Tungmetallflödet i den urbana miljön kan leda till resursproblem för att återföring avavloppsslam som växtnäring till brukbar jord kan försvåras av tungmetallhalter. Syftet med examensarbetet var att bidra till Käppalaförbundets uppströmsarbete genom att identifiera tungmetallkällor i avloppssystemet. Detta uppnås genom en substansflödesanalys med avseende på metallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink för kommunerna Sigtuna och Solna vilka tillhör Käppalaförbundets upptagningsområde. Verktyget som därvidlag utvecklas identifierar tungmetallkällor, storleken av utsläppen och ger information om var åtgärdsinsatser är effektivt.För verktygsutvecklingen definierades det studerade systemet till fem områden: hushåll, verksamhetsutövare, dagvatten, tillskottsvatten och övrigt. Tungmetallkällor identifierades och grupperades till ett av de fem delområdena.

Gröna tak har blivit en alltmer vanlig åtgärd för att hantera ökade dagvattenmängder i städer med stora andelar hårdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat på hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fåtal studier har undersökt hur kvaliteten på det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehåll i avrinningen från gröna tak behövs för att fastställa dess miljöpåverkan.   Syftet med arbetet var att analysera kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak och fastställa huruvida det förekommer Tungmetaller i avrinningen eller ett näringsläckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes är utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark.

Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av Tungmetaller (främst bly och kadmium) till Örebros avloppsreningsverk Skebäcksverket. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med Tungmetaller till reningsverket. Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet är att slammet producerat i Skebäcksverket innehåller höga halter av bly och kadmium.

Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.

Hässleholms Renhållare AB är ett avfallsbolag som innehar en oljebehandlingsanläggning på deras centrala avfallsanläggning i Vankiva. På oljebehandlingsanläggningen tar de emot slam från oljeavskiljare och bilvårdsanläggningar samt i mindre mängd förorenade massor. Från behandlingsanläggningen utgår det en vattenfas som leds via ett avloppssystem vidare till det lokala behandlingssystemet för lakvattnet. I bolagets tillstånd för Vankiva avfallsanläggning har det föreskrivits att varje delflöde till den lokala behandlingen av lakvattnet måste kontrolleras för att inte fastställda gränsvärden för olja och Tungmetaller ska överskridas. Under våren 2006 kompletterades avloppssystemet från oljebehandlingsanläggningen till lakvattenbehandlingen med en filterbrunn.

Hammarby Sjöstad, är en ny stadsdel som för närvarande (2003) byggs i södra Stockholm. I Hammarby Sjöstad finns inga industrier och dagvattnet tas omhand separat vilket innebär att ett renodlat hushållsspillvatten bildas. Det erbjuder således möjlighet att kontrollmäta hushållens andel av farliga ämnen i avloppsvattnet och jämföra med andra typer av avloppsvatten. Bostadsområdet har högt uppsatta miljömål och vattenbesparande utrustning har installerats samtidigt som materialval och information ska hjälpa till att göra avloppsvattnet från området renare än från andra områden. Syftet med detta examensarbete var att karaktärisera sammansättningen på avloppsvattnet från hushållen i Hammarby Sjöstad och att dra paralleller till sammansättningen på hushållsspillvatten i övriga Sverige.

Det finns ca 80 000 misstänkt eller konstaterade förorenade områden i Sverige idag. Inom dessa områden kan det finnas växter, svampar, bär och frukt som tar upp föroreningar. Konsumtion av dessa vegetabilier innebär humanexponering av till exempel Tungmetaller som i sin tur kan innebära en hälsorisk. Inom glasriket i Småland har det funnits 81 glasbruk. I glastillverkningen användes stora mängder Tungmetaller.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som Tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Kiruna Värmeverk AB producerar el och fjärrvärme till Kiruna tätort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett sandfilter före utsläpp till recipienten Luossajoki. Länsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gällande tillstånd ålagt Kiruna Värmeverk AB att vidta åtgärder för att sänka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av Tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, torv och järnoxidtäckt olivinsand har utvärderats, i syfte att bedöma om materialen kan användas som filtermaterial.

The purpose of this thesis has been to assess whether leaching from one particular Swedishlandfill site, Skörbytippen, is contributing to elevated levels of heavy metals in a ditch runningfrom the landfill site to the lake Mälaren in the communal region of Håbo kommun. Since theditch is stretching approximately five km downstream from the landfill site, in situ observationsand maps with known points of inflow was utilized to determine appropriate test points for thecollection of samples.Soil, water and sediment samples were collected and analyzed for content of organic material, pHand conductivity. Data on plant-available elements and total amounts of heavy metals wasacquired through ICP-analysis.The results show that the Skörby landfill is currently in the methane-forming anaerobedevelopment phase, which indicates that the concentration of free and complex-bound metals inthe leachate water should be low due to chemical binding with other landfill compounds. The pHof the sediment samples was generally one unit higher than the soil samples and some of themeasured data, such as pH and conductivity, show that an environmentally disturbing dischargeof some kind of strongly alkaline chemical(s) has been made from Benders? takpanneindustri inclose proximity to the landfill.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som Tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Detta examensarbete har utförts åt Banverket Norra Banregionen, Investeringssektionen i Luleå. Syftet med arbetet var att med hjälp av lakförsök undersöka metallers lakningsbenägenhet och miljöpåverkan hos banvallsmaterial som innehåller järnsand. Banvallarna kan vara en källa till spridning av föroreningar. De innehåller föroreningar som t ex rester från oljor, Tungmetaller, bekämpningsmedel och impregneringsmedel. I banvallarna har olika typer av slagg bl.a.

Det vatten som avrinner från hårdgjorda ytor, så kallat dagvatten, innehåller ofta en mängd olika föroreningar, så som Tungmetaller och näringsämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. Ett vanligt sätt att rena detta vatten är genom öppna system, som dammar och våtmarker, eftersom de fungerar både som flödesutjämnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, Märsta, finns en dagvattenanläggning med dammar och översilningsytor, vars syfte är att rena dagvatten från ett avrinningsområde på ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primära syfte var att leda vattnet förbi Märsta centrum. Tunneln är ca 3100 m lång, sprängd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till Märstaån. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.

Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön.

Bakgrund: Totalförsvarets forskningsinstituts skjutbana i Grindsjön är en provanläggning där storskaliga försök kan utföras för analys och metodutveckling av militära vapensystem. Olika typer av material som kan röra sig om fordonsskydd eller personskydd testas. Arbetsplatsen undersöktes av Previa, augusti 2011 och flera problemområden identifierades. Ventilationen i skjutbyggnaden hade brister och misstanke fanns om exponering för damm och partiklar samt Tungmetaller på skjutbanan.Syfte: Syftet med studien var att utföra mätning av exponering för damm samt Tungmetaller på FOI:s skjutbana, där ventilationsundersökning och emissionsmätning gjordes för att förtydliga exponeringsbilden. Koncentrationer av identifierade potentiellt hälsofarliga ämnen jämfördes med hygieniska gränsvärden varefter åtgärdsförslag presenterades.Metod: Studien utfördes med hjälp av observationer, intervju och mätningar.