Under en väldigt lång tid har begreppen marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra något tillsammans har systematiskt inte tillåtits korsbefrukta varandra kunskapsmässigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istället använda oss utav den, vilket innebär att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en marknad som många gånger finns inom företaget likväl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste åren att tilldela organisation/företag egenskaper som mer påminner om marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsätt genom att se bortom teoretiska modellers barriärer för att se om det finns kunskap att inhämta.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv.

Luktsinnet anses inte vara människans mest nyanserade sinne och används ofta för att upptäcka potentiella faror. Luktsinnet använd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt värdera vår omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser även att undersöka attityder mot generell doftsättning. Ett experiment har legat i grund för studien där det förväntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga än artificiella och att miljöer får högre acceptans för doftsättning än vad doftsättning av produkter får.

Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

The aim of this thesis was to look to the organization of people through social media and the Internet. Our study was conducted with a current event in focus. We began our study by examine the protests that had arisen as a result of that the American proposed law called "Stop Online Piracy Act" (SOPA)was presented. With our main focus on SOPA we began to investigate those discussions and debates that during a limited period of time were conducted on a large social news site, Reddit.com, which is a form of social media. We focused on the way that people expressed themselves over social mediawhen it comes to political issues and also whether or not Internet activism can have an effect in the society.

Då samhället går mot ett upplevelsesamhälle ställs nya krav på organisationer, och så även på museer. Vi har identifierat att Generation Y (80- och 90-talister) besöker museer i mindre utsträckning än äldre generationer vilket skulle kunna ses som oroande då Generation Y är morgondagens museibesökare och kulturkonsumenter. Generation Y är den första generationen som vuxit upp omgivna av tekniska prylar. De ställer höga krav på sin omgivning och vill bli underhållna, vilket är ett behov som museerna måste möta.Syftet med arbetet är att undersöka huruvida upplevelseproduktionsteorier kan appliceras på utställningsproduktion för att skapa attraherande utställningar för Generation Y, exemplifierat genom konceptutveckling av den permanenta utställningen på Piteå museum. Vi har funnit att upplevelseproduktion och utställningsproduktion med fördel kan kombineras.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, såsom förälder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svårigheter samt värdet av en tidigt fastställd ADHD- diagnos. På så sätt åsyftas en tydligare och en mer fördjupad förståelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhållas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. Utifrån studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrån en humanvetenskaplig ansats, där inspiration hämtats från hermeneutiken.I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering används ytterst sällan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjänst uppges vara att den bibringar förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar också hur ett missbruk påverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har även undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer där två anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal från varsin enhet också fick dela med sig av sitt perspektiv.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Behandlas flickor och pojkar olika i den svenska förskolan? Eftersom de flesta barn i Sverige idag går i förskolan så har pedagogerna ett stort inflytande på hur barn uppfattar sig själva och sin omgivning. Med genus som utgångspunkt var syftet med detta examensarbete att undersöka hur flickor och pojkar i förskolan bemöts av pedagogerna. Om det finns skillnader, görs skillnaderna medvetet, eller inte, och hur arbetar pedagogerna aktivt för att påverka de traditionella könsrollerna som finns i dagens samhälle? På en förskola gjordes under två dagar observationer och vid senare tillfällen intervjuer med sammanlagt nio pedagoger.

Bakgrund: Fetma är ett problem som leder till psykiska och fysiska komplikationer för individen. Barn med övervikt och fetma kan påverkas fysiskt och psykiskt genom utanförskap och mobbning. Bidragande orsaker till övervikt och fetma är för lite motion och näringsfattig kost. Kroppen behöver energi och näringsämnen i rätt mängd för att kunna fungera. Skolsjuksköterskan får en central roll i hälsofrämjandet och att förebygga hälsoproblem innan det har etablerats.

Luktsinnet anses inte vara människans mest nyanserade sinne och används ofta för att upptäcka potentiella faror. Luktsinnet använd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt värdera vår omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser även att undersöka attityder mot generell doftsättning. Ett experiment har legat i grund för studien där det förväntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga än artificiella och att miljöer får högre acceptans för doftsättning än vad doftsättning av produkter får.

Forskningen gällande hjärt-kärlsjukdom har tidigare utgått från män och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och påverkan på livssituationen mellan kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken Hälsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försämring i återhämtningsfasen.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band.Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra.