Upplevelsen av att vistas pÄ offentliga platser i större stÀder Àr olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsÀttas för brott Àr inte alltid de platser dÀr det statistiskt sÀtt sker flest brott. Stockholm Àr en av de stÀder som jag har tittat pÄ och pÄ vilka platser i storstaden som upplevs pÄ vilket sÀtt.Risken för att utsÀttas för brott pÄ offentliga platser har ökat och vÄldsbrott pÄ offentliga platser stÄr för 18 % av antalet anmÀlda brott och dÀr ingÄr Àven misshandel och sexualbrott. Jag har titta nÀrmare pÄ hur man upplever sin trygghet i vardagen och pÄ vilket sÀtt man kan hindra eller förÀndra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som Àr personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mÄr för att snabbt kunna ta kontakt med nÄgon om otryggheten ökar och förstÀrka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjÀnst kopplat i sig i form av en applikation..

Det hÀr examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning pÄ empati och trygghet. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt pÄ vilket sÀtt pedagogiskt drama kan anvÀndas i förskolans vardag. Jag har utgÄtt frÄn följande tvÄ frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? PÄ vilka sÀtt kan pedagoger anvÀnda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frÄgor har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var bÄde pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var Àven verksamhetsansvarig pÄ en teaterförskola.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig pÄ olika sÀtt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vÄrd Àr en god vÄrdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gÀlla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund sÄ jag som lÀrare vet vad som gÀller angÄende trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt fÄ en överblick över vad lagen sÀger i olika disciplinÀra situationer och hur jag som lÀrare ska agera och nÀr rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehÄll har jag Àven jÀmfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnÄs krÀvs dock att de som arbetar inom skolan fÄr ordentlig kunskap om den nya lagens innehÄll. FörÀldrar och elever bör givetvis ocksÄ informeras.

IntroduktionDen perioperativa vÄrdprocessen syftar till att ge sjuksköterskan och patienten en möjlighet att genom kontakt skapa en relation.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka vad patientkontakt innebÀr för operationssjuksköterskor.MetodStudiens deltagare var operationssjuksköterskor som tillfrÄgades om vad patientkontakt innebar fördem. En kvalitativ innehÄllsanalys gjordes pÄ intervjuerna som kodades och delades in i kategorierutifrÄn de meningsbÀrande delar som framkom.ResultatOperationssjuksköterskorna strÀvar efter att inge förtroende och trygghet genom att etablera en brakontakt med patienten. Genom kontakten fÄr operationssjuksköterskorna möjlighet att tillÀmpa sinaomvÄrdnadskunskaper samt att fÄ visa vem de Àr.DiskussionTrygghet, förtroende och kommunikation Àr grunden för en bra relation mellan sjuksköterskan ochpatienten. Relationen ger sjuksköterskorna en kÀnsla av helhet sÄvÀl yrkesmÀssig som personlig. DÄsjusköterskan och patienten möts som individer kan de skapa en mellanmÀnsklig relation som Àr enförutsÀttning för god omvÄrdnad.SlutsatsOperationssjuksköterskorna vÀrdesÀtter patientkontakten.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning pÄ förskolan ur pedagogers och förÀldrars perspektiv men Àven vad författare skrivit i Àmnet. I arbetet ligger stort fokus pÄ pedagogers och förÀldrars roll under inskolningsprocessen men Àven pÄ barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger och förÀldrar kan underlÀtta inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollÀrare och fem förÀldrar.

Eftersom stölder Àr ett stÀndigt problem som hela tiden ökar Àr det viktigt att personalen Àr sÀkerhetsutbildad för att klara en stöld- eller hotsituation sÄ bra som möjligt. Personalen kan komma att utsÀttas för situationer som de inte kan bemÀstra. Med denna insikt har författarna undersökt hur det stÄr till med tryggheten hos personalen och vilka risker de utsÀtts för i sitt dagliga arbete ute i butikerna. Hur hÀnger trygghet och Ängest hos butikspersonalen ihop med stöld- och rÄnförebyggande ÄtgÀrder? En undersökning gjordes i fem olika butiker i Varberg och genom stÀllda frÄgor till personalen har fakta samlats in om personalens trygghet och deras Ängest i butikerna.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur brukare med beviljad nattillsyn ser pÄbegreppen trygghet och otrygghet i sin omsorgssituation nattetid. Vidare Àr Àven syftet attse till hur de uppfattar teknik som ett komplement inom omsorgsarbetet. De frÄgestÀllningarutgÄr ifrÄn Àr:? KÀnner brukaren sig trygg nattetid?? Vilka faktorer anser brukaren Àr de viktigaste för trygghet nattetid?? Upplever brukaren faktorer i omsorgen som leder till otrygghet?? Anser brukaren att den teknik som presenteras kan leda till en ökad kÀnsla avtrygghet eller anser de att det leder till otrygghet?Metod: Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativ metod i form avdeskriptiva halvstrukturerade intervjuer. De fem informanterna Àr ensamstÄende kvinnor iÄldern 82-92 Är, de bor alla kvar i det egna hemmet och har Àven insatser frÄn hemtjÀnstenunder dagen.

Om dom skrattar Ät mig kan jag skratta Ät dom Àr en kvalitativ studie dÀr arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framstÀllning. Resultatet visar att muntlig framstÀllning i skolan upplevs som jobbigt och svÄrt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ÀndÄ pÄ en positiv instÀllning till muntlig framstÀllning och vill fortsÀtta att öva och genomföra muntliga framföranden samt fÄ ytterligare undervisning i hur muntlig framstÀllning genomförs pÄ bÀsta sÀtt. Vad som Àr avgörande för genomförandet av de muntliga framstÀllningarna Àr att eleven kÀnner trygghet och sÀkerhet i gruppen som ska lyssna.

Resultaten frÄn de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhÀllsdebatt dÀr fokus har legat pÄ avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försÀmrade studieresultat. Vi stÀller oss tveksamma till fokuseringen pÄ disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis gÄr att finna bland den forskning som redan Àr gjord. Vi har i bakgrunden tittat pÄ aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lÀrandet.

VÄrt syfte med studien var att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagogerna i en förskoleklass förstÄr och uppfattar arbetet med konflikthantering för att frÀmja elevers trygghet och lÀrande. De forskningsfrÄgor vi arbetat utefter har varit: Vilka konflikter upplever pedagogerna finns i deras verksamhet? Hur arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter/konflikthantering? Uttrycker pedagogerna ett behov av utveckling inom omrÄdet konflikthantering, vad i sÄ fall? Vilken samhörighet upplever pedagogerna mellan konflikt, trygghet och lÀrande? Studien Àr byggd av forskning och litteratur samt en intervju i form av ett kollektivt kvalitativt lÀrande samtal med tre verksamma pedagoger. Det vÄr studie visar Àr att pedagogerna uppfattar arbetet med konflikthantering svÄrt, dÄ det dagligen uppstÄr mycket konflikter i verksamheten och de upplever sig sakna de rÀtta verktygen för att kunna handskas med dem pÄ ett konstruktivt sÀtt. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter.

Rapporten bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre lÀrare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lÀrare och elever har gÀllande social trygghet i skolan och den tar sin utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts pÄ det frÀmjande arbetet för en bra klassrumsatmosfÀr och utvecklingen av elevens sjÀlvkÀnsla. Studien visar att lÀrare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det Àr en komplicerad tillvaro som Àr svÄr att beskriva. Det frÀmjande arbetet för elevers positiva sjÀlvkÀnsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för lÀraren och Àr svÄrt att definiera i specifika handlingar.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.