Sök:

Sökresultat:

3140 Uppsatser om Trygghet och säkerhet - Sida 59 av 210

Bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av vÄrdpersonalen i mötet vid cytostatiskabehandling

Bröstcancer Àr ett av de största hÀlsoproblem för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av ömsesidig förstÄelse i det vÄrdande mötet med vÄrdgivaren vid cytostatikabehandlingen. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska skönlitterÀra böcker och materialet bearbetades genom en innehÄllsanalys. Resultaten visade en majoritet av uppfattningar som bekrÀftade den ömsesidiga förstÄelsen i mötet. Denna bekrÀftelse framtonas av en situation som skapar trygghet.

Exklusivitet och dess rÀttsverkan : En studie av exklusivitetsklausuler och den svenska lojalitetspliktens krav pÄ exklusivitet

Exklusivitetsklausuler anvÀnds ofta som sÀkerhet för att den presumtiva köparen, budgivaren, ska vÄga inleda det kostsamma och tidskrÀvande förhandlingsarbetet. Exklusivitetsklausulen ger budgivaren, och i vissa fall sÀljaren, trygghet genom att sÀljaren förhindras att föra parallella förhandlingar. Exklusivitet Àr sÀrskilt vanligt förekommande vid företagsförvÀrv eftersom sÄdana transaktioner ofta innefattar betydande kostnader och risker. Exklusivitetsklausulen kan vara en del av en avsiktsförklaring, eller finnas upprÀttad i ett sÀrskilt avtal. Huruvida klausulen de facto ger budgivaren nÄgon trygghet kan emellertid ifrÄgasÀttas och kanske erbjuder istÀllet lojalitetsplikten skydd vid sidan av den överenskomna exklusiviteten.

Utvecklingssamtal i grupp - En studie i nÄgra kommunala verksamheter

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

"Om jag inte hÀnger med sÄ pratar jag med nÄgon annan om annat" : En studie av lÀrare och elevers upplevelse av sjÀlvbildens betydelse för motivation, lÀrande och lÀrmiljö

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrare och elever i grundskolans tidigare Ärs upplevelse av sjÀlvbildens betydelse för motivation, lÀrande och lÀrmiljö. Vi har anvÀnt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framstÀllt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i Ärskurs 1 och 2 och med klasslÀrare i Ärskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslÀrares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslÀrare samt 23 elever. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna Àr eniga om att sjÀlvbilden har stor inverkan pÄ bÄde lÀrande och motivation.

Emma har ingen pappa! : Nio lÀrares berÀttelser om hanteringen av barn i sorg.

Syftet med detta examensarbete Àr att analysera lÀrares berÀttelser om deras hantering av barn som har varit i sorg pÄ grund av en dödshÀndelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lÀrare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framtrÀder hos dessa lÀrares berÀttelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lÀrarnas berÀttelser Àr en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa vÀrden som ses som viktiga för lÀrarna i sorgehanteringen. Dessa vÀrden Àr Àrlighet, hÀnsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet..

Kunskapen som kan rÀdda liv

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollÀrare och barnskötare har gÀllande första hjÀlpen och HLR (hjÀrt- och lungrÀddning) i förskolan samt att uppmÀrksamma riskomrÄden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte Àr att vÀcka ett intresse och bidra till att förskollÀrare och barnskötare fÄr en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstÄr i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsÄtgÀrder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas. .

Fler mötesplatser i vÄra utemiljöer ? en lÀnk i arbetet med ökad integration i Malmö?

I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use them to create a more equal society. To gain a wide base of knowledge, I have studied both government and municipal reports as well as prior investigations where these methods have been used. I have also interviewed a landscape architect who actively works with questions regarding integration in Malmö, to get information as recent as possible about their work today. Malmö is today a segregated city with large gaps between the residential areas when it comes to economic possibilities and the composition of inhabitants.

Minskar kvinnliga revisorer fo?rekomsten av earnings management och skiljer det sig a?t mellan la?nder med ho?g respektive la?g ja?msta?lldhet? : En ja?mfo?rande studie av svenska och baltiska bo?rsnoterade fo?retag

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Gruppdynamik i manliga idrottslag

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och fÄ en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och pÄverkan pÄ laget och dess individer. Metoden som anvÀnds för detta Àr tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken Àr en vÀldigt vikig del av idrottslag. StÀmningen som finns Àr byggd pÄ gamla traditioner om hur mÀn i grupp ska fungera samt pÄ en rollsÀttning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som frÀmjar vi-kÀnslan och samhörigheten.

Tryggheten och sÀkerheten pÄ Trossö : hur den upplevs och ÄtgÀrdas

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen.

Patienters upplevelser av mötet med akutsjukvÄrden

Upplevelsen av mötet med akutsjukvÄrden kan vara komplicerad pÄ grund av att det ofta handlar om snabba korta möten dÀr patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvÄrden. Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvÄrden. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i tvÄ stycken kategorier positiva och negativa upplevelser.

Att ge stöd till nÀrstÄende som vÄrdar en person i hemmet i palliativt skede : sjuksköterskors erfarenheter

SAMMANFATTNINGDe nÀrstÄende har en betydelsefull uppgift i vÄrden av svÄrt sjuka personer, men det Àr vanligt att de nÀrstÄende inte har tillrÀckligt med kunskaper och Àr inte förberedda pÄ den nya situationen. VÄrd i livets slutskede Àr ofta beroende av stora insatser frÄn nÀrstÄende och det Àr dÀrför viktigt att vÄrden utformas tillsammans med de nÀrstÄende och att deras önskemÄl beaktas sÄ lÄngt det Àr möjligt. Den palliativa vÄrden har ett grundlÀggande helhetsansvar för bÄde patient och nÀrstÄende och det stÀlls stora krav pÄ sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vÄrd. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angÄende behov hos bÄde patient och nÀrstÄende. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och nÀrstÄende för att Ästadkomma en sÄ god livskvalité som möjligt.Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till nÀrstÄende som vÄrdar en person i palliativt skede som Àr ansluten till avancerad sjukvÄrd i hemmet (ASIH).Kvalitativ ansats med beskrivande design har anvÀnts.

Lokala förebyggargruppen i Ursviken

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

IPv6 : ÖvergĂ„ngsmekanismer och relaterade sĂ€kerhetsproblem

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Retorik i klassrummet : Att anvÀnda retorikens idéer för att utveckla sin konstnÀrlighet som förelÀsare.

Det hÀr projektet har som syfte att undersöka hur ett anvÀndande av tankar och idéer frÄn retoriken kan bidra till att förbÀttra förmÄgan att förelÀsa i helklass pÄ folkhögskolenivÄ. En första förelÀsning hölls, videofilmades och analyserades utifrÄn retorikens idéer. FörelÀsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som Äterfinns inom retoriken. DÀrefter hölls ytterligare tvÄ förelÀsningar som Àven de filmades och analyserades. Slutsatsen Àr att ett anvÀndande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig vÀl inför en förelÀsning.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->