Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under Tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med Tsunamikatastrofen i Thailand 2004.

De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under Tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig.

Tsunamikatastrofen (2004) innebar ett stort lidande för de människor som drabbades. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av det första året som gått efter att de på plats upplevt Tsunamikatastrofen år 2004. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie. Datamaterial i form av intervjuer med drabbade cirka ett år efter katastrofen inträffade söktes i Sveriges Televisions databas. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats är en studie av de dokument som Regeringen och Sida skrivit om det humanitära biståndet, hur Regeringen och Sida ser på humanitärt bistånd, vad de anser att det humanitära biståndet är etc. Det finns även en jämförelse mellan Regeringens och Sidas syn på det humanitära biståndet och den syn på humanitär bistånd som framträder i dokument om det humanitära biståndet i samband med Tsunamikatastrofen.Analysen belyser de diskurser som framträder i samtliga dokument i kombination med teorier om bistånd och makt. Tyngdpunkten i analysen hamnar på hur Regeringen och Sida ser på det humanitära biståndet; om det är långsiktigt eller kortsiktigt, hur det ser på biståndsmottagarna och vilka som får del av det humanitära biståndet.

Internationella händelser såsom 11 september och Tsunamikatastrofen har förändrat förutsättningarna för resebranschen på många sätt. Bland annat har ett ökat säkerhetstänkande hos resenärer manat fram ett paradigmskifte gällande synen på krishantering. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för och kartlägga hur en medelstor resebyrå hanterade den internationella kris som uppkom i samband med Tsunamikatastrofen. De förutsättningar som gäller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges på hur företaget bör arbeta i framtiden när det gäller krishantering.Forskningsbidraget med denna uppsats blir således att utifrån ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mån en krishanteringsplan förbättrar förutsättningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, där tillvägagångssättet varit en kvalitativ ansats.

Syftet med vår studie är att först ta reda på hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation på en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lämpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenärer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vår uppsats kring Tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gått till väga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende.Vi har i denna uppsats valt att använda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats då vårt syfte är att undersöka fenomenet Tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda på hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gång då vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. Vår empiri består av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta området.Vi har utgått från en modell som förklarar hur återhämtnings-processen för en destination bör gå till och implementerat denna modell på reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gång sett vara extra vitala är relationen med kunder samt relationen med media för att kunna återhämta sig efter en kris.

Syftet med vår studie var att undersöka hur journalister väljer att efter tio år återspegla den tsunami som inträffade i Sydostasien 2004. Vi har tittat på hur journalister berättar om katastrofen, vad de rapporterar om och vilka aktörer som yttrar sig i rapporteringen. Vi har även tittat på hur den återspeglande rapporteringen skiljer sig från den som florerade under Tsunamikatastrofen. 2004 verkade journalister under en pågående katastrof, vilket gör att katastrofen inte blir lika känslomässigt påtaglig 2014.Metoden vi använt är en kvantitativ innehållsanalys, där vi tittat på det manifesta innehållet i 233 tidningsartiklar från 42 svenska tidningar. Resultatet analyserade vi med hjälp av tidigare forskning och teorier kring bland annat journalistens arbetsrutiner under både vardagliga och extraordinära förhållanden.Våra resultat visar att rapporteringen 2014 främst handlar om bearbetning, sorg och livet efter tsunamin och att majoriteten av de aktörer som yttrar sig i artiklarna är drabbade/anhöriga och från Sverige.

It has now passed a few months since the events in Soth East Asia during Christmas 2004. The purpose of our essay is to analyze factors that may influence the Government?s managment of catastrophes.In connection with the Tsunami disaster in South east Asia, the Swedish contingency system was the center of attraction. The criticism against the Government have not eluded many people. Not to mention the fact that the Government didn?t act rapidly and appropriately.

