Sökresultat:
3140 Uppsatser om Trygghet och säkerhet - Sida 20 av 210
Lek för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskola och grundskola
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..
Stora barngrupper : Har de stora barngrupperna nÄgon betydelse för de yngsta barnens lÀrande?
VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lÀrande, trygghet, behov och fysisk miljö pÄverkas av stora barngrupper. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. EnkÀten vÀnde sig till pedagoger pÄ nÄgra förskolor i Eskilstuna, dÄ vi ville ha pedagogernas tankar om barns lÀrande i stora barngrupper, eftersom de Àr aktiva i verksamheten. I resultatet sÄ framkom det att barns lÀrande pÄverkas bÄde positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade Àven att det Àr svÄrt att tillgodose alla barns behov, rÀcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlÀrandet Àr viktigt.
NÀrstÄendes nÀrvaro spelar roll - sjuksköterskors erfarenheter av HLR-förloppet
Inledning: Ett hjÀrtstopp sker plötsligt och krÀver akuta insatser som hjÀrt- lungrÀddning (HLR). PÄ sjukhus finns alltid personal nÀrvarande som Àr redo att gripa in utifrÄn riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjÀrtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur nÀrstÄendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR.
Sjuksköterskans chef- och ledarskap utifrÄn vÄrdvetenskap, pedagogik och genusperspektiv
sjuksköterska (Moberg)sjuksköterska (Höglund Karlsson).
Att hinna se varje elev
Denna uppsats har som syfte att försöka förstÄ hur lÀrare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frÄgor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka mÄste det jobbas med mer, stÀmmer medias skildring av skolan? För att fÄ svar pÄ detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod dÄ jag intervjuat fyra lÀrare, bÄde mÀn och kvinnor i olika Äldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrÄn Baumans teori om det individualiserade samhÀllet och jag har Àven anvÀnt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frÄgestÀllning lyder Vilka möjligheter finns det för lÀrare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet pÄ Svenska skolor gÄr framÄt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lÀrare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmÀrksamhet till varje enskild elev i varje klass..
Trygghet och samverkan i en av Sveriges mest trygga stÀder : En kvalitativ fallstudie om staden dÀr nÀstan alla kÀnner sig trygga.
We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).
Barns utveckling genom lek : NÄgra pedagogers syn pÄ lek förskolan
SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.
Tröst. Den sorgedrabbade patientens behov och upplevelser samt sjuksköterskors erfarenheter och bemötande.
Det ingÄr i sjuksköterskans arbete att kÀnna igen behovet av tröst och att förmedla tröst till sorgedrabbade patienter. Detta kan sjuksköterskor uppleva vara en svÄrighet och det finns en rÀdsla för att stÄ handfallen och otillrÀcklig inför patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa den sorgedrabbade patientens behov och upplevelser av tröst samt sjuksköterskors erfarenheter av vad som Àr tröstande för patienten. Denna kandidatuppsats bidrar med, och sammanfattar kunskap till sjuksköterskor om vilka behov och upplevelser patienten har av tröst frÄn sjuksköterskor. Med denna förvÀrvade kunskap önskas uppnÄ en ökad trygghet i mötet med den sorgedrabbade patienten.
PÄ tvÄ hjul i Karlskrona -en studie av det befintliga cykelvÀgnÀtets hÄllbarhet utifrÄn trafiksÀkerhet, standard, upplevd trygghet, tillgÀnglighet och trevnad.
Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsomrÄde Àr ett intresse för hur
förbÀttringar av cykelvÀgnÀtet kan öka förutsÀttningarna för anvÀndningen av
cykeln som transportmedel i min hemstad.
Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att
staden har en speciellt form med sin placering pÄ ett antal öar Àr den ÀndÄ vÀl
samlad pÄ en begrÀnsad yta. Klimatet Àr bÀttre Àn för mÄnga andra cykelorter i
Sverige, Àven om vinden Àr ett pÄtagligt inslag stora delar av Äret.
I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsÀttningar som gÀller
för planering av cykelvÀgar.
Nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska
Hembesöket som barnhÀlsovÄrden genomför hjÀlper till att skapa tillit, trygghet och Àr ett stöd för familjen med ett nyfött barn. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyblivna förÀldrar. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ tematisk innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Betydelsefullt att informationen Àr individanpassad, Positivt överraskad över vÀlmenad kontroll, Tryggt nÀr besöket genomförs i hemmiljö och VÀrdefullt att skapa en tidig relation. Ur dessa kategorier tolkades ett tema fram: Att bli sedd som förÀlder utifrÄn behov.
AnstÀlld pÄ projekt : En tidsbegrÀnsad anstÀllningsform som kombinerar trygghet och flexibilitet?
ProjektanstÀllningen Àr en tidsbegrÀnsad anstÀllningsform som i dagens lagbestÀmmelse motiveras av ?arbetets sÀrskilda beskaffenhet?. En projektanstÀllning Àr mÄnga gÄnger förknippad med specialistkompetens, som anvÀnds i företag för att utveckla och skapa nytÀnkande. Andra tidsbegrÀnsade anstÀllningsformer, Ä andra sidan, Àr mÄnga gÄnger till för att tÀcka ett tillfÀlligt behov av personal av olika slag.Flexibilitet benÀmns allt oftare som rÄdande norm i samhÀllet och sÀgs ha vÀxt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kÀnnetecknas mÄnga gÄnger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade.
Kommunikationen i den palliativa vÄrden : en litteraturstudie av patienters och vÄrdpersonals upplevelser av det vÄrdande mötet
Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstÄ mÄste vÄrdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vÄrden har speciella behov av att fÄ prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vÄrdpersonals upplevelser av kommunikation i det vÄrdande mötet i den palliativa vÄrden. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehÄllsanalys.
Ett nytt strÄk och mötesplats i Fosieby
Mot bakgrund av en pÄgÄende fragmentisering av stÀder, likt den som
idag förekommer i Malmö har frÄgor vÀckts kring möjligheten att stÀrka
kopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatser
i staden. Bristen pÄ kopplingar i form av strÄk mellan innerstaden
och de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen pÄ
vÀldefinierade och livliga mötesplatser, har vÀckt frÄgor kring segregation
och ifrÄgasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i.
I kandidatarbetet belyser vi begreppen strÄk och plats. VÄrt syfte med
kandidatarbetet Àr att utforska hur man genom fysisk planering kan bidra
till ökad trygghet och livlighet pÄ strÄk och platser. Vi vill tillÀmpa
resultatet av forskningen i ett förslag pÄ ett strÄk och en mötesplats i
Fosieby, mellan LindÀngen och Fosie industriomrÄde i Malmö..
SYSTER - DET ĂR KRIS! En studie kring skolsköterskors upplevelse av krisberedskap pĂ„ skolorna
Alla mÀnniskor upplever nÄgon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevÀrt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap pÄ skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn pÄ detta arbete i skolan. För att nÄ detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkÀtundersökning.
Goodwillnedskrivning i samband med byte av VD i svenska b?rsnoterade f?retag
Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som
f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som
resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det
kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan
byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.