Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst område värdesätter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras på en enkätundersökning där svaren har sammanställts i tabeller och diagram. Vad som gör ett område attraktivt är personligt och beror på många olika aspekter, vilka vi har försökt att fastställa i arbetet..

Studiens övergripande syfte är att undersöka sambanden mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse. De konkreta frågeställningarna är 1. Finns det något direkt samband mellan fem grundläggande värderingar och arbetstillfredsställelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse? Undersökningens primära fokus är frågeställnigen 2.

Bakgrund: Under ett år drabbades 105 000 patienter av vårdrelaterade skador. Vården har ett lagbundet ansvar att arbeta för patientsäkerhet samt att göra patienten delaktig i detta arbete. Delaktighet innebär att patienten har möjlighet att påverka sin vård, men sannolikheten att som patient ifrågasätta vården har visat sig vara liten. Istället får patienterna kämpa för att ens bli hörda, vilket skapar ett vårdlidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas perspektiv på hur deras delaktighet i vården påverkar patientsäkerheten.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Syftet med denna studie var att, utifrån patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vård och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestämd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik på ett länslasarett, två sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre handledare som handledde enligt en bestämd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ metod med innehållsanalys. I patientintervjuerna identifierades två teman och fyra kategorier. I temat ?trygghet och en upplevelse av delaktighet? beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten såg patientens omvårdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning.

Syftet med denna rapport är att nå kunskap om hur fritidspedagoger kan arbeta för att skapa trygghet, vänskap och verka för en inkluderande miljö inom skolan och fritidshemmet. Rapportens tillämpade insamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer i syfte till att samla in bred data. Just denna metod valdes för att kunna ge fritidspedagogen möjlighet att ge så uttömmande svar som möjligt under intervjutillfället. Inför intervjuerna hade färdigbestämda frågeområden skapats, medan de efterföljande följdfrågorna tilläts variera beroende på de svar som gavs. Antalet informanter som ställde upp för att intervjuas var åtta stycken.

Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svårt sjuke patienten och dennes närstående på ett professionellt sätt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad hypotermibehandling av patienter som överlevt hjärtstopp. Tio intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att sträva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att känna stress och oro men ändå glädje när det går bra, att ha funderingar om det är det etiskt rätta att ge behandling, att vilja möta de närstående med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del då deltagarna kände mest stress och rädsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.

Bemötande har en stor betydelse för patientens upplevelse av god vård. Alla har rätt till god vård samt att vården ska bygga på respekt för patientens integritet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: Att vilja veta och vara delaktig; att känna maktlöshet och inte bli tagen på allvar; att vänta länge och inte bli sedd; att bli omhändertagen och få stöd av personalen gav trygghet. Resultatet visade brister på information och kommunikation mellan personal och patienter samt behov av att få veta vad som händer.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.