Syfte: Syftet är att ta del av människors livsberättelser kring Tsunamikatastrofen med utgångspunkt i kris- och katastrofpsykologi. Vi vill även ta reda på vad det är som får människor att återvända till katastrofplatsen och hur livet går vidare efter en katastrof. Frågeställningar: Hur har krisförloppet sett ut för människorna i vår urvalsgrupp?Vilka bearbetningsmetoder har människorna i vår urvalsgrupp använt sig av? Vilken innebörd fick återvändandet till Thailand/platsen för människorna i vår urvalsgrupp?Vilka konsekvenser har katastrofen fört med sig för människorna i vår urvalsgrupp?Metod: Undersökningen som har genomförts i Thailand och vi har med en halvstrukturerad intervjuguide mött svenskar och thailändare som på något sätt drabbats av Tsunamikatastrofen, annandag jul 2004. Vi har kompletterat berättelserna med observationer.Material: Vårt material består av åtta informanters livsberättelser om hur de upplevt katastrofen.

Syftet med uppsatsen är att jämföra svenska Aftonbladets och brittiska Daily Express nyhetsrapportering under första veckan av Tsunamikatastrofen i Asien 2004. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar gjorts: Vad är huvudfokus i rapporteringen? Vilka länder rapporteras det mest ifrån? Vilka personer får komma till tals? Undersökningen grundas på teorier om nyhetsvärdering och medielogik, samt tidigare forskning om kriskommunikation. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys och har utförts med hjälp av ett kodschema. Sammanlagt kodades 223 texter från tre olika genrer; notiser, artiklar och reportage.Resultatet visar att Aftonbladets och Daily Express rapporteringar inte skiljer sig så mycket från varandra.

I denna uppsats har det grundläggande ämnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och även hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har även gjorts utifrån Tsunamikatastrofen som inträffade den 26 december 2004.Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med åtgärder som ska tas om en kris skulle inträffa.När tiderna förändrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick människan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. Människans starka släktband och vänskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och därför utvecklades tilliten från de sociala relationerna till de såkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas på en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i våra samhällen. Tilliten som människor idag känner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis och kunskap inom områden som människan själv inte är så kunnig inom.

Syfte: Att undersöka: Hur samarbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna fungerade på det kriskommunikativa planet i samband med Tsunamikatastrofen annandag jul 2004. Hur tilliten till de abstrakta systemens experter påverkades vid katastrofen. Hur det senmoderna samhället och globaliseringens allt större rörlighet ställer nya krav på svenska myndigheters insatser utomlands.Bakgrund: Tsunamikatastrofen i Sydostasien annandag jul är den enskilda händelse som har krävt flest svenskars liv i modern tid. Det är mycket ovanligt att ett samhälle har full beredskap för en händelse av den här storleken. Katastrofen var fullbordad oerhört fort, långt innan någon blivit förvarnad.

This report is an evaluation of the cooperation between the rescue command centre and the POSOM-groups (?Psychological and social support?) after the Tsunami catastrophe in December, 2004. The report describes the interaction between these two municipal administrations, what services the rescue command centre provided and how they gathered information. Finally the author suggests different solutions to how the collaboration within these different municipal administrations can be increased and improved in future times of crisis..

In December 2004 an earthquake coursed waves that hit Thailand. Over 5000 people died, and Sweden was the tourist country that has been effected the worst. The catastrophe precipitated Sweden in crises and the demand became high for Swedish government to act. Swedes followed the development via media, why media became the crucial element for how the public perceived politicians? acting.

The aim of this paper is to examine the experience of two Swedish women who survived the tsunami catastrophe in Thailand 2004. Through their biographies, Sävstam and Ernsth-Ohlsson have revealed their experiences, before, during and after the tsunami catastrophe. Coping theory is used to explain how they cope with the consequences of the tsunami catastrophe, and how culture affects the coping process. Pargament´s (1997) theories in coping are used to examine this paper. Pargament argues that the coping process is influenced by the culture context of the individual.