Sökresultat:
79 Uppsatser om Tungmetaller - Sida 3 av 6
Halter av farliga ämnen i slam och avloppsvatten i Uddebo
avloppsreningsverk
Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av Tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.
Att värdera en hamnutbyggnad : en översikt av ekonomiska verktyg samt en värdering av föroreningar
När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av Tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Textilindustrins avloppsvatten och avloppsslam ur ett miljöperspektiv : Underlag för internationella riktlinjer inom projektet Sweden Textile Water Initiative
The aim of my thesis is to obtain knowledge of textile wastewater and textile sludge from an environmental perspective, which can be used as a basis for the ?Sweden Textile Water Initiative? guidelines for a sustainable sludge management. In my study I have mainly focused on textile dyes, salts and metals and their routes during wastewater treatment.This paper is partly a literature review, which I began by identifying the pollutants discharged from each textile process. Then I studied wastewater and sludge quality, environmental aspects, possible treatment and recycling methods. I have also tried to find existing type of guidelines in order to make comparisons.
Askor från avfallsförbränning farligt avfall eller en framtida resurs
I Sverige ökar förbränningen av avfall som inte är ett helt definierbart bränsle. Detta är i mångt och mycket ekonomiskt och miljömässigt försvarbart genom den höga kvalitén på rökasreningen, som garanterar att en mycket liten del av föroreningar når atmosfären, utan dessa koncentreras i askorna. Avfallsaskor går till stor del till deponier och används där för sluttäckning eller för att deponeras, samt att en stor mängd flygaska transporteras till Langöya. Inom en tioårsperiod kommer deponierna vara sluttäckta och Langöya uppfyllt, samtidigt som mängden avfallsaskor ökar, vilket innebär krav på nya lösningar. Orsaken till att framförallt flygaskan klassas som farligt avfall är koncentrationen av Tungmetaller och föroreningar som härrör från bränslet.
Fosforåtervinning ur förbränningsaska från rötslam och rötrest
Fosfor är ett ändligt näringsämne som på senare tid uppmärksammats i samband med övergödning och bristen som råvara. Näringsämnet är livsviktigt för likväl människor som djur och växter och de brytbara fosforreserverna börjar ta slut. Det gäller att i framtiden applicera hållbara fosforåtervinningsmetoder för att ta tillvara på mängden fosfor som finns i omlopp. Avloppsslam är ett avfall som växer till storleken och med befolkningsmängden. Rötat avloppsslam tillsammans med andra avfall i form av rötrester innehåller nyttiga näringsämnen så som fosfor, kväve och kalium men också onyttiga spårämnen, patogena ämnen, organiska rester och Tungmetaller.
Hushållskemikalier : Reningsmöjligheter och miljöpåverkan
I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.
Tungmetallkoncentrationen i ytvatten och mark kring området Knuthöjdsmossen
Knuthöjdsmossens naturreservat är beläget i Hällefors, Örebro län och är känd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget Piteå. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, järnspår och slipspån. Mellan åren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i området, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att återuppta provtagningarna, därtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpåverkan avfallsupplaget Piteå har på området Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer från ytvattenproverna från åren 1994-2009 analyserades samt så insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner.
Utvärdering av slamkvalitéten vid Sundets reningsverk i Växjö
Allt färre globala tillgångar av fosfatmalmer, som används främst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att återföring av fosfor från olika källor blir allt mer viktigt. I Naturvårdsverkets utredning ?Hållbar återföring av fosfor? undersöks olika fosforflöden och deras potential för hållbar återföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslår nya gränsvärden för fraktioner som sprids på åkermark.Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan år 2007. Rötslammet används främst som gödsel inom jordbruket.
Miljöanpsassad metod för hjultvätt
In order to avoid harmful substances ending up at the municipal sewage treatment plants, it is important to purify the wastewater at the source. One such source is the wheel washers available in many tire garages which are used to wash the wheels on our vehicles when we change between summer and winter tires. It is important to wash the wheels before storage, to extend the tires lifetime. The purpose of this study is to find a green innovative solution for reduction of emissions of heavy metals at the source, so that the sludge from the sewage treatment plants can be used as fertilizer. The target is to find a wheel wash method which leads to compliance with the guidelines for car washers, and that also provides a better washing result than with the existing method.
Historiska emissioner av bly och arsenik till luft från Åfors Glasbruk och deras konsekvenser för miljön.
Åfors glasswork was a company which started in 1876 and closed in 2012 due to the bad economical situation in the company. After its closure, the glasswork left behind contaminated soil with different concentrations of heavy metals such as, arsenic from arsenic trioxide, a chemical used to remove bubbles during the melting of glass, and lead oxide, a chemical used in the production of crystal glass. Crystal glass?s production occurred under 1921-1971, but emissions of lead into the air from Åfors glasswork continued until 2011, because of the artist Bertil Valliens? artglas was made in Åfors glasswork from 1970?s and onwards.The aim of this study was to estimate how much lead (Pb) and arsenic (As) that were released by Åfors Glasswork into the atmosphere during the operational period of the glasswork in comparison with how much of lead and arsenic were purchased for the company. Added to the assistance of the data from National Archives the variations in the activities of Åfors glasswork could be shown.
Sedimentprovtagning av dagvattendammar som ett alternativ till flödesproportionell vattenprovtagning
Stormwater run-off from surfaces such as roads or rooftops is often polluted with heavy metals and nutrients. Many of these substances can cause great damage in biota if they end up in the recipient. In Sweden constructed wetlands and ponds for treatment of stormwater are frequently used, since research has shown that these treatment ponds are reducing stormwater pollution considerably to a low cost. The knowledge of these pollutant removal mechanisms and how follow-up and assessment of the ponds should be performed is still limited.To determine the pollutant removal efficiency of the stormwater ponds it is recommended that flow-weighted water samples are collected from both the inflow and the outflow of the pond. This method demands considerable resources of time and money for installations and analysis.
Dagvattendammars reningseffekt : en diskussion om utvärderingsmetoder med exempel från Västervik
Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. Västerviks kommun har beslutat för att ställa om dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD).
Allmänhetens riskperception och informationsbehov gällande förorenade glasbruksområden i Småland
Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhällsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs län. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det 290 000 m3 jordmassor förorenade av Tungmetaller som bly, arsenik och kadmium vilka härrör från glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för påverkan på hälsa och miljö.För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krävs kunskap om hur risker med föroreningarna från glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrågas. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur allmänheten upplever risker och oro för påverkan på hälsa och miljö från förorenade glasbruksområden samt deras önskemål om information.
Kartläggning av källor till nickel och kadmium inom upptagningsområdet Bergvik
Tungmetaller i naturen är ett stort problem att handskas med. Vid vattenrening i vattenreningsverken bildas slam som har stora användningsområden inom exempelvis jordbruket på grund av sitt höga fosforinnehåll som är en viktig resurs för att plantor och grödor ska kunna växa. Att erhålla ett bra och fungerande kretslopp av fosforn är därför väldigt viktigt, då det är en ändlig resurs som kommer att ta slut om inte recirkulation till kretsloppet utförs. Problemet med att använda fosforrikt slam är att det kan innehålla olika miljögifter, däribland nickel och kadmium, som anrikas i jorden och kan tas upp av grödorna på åkrarna. Detta medför att människor får i sig dessa gifter via maten.Revaq är ett certifieringssystem som är till för att certifiera det erhållna slammet för att visa att det är av god kvalité med avseende på renhet från olika gifter.
Algblomning i dammar, i stad och på golfbanor :
Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och Tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer.
Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.