Sök:

Sökresultat:

79 Uppsatser om Tungmetaller - Sida 2 av 6

Alger på Textil

Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av Tungmetaller, vilket är ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en påvisad bra effekt gällande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvärdera möjligheterna till vidhäftning av alger på textila material. Målet är att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera Tungmetaller från vatten. Valet att odla alger på textil grundas på dess portabilitet, förmåga att täcka stora ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger från vattnet.

Retention av tungmetaller i en anlagd våtmark : studier av Vattenparken i Enköpings kommun

The aim of this study was to examine the amounts of heavy metals in the sediment of a wetland constructed for stormwater treatment. The wetland is called Vattenparken and is located in the city of Enköping. The heavy metals which were analysed were Pb, Cd, Ni, Zn, Cu, Cr and Hg. The total metal concentrations were determined using HNO3 chemical extraction. From 8 sampling sites 5 sediment cores were taken.

Förorenad mark Förekomst och spridning av koppar och zink i Gräsdalenanläggningens närområde, Gusum, Östergötland.

Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som Tungmetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket.

Tungmetaller i marken vid träimpregnering i Hede, Härjedalen

Förorenad mark som konsekvens av gamla träimpregneringsanläggningar är vanligt förekommande i Sverige. Situationen i landet utgör idag ett miljöhot och alltmer resurser satsas på undersökning och sanering av förorenade områden. På fastigheten Hede kyrkby 79:1 i Hede har Härjedalens Trä AB under senare delen av 1900-talet bedrivit impregneringsverksamhet i form av tryckimpregnering. Idag ägs fastigheten av företaget Härjedalens Träförädling AB, som drivs av bröderna Staffan, Robert och Lars-Åke Grubb. Impregneringen är nedlagd och företaget har istället specialiserat sig på förädling av sågat virke genom hyvling och tillkapning.

Undersökning av tungmetallspridning på militärt skjutfält

Bensår uppkommer till följd av perifer kärlsjukdom och drabbar främstäldre personer. Denna typ av sår kan ibland vara svårläkt. Vardagslivetpåverkas och det är därför viktigt att finna orsaker till att bensår inte läker.Nekrotisk vävnad och fibrinbeläggning kan utgöra ett hinder för sårläkning,larvterapi är en metod som används för att debridera död vävnad. Syftet medstudien var att söka evidens för om larvterapi är en fördelaktig metod vidbehandling av bensår. Nio vetenskapliga studier ingick i dennaevidensstudie.

Dricksvattenprovtagning i enskilda vattentäkter med närhet till nedlagda deponier : En fallstudie i Karlstads kommun

Nedlagda deponier klassificeras som potentiellt förorenade områden. Detta eftersom avfallsmassorna i en nedlagd deponi kan sprida föroreningar till den omgivande miljön även efter driftfasen. Äldre nedlagda deponier utgör generellt ett högre miljöhot än deponier i drift eller deponier avslutade i modern tid i och med att de omfattas av ett lägre miljöskydd. De äldre nedlagda deponierna saknar skyddsbarriärer i under- och överliggande lager, är ofta olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse och har obefintlig övervakning och behandling av lakvattnet. Spridning av lakvatten från deponierna med grundvattnet som recipient har pekats ut som den enskilt största risken förknippad med äldre nedlagda deponier.

Renare dagvatten från kvarteret Brännugnen

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av Tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Masugnsslaggens potential som filtermaterial för metaller i vägdagvatten

Dagvatten från vägar innehåller ofta Tungmetaller. De vanligaste metallerna i vägdagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats från vägdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Masugnsslaggens potential som filtermaterial för metaller i vägdagvatten

Dagvatten från vägar innehåller ofta Tungmetaller. De vanligaste metallerna i vägdagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats från vägdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Vegetation för öppna dagvattenanläggningar : användningsområden och utformning i en stad

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

Är fytoremediering en realistisk metod för att rena marken runt Glasriket på arsenik, kadmium och bly?

Phytoremediation is a technique using the ability of plants to absorb pollutants in their biomass from contaminated soils and remediate it. The plants are then harvested and the soil gets purified. This method is more environmental-friendly than the normally used methods for soil remediation. Glasriket in Småland is an area with large amount of pollutants including arsenic, cadmium and lead. This area must be cleaned from these metals because of the high threat to the environment ant the health of people who live here.

Tungmetaller i metabolismen hos värphöns och slaktkycklingar

Mussel meal is a potential source of protein, with a good composition of amino acids, for laying hens and broiler chickens, and may replace the use of fish meal in organic poultry production. Lead and cadmium are heavy metals which occur in the environment and can be accumulated in mussels. When poultry are exposed to heavy metals, the metals are absorbed in the small intestine and distributed in the body in the form of ions, complexes or bound to proteins. In poultry, lead accumulates in bone tissue, liver and kidneys, while cadmium accumulates in liver and kidneys. Generally very low concentrations of these heavy metals occur in muscles of broilers which have been exposed to feed contaminated with cadmium or lead.

Redovisning av immateriella tillgångar vid företagsförvärv enligt IFRS : resulterar förändringen i en mer rättvisande bild?

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av Tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.

Dammbindning av grusvägar med mesakalk

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lämplig mesakalk är som dammbindare på grusvägar. Examensarbetet är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Vägverket region norr. Huvudsakligen har eventuella miljöpåverkningar undersökts. En stor del av en obunden vägs miljöpåverkning på omgivningen har med dammbindningen att göra. En vägsträcka med undermålig dammbindning kan även med begränsad trafikmängd ge störningar på omgivningen, och dessutom onödigt stora underhållskostnader som följd.

Fosfora?tervinning genom alkalisk lakning av fo?rbra?nt avloppsslam

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder Tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->