Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strÀvan efter att utvecklas, bör förÀndra sin service och vÀrna om sina kunder, det vill sÀga sÀtta hyresgÀsterna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag mÄste verksamheten inriktas pÄ det som Àr viktigast för hyresgÀsten och det Àr enligt kundundersökningarna trygghet. Att sÀtta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?Ett arbetssÀtt för att skapa trygghet Àr brottsförebyggande ÄtgÀrder, eller situationell brottsprevention som det ocksÄ kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfÀllen och att ta bort vinningen med att begÄ brott.

VĂ„rt övergripande syfte med detta arbete Ă€r att ta reda pĂ„ vilket sĂ€tt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten hos elever. Genom vĂ„ra teoretiska studier har vi fĂ„tt resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten. I vĂ„ra empiriska studier har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa metoder för att ta reda pĂ„ vĂ„rt syfte. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer pĂ„ fyra barngrupper vid tre tillfĂ€llen, dĂ€r man medvetet anvĂ€nder sig av drama i undervisningen. Även vĂ„ra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten.

Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000 per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

TjÀnstesektorn Àr en av de sektorer som ökar mest. Fler och fler tjÀnsteföretag dyker upp pÄ den svenska marknaden, nÄgot som medför att nya konstellationer uppstÄr inom och utanför företagens funktioner. Distribution, att förflytta produkt frÄn producent till konsument, Àr en av dessa funktioner. Hur ser konsumenten pÄ detta nÀr förutsÀttningarna för distribution Àndras. VÄrt syfte med C-uppsatsen Àr att undersöka Àr att undersöka i vilken grad faktorerna pris, distribution, image och trygghet styr valet för en kund att vÀlja en mellanhand som leverantör av tjÀnsten istÀllet för producenten.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka moderskapet i Serbien. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn har varit:1. Vilken uppfattning har mödrarna om sitt förÀldraskap?2. Upplever mödrarna att de tillgodoser barnets grundlÀggande trygghetsbehov. Om sÄ Àr fallet pÄ vilket sÀtt?3. Vilket stödbehov upplever mödrarna att de har?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr sju mammor intervjuades.

Alltfler mÀnniskor har en önskan om att fÄ leva sina sista dagar i hemmet. Att vara nÀrstÄende till en döende person innebÀr ofta en enorm pÄfrestning och en krisartad livssituation. NÀrstÄende stÀlls inför svÄra utmaningar och upplever en börda i att upprÀtthÄlla vardagen och utföra praktiska göromÄl i vÄrden av den sjuke. Samtidigt fÄr de hantera bÄde den egna och den sjukes sorg och förtvivlan. De nÀrstÄende ser sin insats som ett sÀtt att ge tillbaka nÄgot av den kÀrlek de sjÀlva fÄtt och har en önskan om att patientens sista vilja ska respekteras.

Detta Àr ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid LuleÄ Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera mÀnniskors upplevelse av trygghet i förhÄllande till sjukförsÀkringen och hur viktig tjÀnstemÀn som möter berörda individer och individerna sjÀlva uppfattat att individens upplevelse av trygghet Àr för rehabilitering till arbete.Det Àr en mycket liten andel personer som blir nekad/fÄr indragen sjukpenning eller utförsÀkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svÄrt att förstÄ för det egna konkreta Àrendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förÀndras och vilken praxis som tillÀmpas kan göra det svÄrt för individen att kÀnna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstÀmmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförÀndrats sÄ att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förÀndrats vilket kan göra det Ànnu svÄrare för den med begrÀnsad arbetsförmÄga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrÄn Anthony Giddens Modernitet och sjÀlvidentitet och Ulrich Beck RisksamhÀllet men ocksÄ senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén SjukförsÀkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat SocialförsÀkringsrapporter.Studien Àr genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjÀnstemÀn inom Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmÀssigt möter sjukskrivna, hÀlften av alla informanterna har egen erfarenhet av lÀngre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgÄr det att trygghet rörande individens ekonomi Àr av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och ÄtergÄng i arbete/att klara av att hantera förÀndringar och vara förÀndringsmotiverade.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

Background: Every year 56 million people die around the world and it is estimated that 60% of these people are in need of palliative care. It has been shown that patients in the palliative care experienced their situation as uncertain. When life no longer was certain, the patients tried to live their life day by day and make the best of it. Problem: When patients were diagnosed with an incurable disease the future became unsure, because their life would come to an end. Therefore patients with a palliative diagnosis could be in need of experiencing feelings of security.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten frÄn vÄrdrelaterade infektioner kan omvÄrdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vÄrdpersonal i handhygienarbetet. Det Àr viktigt att förbÀttringsarbetet bedrivs sÄ att följsamheten blir bestÄende.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.