MĂ„let med uppsatsen Ă€r att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande pĂ„ urbana platser. MĂ„let har Ă€ven varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning pĂ„ Fristadstorget. De frĂ„gestĂ€llningar som stĂ€llts Ă€r vilka aspekter som kan leda till trygghet pĂ„ en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrĂ„n ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap och förstĂ„else för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. TvĂ„ olika litteraturstudier har gjorts.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) karaktÀriseras av nedsatt lungfunktion och andnöd. I Sverige Àr drygt en halv miljon drabbade och sjukdomen ökar i förekomst. Ett gott bemötande Àr avgörande för hur patienter upplever omvÄrdnaden. Individuellt anpassad information till patienten Àr en förutsÀttning för att de skall bli delaktiga i sin vÄrdsituation. Tidigare forskning visar att ungefÀr 1/3 av patienterna nÄgon gÄng har upplevt sig illa bemötta nÀr de sökt vÄrd.

I detta arbete har vi undersökt lÀrares arbetssituation nÀr det finns utÄtagerande barn i klassen. Intervju- och observationsundersökningens syfte Àr att vi vill öka kunskaperna om hur lÀrarens arbetssituation ser ut i dagens klassrum. Vi tar upp att skolan ska vara en plats dit det ska vara roligt och lÀrorikt att gÄ men ocksÄ att skolan Àr en mötesplats dÀr mÀnniskor med mÄnga olika bakgrunder ska fÄ möjlighet att utvecklas som individer under trygghet. Detta stÀller stora krav pÄ dem som arbetar inom skolverksamheten. Ni som lÀser detta arbete kommer att fÄ en liten insikt i vad som hÀnder i ett klassrum nÀr de sociala faktorerna tar över och blir till problem..

Antalet Àldre blir idag allt fler och behovet av vÄrd flyttas upp i Äldrarna. Det krÀver att insatser inom ÀldrevÄrd och omsorg hÄller hög kvalité och placerar mÀnniskan i centrum för att skapa förutsÀttningar för Àldre att leva ett vÀrdigt, meningsfullt liv och kÀnna vÀlbefinnande. FrÄgan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM Àr faktorer som pÄverkar Àldres tillvaro pÄ Àldreboende. Syftet med studien var att fÄ djupare kunskap och förstÄelse i Àldres livsvÀrld pÄ Àldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse Àldreboendet som institution har för deras hÀlsa. TvÄ livsberÀttelseintervjuer genomfördes under en timme var med tvÄ Àldre, en man och en kvinna boende pÄ ett Àldreboende i Mellansverige.

Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

This thesis is an evaluation of the new traffic solution at ?Skvallertorget?. The innovative theory behind it is to increase traffic-safety by introducing insecurity feelings for road-users. The conclusion of the evaluation is that the newtraffic solution is well adjusted according to guidelines for municipal traffic planning. The evaluation also illustrates the conflict between traffic planners deliberate attempt to avoid clear information and the road users wish to get it.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 FrÄgestÀllning: Hur kan vi förstÄ stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vÄr uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering. Slutsatser: UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning har vi kommit fram till att det Àr vik-tigt att skapa trivsel pÄ arbetsplatsen, att det finns en trygghet och kÀnsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anstÀllda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation..

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta pÄverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien Àr uppdelat i tvÄ teoretiska teman; de hÄrda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta Àr en kvalitativ studie och resultatet Àr baserat pÄ sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder pÄ att vikten vid en introduktion ligger pÄ arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Introduktion: En viktig del av omvÄrdnadsforskning Àr patientens upplevelse av sin situation och samspelet mellan patienten och vÄrdaren. NÀr döden nÀrmar sig förÀndras patientens kropp och i dödsögonblicket hÀnder nÄgot med kroppen. Det Àr detta mysterium, som har lett fram till denna studie för att skaffa djupare kunskap om mÀnniskans upplevelse av sin kroppsliga förÀndring i livets slutskede.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur patienten upplever sin kropp under palliativ vÄrd pÄ en geriatrisk klinik och om vilket stöd de behöver av sjuksköterskan för att uppleva trygghet i sin kroppsliga förÀndring. Metod: Denna studie Àr en forskningsplan och innehÄller en pilotstudie. Som metod anvÀnds fenomenologisk hermeneutik inspirerad av Ricoeurs filosofi.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Uppsatsen undersöker huruvida den sociala turismen har ökat eller minskat i Sverige sedan utvidgningen av EU, med fokus pÄ utvidgningen Är 2004. Samordningen av de europeiska medlemsstaterna och deras respektive socialförsÀkringssystem innebÀr att individer som rör sig inom EU inte ska förlora sin sociala trygghet. Undersökningar visar dock pÄ att intresset för de svenska socialförsÀkringarna inte Àr sÄ stort som befarat..