda och chefer för att undersöka om motivationsarbetet ser ut som deanställda önskar att det ska. Använder cheferna sig av de motivationsverktyg som de anställdauppfattar som viktiga eller råder det skilda åsikter om verktygens betydelse.

Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom Turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem.

I inledningen av våra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av värdskap.Engelskans hospitality är alltför vid för att kunna förklara värdskapets betydelse inom Turismbranschen.Vi har i vår uppsats belyst samt försökt förklara: Vad är värdskap? Vidare ville vi också se eventuella kulturella skiljaktigheters påverkan på värdskap. Vårt forskningsbidrag är därför en värdskapsmodell för att tydliggöra ämnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners påverkan på värdskap. Vi har också valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att få en mer djupgående förståelse för om och hur det arbetas med värdskap i praktiken..

Uppsatsen behandlar förslaget från den socialistiska regeringen år 2005 om att införa en flygskatt på transporterade passagerare. Ämnet berördes mycket i media under våren 2006 och kom att skapa reaktioner från olika håll. Skatten är till för att minska antalet flygresenärer samt som ett incitament till att använda mer miljövänligare alternativ för att minska utsläpp från flyget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder och föreställningar som finns hos aktörer inom Turismbranschen samt hos potentiella resenärer angående flygskatten? De frågeställningar som vi använder oss av är följande:· Vilka inställningar finns hos aktörer inom Turismbranschen?· Vilka föreställningar och medvetenhet finns hos potentiella resenärer? Den metod vi använder oss av är att genom skriftliga frågor och personligt möte göra intervjuer med aktörer inom Turismbranschen samt dela ut enkäter för att tillsammans med teori analysera och diskutera vår undersökning samt resultatet.

Det har blivit allt viktigare för företag i Turismbranschen att utveckla kvalitetsstrategier för att differentiera sig från sina konkurrenter. Därför är det viktigt att lyssna till kunderna och deras syn på kvalitet. När det pratas om tjänstekvalitet idag avses förhållandet mellan förväntningarna och den reella upplevelsen. Om upplevelsen motsvarar eller överstiger förväntningarna upplever kunden kvalitet. Vårt syfte med uppsatsen var att studera den kundupplevda tjänstekvaliteten på en camping.

Problematik: Många företag i Turismbranschen är säsongsbetonade och till stor del beroende av säsongsanställd personal. Den säsongsanställda personalen är oftast de som har direkt kontakt med kunden och därmed bestämmer tjänstens kvalitet, varför det blir kritiskt att framgångsrikt lyckas motivera dem. Att leda denna grupp av anställda skiljer sig på många punkter från att leda fast anställd personal. För att lyckas leda dessa anställda bör man som chef vara medveten om vilka faktorer som är viktiga för dem och vad som motiverar dem till skillnad från fast anställda.Syfte: Syftet med vår uppsats är att klargöra vilka faktorer som motiverar säsongsanställda inom Turismbranschen till att prestera sitt yttersta för företagets vinning. Vi ämnar även undersöka vilken typ av ledarskap som är mest lämpat för ledning av säsongsanställda.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. Hållbar utveckling beskrivs idag som lösningen på dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta även för miljömanagement. Miljödiplomering är ett verktyg som används för att företagets verksamhet skall påverka miljön så lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av länder som arbetar med hållbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i världen känner företag press från kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förändra klimathoten och kämpa för hållbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom Turismbranschen.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom Turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till Turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutiskkunskapssyn.Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat ? finansiell bootstrapping.Vi har angripit studiens problem ? hur finansiell bootstrapping används av företag ? med en abduktiv forskaransats.

Uppsatsens syfte är att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vår empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till Turismbranschen i stort, men främst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara på varifrån begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenär för att beskriva sig själva.

Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position.

Problem: Sveriges mikroföretag står för en företagskategori som tidigare har fått mindre uppmärksamhet. Denna grupp av företag har speciella förutsättningar för marknadsföring, exempelvis tid och pengar, vilket kan begränsa deras möjligheter att nå ut till kunden. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur familjeägda mikroföretag inom Turismbranschen, i södra Sverige, arbetar med marknadsföring. Metod: Vårt tillvägagångssätt under denna uppsats är två kvalitativa metoder där vårt empiriska material består av intervjuer samt observationer. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats har huvudsakligen varit den utökade marknadsföringsmixen, som har kombinerats med modellen mål med relationsmarknadsföring.

I dagens samhälle expanderar turismen ständigt och turism tillhör en av världens största näringsgrenar. Privatpersoner lägger mer pengar på sin fritid och dess aktiviteter idag mot tidigare och det har visat sig att semestern är privatpersoners tredje prioritet vad gäller områden inom vilka de vill spendera sina pengar. Det är viktigt att få förståelse för motivationsfaktorer i turismsammanhang för att nå en förståelse kring varför människor åker på semester. Vidare är träningsresor ett högaktuellt ämne inom Turismbranschen. Då det är en relativt ny inriktning inom turism är det viktigt för turismnäringen att veta vad som styr människor till att åka på denna typ av resor, för att kunna nå ut till rätt sorters konsumenter på ett effektivt sätt.

The social media arena is rapidly growing and more and moreorganisations take part in the daily ongoing conversations indifferent social media channels. Conversations are being heldacross borders on every available topic and ratings and reviews ofconsumer products and services is one of them. This focus onglobalisation is also the reality of the hospitality- and tourismindustry. Their customers travel across borders and are eager,given the opportunity, to share their experiences with each other.As organisations within the hospitality- and tourism industry meetthese demands in terms of providing technological infrastructurefor information sharing and involve themselves in theseconversations there are some issues that need to be addressed.What does the logic of social media look like? How iscommunicating in social media any different from traditionalmarket communication? And how can hospitality- and tourismorganisations adapt their communication to fit into the logic ofsocial media?To conclude how organisations within the hospitality- and tourismindustry can benefit from the use of social media, I haveinterviewed representatives from a number of organisations andstudied their communication.